Den här uppsatsen handlar om redovisning av kommunala vattentjänster. År 2006 kom enny lag om allmänna vattentjänster ut som ställer krav på att vatten- ochavloppsverksamheter skall redovisas särskilt. Vi har då fått ett uppdrag från Tanumskommun att undersöka hur ett urval av kommuner valt att ordna sin särredovisning samthur de följer lagens intentioner.Samtliga kommuner vi valt att inkludera i studien ligger i Västra Götaland län. Tre avdem närmare bestämt i norra Bohuslän och två av dem i Västergötland. Under arbetetsgång har vi genomfört sex stycken intervjuer, varav två stycken skedde i Tanumskommun. Personerna vi har intervjuat jobbar som Ekonomichefer, VA-chefer, Ekonomereller som Controllers.Vi har också studerat kommunernas ekonomiska rapporter och där kunnat konstatera attredovisningarna skiljer sig åt både vad gäller innehåll och hur och var informationenpresenteras. Ett särskilt intresse för oss var att titta på hur kommunernas avgifter skiljersig åt och vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till det. Att kommunens storlektill ytan eller folkmängd skulle ha något samband med avgiftens nivå har vi inte kunnatvisa. Sambandet vi har kunnat se är delvis geografiskt. Kommunerna som ligger i norraBohuslän har på det hela taget högre avgifter och deras terränger med mycket berg ökarkostnaderna för nyanläggningar av ledningsnät.En slutsats vi har dragit är att samtliga kommuner inte redovisar all ekonomiskinformation som är lagstyrd på ett sätt som möjliggör bra jämförelser. När det gällerövrig information där redovisningen inte är lagstyrd är variationerna ännu större. Alla harsina egna varianter och för att kunna göra jämförelser krävs det en hel del tolkningar ochbedömningar, vilket kan minska nyttan av jämförelserna.

No description available.

Under 2007 trädde lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) i kraft. 6 § i denna lag säger att en kommun är skyldig att säkerställa vattenförsörjning och avlopp i ett "större sammanhang" om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, men ibland väljer kommuner att inte ansluta vissa områden till det kommunala verksamhetsområdet trots att villkoret i 6 § i LAV är uppfyllt. Dessa områden brukar benämnas § 6-områden, det vill säga områden som uppfyller villkoret "större sammanhang" enligt 6 § LAV, men som ändå ligger utanför kommunens verksamhetsområde. Men vad innebär det då att kommunerna ska säkerställa vattenförsörjning och avlopp i ett "större sammanhang"? Begreppet "större sammanhang" finns inte definierat i lagtexten, men enligt förarbeten kan man möjligen säga att 20 till 30 fastigheter kan ses som en gräns, som dock kan minskas om det finns särskilda skäl för det. Men hur tolkar kommunerna begreppet "större sammanhang" i 6 § lagen om allmänna vattentjänster? Det är den första frågeställningen som besvaras i studien. Den andra frågeställningen som besvaras är varför vissa områden i kommunerna ligger utanför verksamhetsområden trots att villkoret om "större sammanhang" är uppfyllt. Kommunerna som studien berör är Lerum, Lysekil, Skövde, Svenljunga och Vänersborg. För att svara på frågeställningarna har en kombination av, juridisk, kvantitativ och kvalitativ metod använts. Kommunernas VA-planer, som är ett underlag till den kommunala VAplaneringen, har granskats och intervjuer har genomförts för att komplettera VA-planerna samt ge en djupare förståelse för kommunernas beslut. Studien visar att det varierar från kommun till kommun hur de har valt att tolka begreppet "större sammanhang" då antalet fastigheter varierar från åtta till 20 stycken. En del av kommunerna använder dessutom begreppen "samlad bebyggelse" och "sammanhållen bebyggelse" från PBL, vilket är problematiskt då det är begrepp som rör PBL och inte återfinns i LAV. Vad det gäller den andra frågeställningen fanns det ett samband mellan hur kommunerna har bedömt områden som inte ska anslutas. Anledningen är att dessa områden är lågt prioriterade utifrån en behovs- och möjlighetsbedömning. / In 2007, the Public Water Services Act came in to effect. According to the sixth paragraph in this law, all municipalities shall arrange water supplies and sewerage in a "wider context" if it is necessary with respect to human health or the environment. But sometimes, municipalities choose not to connect certain areas to the operational area even though they should do so according to the sixth paragraph in the Public Water Services Act. These areas are commonly referred to as § 6 areas which means that these areas fulfill the condition "wider context" in the Public Water Services Act, but are outside the operational area. What does it mean that the municipalities shall ensure water supply and sewerage in a "wider context"? The term "wider context" is not defined in the legal text, but preparatory work to the law states that 20 to 30 properties can be seen as a guideline. This amount can be reduced if there are special reasons for it. But how do the municipalities interpret the term? This is the first question that this study answers. The second question that has been answered is why the municipalities choose to not connect some certain areas to the operational area, despite the fact that the conditions for "wider context" in the sixth paragraph are fulfilled. The study concerns the following municipalities: Lerum, Lysekil, Svenljunga, Skövde and Vänersborg. In order to gain information and to find answers to the questions, a combination between legal methodology, a quantitative and a qualitative method has been used. The municipalities VA-plans, which are guiding for municipal VA planning, have been reviewed and interviews have been conducted to supplement the VA-plans and provide a deeper understanding of municipal decisions. The study shows that it varies from municipality to municipality how the term "wider context" is interpreted as the number varies from eight to twenty properties included. Some of the municipalities also use the terms "assembled dwellings" and "assembled built environment" from the Planning and Building Act (2010:900). As for the second issue, there is a connection between how the municipalities have assessed these areas. The reason why some areas not are connected to any operational area is because they have a low priority based on a need and possibility assessment.

