Projektledare är numera en vanlig titel och projekt används som arbetsform inom en rad olika verksamhetsområden. Det finns också generella utbildningar och certifieringar för projektledare som inte är kopplade till något specifikt verksamhetsområde eller typ av projekt, utan är av generell karaktär. Med utgångspunkt i detta vill denna undersökning titta närmre på hur generell projektledarrollen egentligen är. Kan projektledare som arbetar inom ett verksamhetsområde utan vidare arbeta inom ett annat verksamhetsområde? Att kompetenser i form av projektledningsmetodik och verksamhetsförankring skiljer är naturligt då företag och organisationer använder olika projektledningsmetodiker och bedriver olika slags verksamhet. Men hur är det med ledarskapet; innebär skillnader mellan projekts verksamhetsområden att även projektledares ledarskapsstil skiljer sig och vad innebär detta för hur generell projektledarrollen egentligen är. Studien har utgått från frågeställningen: Vilka likheter och skillnader i ledarskapsstil finns mellan projektledare verksamma inom tekniskt och socialt verksamhetsområde? Tenderar projektledare inom socialt verksamhetsområde att agera mer relationsinriktat och projektledare inom tekniskt inriktat verksamhetsområde att agera mer resultatinriktat? Vi har valt att studera ledarskapsstilar inom två olika verksamhetsområden, tekniskt och socialt, i form av Sjöfartsverket och Stockholms stads Arbetsmarknadsförvaltning. Utifrån beteendeteorin och användning av The Leadership Grid har en frågeundersökning med respondenter som arbetar eller nyligen har arbetat som projektledare i utvecklingsprojekt genomförts. Genom att göra en medveten och en omedveten självskattning samt en frågeintervju har respondenterna, sex personer från varje organisation, fått beskriva och resonera kring sin ledarskapsstil. Svaren analyserades, dels mot varje fråga och dels mot respektive organisation samt genom att jämföra resultat i Grid-modellen i en matris. Det visade sig att det inte finns någon större skillnad mellan respondenternas ledarskapsstilar. Givet att projektledarna får möjlighet att, åtminstone grundläggande, läsa in sig på ny verksamhetsspecifik kunskap och ny metodik så skiljer sig ledarskapsstilarna sig så pass lite åt att projektledaren anses kunna arbeta inom olika verksamhetsområden. Projektledarrollen kunde därmed, utifrån ledarskapsstil, anses vara generell. / Project management is a profession in a wide spread of working fields these days. There are also general educations and certification bodies for project managers who are not linked to any specific field of work or type of project, but instead of a general character. From this starting point the scope of this study is to look into how generic the project management profession is. Can project managers occupied in one field of work change field of work just like that? Our focus question was: which similarities and differences in leadership style exists comparing project managers operating in the technical and the social field of work? Do project managers within the social field of work tend to act more relationship oriented and do project managers within the technical field of work tend to act more result oriented? We have studied leadership styles within two distinct fields of work, technical and social, here represented by the Swedish Maritime Administration and the Labour Market Administration of the City of Stockholm. With the style approach as basis and by using the Leadership Grid we have conducted a survey with respondents who have worked as project managers in developmental projects. By performing a self-assessment and by interview questions the respondents, six from each field, have described and reasoned around their leadership style We then compared the respondents’ answers and the results from the self-assessment show that there are not too defined differences between the respondents’ answers. Given that the project managers, at least elementary, is given the opportunity to read in to new methodology and specific sectorial knowledge the leadership styles are similar enough to allow the project manager to operate in different fields of work. To conclude, the survey shows that the project manager role is a generic profession.

JVAB är en byggentreprenör med inriktning på VA-entreprenader. Företaget har utfört ett flertalutbyggnader av det kommunala VA-nätet till omvandlingsområden. Dessa projekt har visat sig svåraatt kalkylmässigt uppskatta utefter verklig tid- och resursåtgång.Målet var att identifiera generella påverkningsfaktorer för framdriften vid konventionell ledningsbyggandei omvandlingsområden samt att skapa underlag för beslutsfattande i kommande projekt.Detta utmynnade i tre frågeställningar: “Vad är den slutliga kostnaden för framdrift i omvandlingsområden?”,“Vilka faktorer påverkar framdriften i omvandlingsområden?” och “Varför skiljer sig dekalkylerade resurserna med de verkliga i omvandlingsområden?”.Efterkalkyler upprättades för sex slutförda projekt för att besvara den första frågan. De följande frågornaundersöktes med semistrukturerad intervjuteknik med strategiskt urval av respondenter.Kostnaden för framdrift baserat på efterkalkylen är 2 400-3 600 kr/mledning och 4 800-9 000 kr/mschakt.Vägnätet, fastighetsägare och kuperad terräng identifierades som påverkansfaktorer. Tid och erfarenhetsaspekterlyfts fram som anledning till avvikelser mellan anbud och verkligt utfall. Att involverafler yrkesroller innan kontraktskrivning och fokus på återkoppling efter projektslut är två förslagavsedda för att minska avvikelser. Att endast öka resursanvändningen om nyttjandegraden bevaraseller höjs är ett annat. / JVAB is a contractor with a focus on water utility construction. The company has carried out numerousextensions of the municipal water network to areas undergoing transitional change from secondaryto primary residence. These projects have proved difficult to calculate in terms of actual time andresource usage.The objective was to identify the factors that influence the progress of conventional water systemconstruction in these areas and to create the basis for future decision making. This resulted in threeissues: "What is the final cost of progress in these areas?", "What factors affect progress in theseareas?" And "Why do the calculated resources differ from real ones in these areas?".The final cost of progress was reconstructed from six completed projects to answer the first question.The following questions were examined with a semi structured interviewing technique and the selectionof respondents was strategical.The cost of progress based on the reconstructed calculation was 2 400-3 600 kr / mledning and 4 800-9000 kr / mschakt. Road network, property owners and varied topography were identified as impactingfactors of the progress. Time and experience aspects were highlighted as a source of discrepanciesbetween contract amount and the actual outcome.To involve different roles before contract writing and focus on feedback after project completion aretwo proposals designed to reduce discrepancies. Increasing the use of resources is an option if utilizationrates are maintained or raised.

Företag och organisationer arbetar mycket med att förstärka sin position på marknaden, att leva upp till sin image och stärka sin identitet. En viktig del i arbetet handlar om att bygga ett starkt varumärke utifrån verksamhetens kärnvärden som når ut till kunderna. Det gäller att vara tydlig i sin kommunikation. Ofta kan man se en röd tråd genom ett företags grafiska profil, hur lokalerna är utformade och hur man marknadsför sig. Att inomhusmiljön speglar företagets profil och värden är lika vanligt som att ha en tydlig grafisk profil och en logotype på sitt visitkort. Däremot har de flesta företag inte någon tydlig koppling mellan miljön inomhus och den yttre miljön. Ofta är det bara företagsnamnet och loggan på husfasaden som vittnar om att företaget huserar där. Genom Corporate garden kan företag som en del i en genomtänkt företagsprofilering kommunicera sin verksamhet. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur ett kommunalt tjänsteföretag kan kommunicera sitt varumärke eller sitt verksamhetsområde genom den yttre miljön.  Jag har använt mig av Sandviken Energi som studieobjekt. Till dem har jag gjort ett gestaltningsförslag, en Corporate Garden, som en del i examensarbetet. Min grundtanke har varit att kombinera funktion med kommunikation där jag använt mig av material från verksamheten som delvis kommunicerar vad företaget arbetar med. Genom att göra en processbeskrivning kommer arbetet kunna följas löpande fram till ett slutförslag. Processen omfattar informationsinsamling, analys av platsen, skissfas, skissmetod, problemlösning kring bristen på parkeringsplatser, resonemang kring idéer samt ett slutförslag som visar en utemiljö där innehållet speglar företaget och dess verksamhet.

Under 2007 trädde lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) i kraft. 6 § i denna lag säger att en kommun är skyldig att säkerställa vattenförsörjning och avlopp i ett "större sammanhang" om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, men ibland väljer kommuner att inte ansluta vissa områden till det kommunala verksamhetsområdet trots att villkoret i 6 § i LAV är uppfyllt. Dessa områden brukar benämnas § 6-områden, det vill säga områden som uppfyller villkoret "större sammanhang" enligt 6 § LAV, men som ändå ligger utanför kommunens verksamhetsområde. Men vad innebär det då att kommunerna ska säkerställa vattenförsörjning och avlopp i ett "större sammanhang"? Begreppet "större sammanhang" finns inte definierat i lagtexten, men enligt förarbeten kan man möjligen säga att 20 till 30 fastigheter kan ses som en gräns, som dock kan minskas om det finns särskilda skäl för det. Men hur tolkar kommunerna begreppet "större sammanhang" i 6 § lagen om allmänna vattentjänster? Det är den första frågeställningen som besvaras i studien. Den andra frågeställningen som besvaras är varför vissa områden i kommunerna ligger utanför verksamhetsområden trots att villkoret om "större sammanhang" är uppfyllt. Kommunerna som studien berör är Lerum, Lysekil, Skövde, Svenljunga och Vänersborg. För att svara på frågeställningarna har en kombination av, juridisk, kvantitativ och kvalitativ metod använts. Kommunernas VA-planer, som är ett underlag till den kommunala VAplaneringen, har granskats och intervjuer har genomförts för att komplettera VA-planerna samt ge en djupare förståelse för kommunernas beslut. Studien visar att det varierar från kommun till kommun hur de har valt att tolka begreppet "större sammanhang" då antalet fastigheter varierar från åtta till 20 stycken. En del av kommunerna använder dessutom begreppen "samlad bebyggelse" och "sammanhållen bebyggelse" från PBL, vilket är problematiskt då det är begrepp som rör PBL och inte återfinns i LAV. Vad det gäller den andra frågeställningen fanns det ett samband mellan hur kommunerna har bedömt områden som inte ska anslutas. Anledningen är att dessa områden är lågt prioriterade utifrån en behovs- och möjlighetsbedömning. / In 2007, the Public Water Services Act came in to effect. According to the sixth paragraph in this law, all municipalities shall arrange water supplies and sewerage in a "wider context" if it is necessary with respect to human health or the environment. But sometimes, municipalities choose not to connect certain areas to the operational area even though they should do so according to the sixth paragraph in the Public Water Services Act. These areas are commonly referred to as § 6 areas which means that these areas fulfill the condition "wider context" in the Public Water Services Act, but are outside the operational area. What does it mean that the municipalities shall ensure water supply and sewerage in a "wider context"? The term "wider context" is not defined in the legal text, but preparatory work to the law states that 20 to 30 properties can be seen as a guideline. This amount can be