Från om med 1 januari 2024 ska alla kommuner ha en vattentjänstplan. En vattentjänstplan ska innehålla varje kommuns långsiktiga plan för att tillgodose allmänna vattentjänster i framtiden samt åtgärder som behöver vidtas vid skyfall för att skydda VA-anläggningar. Lagändringen infördes 1 januari 2023 vilket har gett kommuner en snäv tidsplan att ta fram denna plan. Arbetet har undersökt vad vattentjänstplanen i Västerås kommun behöver innehålla för att uppfylla kravet om åtgärder vid skyfall, identifiera punkter i spill- och dagvattennätet som potentiellt är sårbara för skyfall och ge förslag på skyfallsåtgärder. För att uppfylla syftet har en risk- och sårbarhetsanalys utförts för att identifiera punkter i spill- och dagvattennätet som är sårbara för skyfall. Analysen inkluderade en workshop med nyckelpersoner på Mälarenergi Vatten AB och en riskmatris som användes som bedömningsunderlag. Från riskmatrisen identifierades punkter som var potentiellt sårbara för skyfall och en lågpunktskartering utfördes i SCALGO Live på utvalda punkter. De regnhändelser som utfördes i karteringen var 10-, 20- och 100-årsregn. Lågpunktskarteringen jämfördes även med en skyfallskartering med markavrinning och ledningsnät, vilket är en kartering av hög detaljeringsgrad, för att undersöka ifall lågpunktskartering kan vara lämpligt underlag till en vattentjänstplan. Resultatet av risk- och sårbarhetsanalysen var att sju punkter, som gavs som förslag under workshopen, hade höga riskvärden och var potentiellt sårbara för skyfall. Tre av sju punkter valdes till vidare analys: Branthovda, Skiljebo och Önsta-Gryta, alla belägna i Västerås tätort. Samtliga av dessa tre punkter var i dagvattennätet. Lågpunktskarteringen i SCALGO Live som utfördes över dessa tre punkter visade stora översvämningar vid ett 100-årsregn. Skyfallsåtgärder som föreslogs för platserna var magasinerings ytor och skyfallsled. Vid jämförelse av lågpunktskartering och skyfallskartering med markavrinning och ledningsnät visade skyfallskarteringen en mindre översvämning för Branthovda och Skiljebo. I Önsta-Gryta var skillnaden mellan karteringarna minimal. Detta var då skyfallskarteringens resultat visar på att dagvattenledningarna i området var överbelastade redan vid ett 10-årsregn, vilket liknade villkoret i lågpunktskarteringen att dagvattenledningarna antas vara fulla. Med detta kan endast en lågpunktskartering visa ett områdes potential till att var sårbara för skyfall, men säger inget om hur spill- eller dagvattennätet påverkas. Dock kan en lågpunktskartering hjälpa till att identifiera områden i tätorter som skulle kunna vara sårbara för översvämningar. / As of January 1st, 2024, all municipalities must have a water service plan. A water service plan must contain each municipality's long-term plan to provide public water services in the future and solutions that need to be taken in the event of a cloudburst to protect water and sewage facilities. The change in law was introduced on January 1st, 2023, which has given municipalities a tight timetable to develop this plan. The study has investigated what the water service plan in Västerås municipality needs to contain in order to fulfill the requirement for solutions in the event of cloudbursts, identify points in the waste and stormwater network that are potentially vulnerable to cloudbursts, and provide suggestions for torrential rain measures. In order to fulfill the purpose, a risk and vulnerability analysis has been carried out to identify points in the waste and stormwater network that are potentially vulnerable to cloudbursts. The analysis included a workshop, with key individuals at Mälarenergi Vatten AB, and a risk matrix that was used as an assessment basis. From the risk matrix, points that were potentially vulnerable to cloudbursts were identified and a low-point mapping was performed in SCALGO Live at the selected points. The rain events performed in the mapping were 10-, 20- and 100-year rainfalls. The low-point mapping was compared with a cloudburst mapping with land runoff and conduit network, which is a mapping with a high degree of detail, to investigate whether low-point mapping can be a suitable basis for a water service plan. The result of the risk and vulnerability analysis was that seven points, which were given as suggestions during the workshop, had high-risk values and were potentially vulnerable to cloudbursts. Three out of the seven points were selected for further analysis: Branthovda, Skiljebo, and Önsta-Gryta, all of them located in Västerås city. All of these sensitive points were in the stormwater network. The low-point mapping in SCALGO Live performed over these three points showed major flooding during a 100-year rainfall event. The proposed cloudburst solutions for the sites were storage areas and cloudburst roads. When comparing low-point mapping and cloudburst mapping with ground runoff and conduit networks, the cloudburst mapping showed a minor flood for Branthovda and Skiljebo. In Önsta-Gryta, the difference between the mappings was minimal. This was due to the results of the cloudburst mapping showing that the stormwater pipes in the area were overloaded even with a 10-year rain, which was similar to the condition in the low-point mapping that the stormwater pipes are assumed to be filled. With this, only a low point mapping can show an area's potential for being vulnerable to cloudbursts but does not say anything about how the waste or stormwater network is affected. However, low point mapping can help identify areas in built-up areas that could be vulnerable to flooding.