reduced if there are special reasons for it. But how do the municipalities interpret the term? This is the first question that this study answers. The second question that has been answered is why the municipalities choose to not connect some certain areas to the operational area, despite the fact that the conditions for "wider context" in the sixth paragraph are fulfilled. The study concerns the following municipalities: Lerum, Lysekil, Svenljunga, Skövde and Vänersborg. In order to gain information and to find answers to the questions, a combination between legal methodology, a quantitative and a qualitative method has been used. The municipalities VA-plans, which are guiding for municipal VA planning, have been reviewed and interviews have been conducted to supplement the VA-plans and provide a deeper understanding of municipal decisions. The study shows that it varies from municipality to municipality how the term "wider context" is interpreted as the number varies from eight to twenty properties included. Some of the municipalities also use the terms "assembled dwellings" and "assembled built environment" from the Planning and Building Act (2010:900). As for the second issue, there is a connection between how the municipalities have assessed these areas. The reason why some areas not are connected to any operational area is because they have a low priority based on a need and possibility assessment.

När fler människor flyttar ut till sina fritidshus och bor där hela året om bildas så kallade omvandlingsområden där användningen av vatten och avlopp förändras. Detta leder ofta till högre vattenanvändning och kraven på avloppssystemen ökar därmed. Det finns tre huvudtyper av lösningar som vanligtvis används för att möta kravet på bättre avloppssystem i omvandlingsområden: enskilda lösningar på varje fastighet, en samfälld lösning eller en lösning i kommunal regi. Syftet med studien var att utvärdera kostnader för VA-system i omvandlingsområden i Sverige. Fem olika områden studerades med avseende på beräknade kostnader jämfört med det verkliga utfallet. Beräkningar gjordes på totala investeringskostnader, kostnad per fastighet såväl som kapitalkostnad och drift- och underhållskostnad. Jämförelser gjordes också med andra lösningar som var aktuella innan området byggde ut den valda VA-lösningen. Arbetet berörde även metodiken för hur kommuner väljer VA-system i omvandlingsområden. Det var billigare för en samfällighetsförening, 1 000 kr/m, att gräva ledningar än för en kommun, 4 400 - 5 900 kr/m. Grundare ledningsgravar var en av orsakerna till detta. En annan slutsats var att befintlig infrastruktur från tidigare VA-system kan göra samma typ av VA-system billigare om delar av det befintliga fortfarande är i gott skick. Driftkostnaden för enskilda system beror mycket på hur många personer som nyttjar systemet och under hur stor del av året. Vid samtal med kommuner framkom det att valet av VA-system i omvandlingsområden i regel inte föregås av en jämförelse mellan olika VA-system. Istället är det oftast en överföringsledning till ett befintligt kommunalt nät som väljs. / More and more people choose to live permanently in houses built as vacation houses, thereby creating transition areas. The increased occupancy in the houses tends to lead to larger water usage and often demands improved wastewater systems. There are three main ways in which this demand usually is met: each property builds an on-site system, the properties jointly build a facility through a community association, or the properties connect to the municipality’s network. The aim was to evaluate the costs of water and wastewater systems in transition areas in Sweden. This was done by studying five different improved transition areas and comparing the estimated costs with the actual cost of the systems. Both total investment costs and cost per property were calculated, as well as capital costs, and operation and maintenance costs. How the municipalities choose the sanitation system to be implemented was also a part of the study.  It was much more expensive for the municipality to build pipes than for a community association. One reason for this was shallower pipe placement. Another conclusion was that if part of a sanitation system already exists and is in good shape, this will lead to lower investment costs for a new system using that part. The operation costs for on-site systems on each property will be much higher for a family living there permanently, compared to that of a family living there only part time. Municipalities in Sweden generally do not compare different types of systems before deciding on an improved water and sanitation system in a transition area. Instead they almost always build a transmission line for water and wastewater to connect the area to an already existing centralized system.