Diss. Lund : Univ.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. Linköping : Univ.

I Sverige regleras kommunernas kompetens främst i kommunallagen. Kommunerna får enligt denna själva sköta angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller medlemmar, och detta ska göras på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund. Den kommunala självstyrelsen regleras även i regeringsformen. Kommunerna är alltså självstyrande, inom de ramar som skapas av riksdagen genom lag.   Sverige är genom sitt EU-medlemskap även bundna av EU-rätten. På konkurrensområdet har regler skapats som förbjuder medlemsstaterna att lämna stöd som snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Eftersom kommunerna i detta sammanhang räknas till staten påverkar reglerna kommunernas möjligheter att stödja olika verksamheter och projekt.    Denna uppsats ämnar undersöka hur kommunallagens kompetensbestämmelser förhåller sig till EU:s regler om statsstöd, samt hur det förhållandet påverkar den kommunala självstyrelsen. De slutsatser som har kunnat dras är att det finns flera situationer då en kommunal åtgärd som är tillåten enligt kommunallagen, är otillåten enligt statsstödsreglerna. Av detta följer att EU-rätten begränsar de handlingsmöjligheter kommunerna har enligt kommunallagen, och därigenom inskränker den kommunala självstyrelsen. I uppsatsen konstateras detta vara problematiskt av flera anledningar, och den främsta lösningen som presenteras är kunskapshöjande åtgärder som syftar till att lära kommunerna att navigera bland statsstödsreglerna. På så sätt kan framförallt kommunernas upplevda handlingsutrymme utvidgas.

Under de sista 40 åren har den offentliga sektorn genomgått stora förändringar. Kommunallagen ändrades så att kommuner ska koncentrera sig på god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av målstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella värdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mätetal rörande vision och strategi. Utvecklingen har gått mot ytterligare decentralisering i kommunerna under 1990 – talet och 2000 – talet. Med decentralisering och avreglering skulle ansvaret flyttas närmare lärarna. Kommunerna fick helhetsansvar för skolans verksamhet, styra, följa upp, kontrollera och utveckla verksamheten utifrån nationellt fastställda mål. Staten har behållit kontrollverksamhet, uppföljning och utvärdering. Staten på olika sätt styr och kontrollerar kommunerna.   I uppsatsen genomförts fallstudie i två kommunala verksamheter, där den ena – Skol- och barnomsorgen har målstyrning och den andra Omsorgen balanserade styrning som sin styrmodell vilken varit väl förankrat i enlighet med den teoretiska referensen.

Bakgrund: Studier visar att allt fler äldre, allt högre upp i åldrarna, är sexuellt aktiva. Det fysiologiska åldrandet och sjukdomar styr den sexuella aktiviteten, inte åldern. Den sexuella tillfredsställelsen kan påverka det upplevda hälsotillståndet i parrelationen. Sjuksköterskan ska ha holistisk syn på omvårdnaden men studier visar att äldres sexualitet tenderar vara ett känsligt och svårt ämne, vilket kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet är att beskriva äldres uppfattning av begreppet sexualitet samt deras uppfattning av att sjuksköterskan i kommunal hemsjukvård inkluderar samtal om sexualitet i omvårdnadsarbetet. Metod: Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes hos fyra par där minst en ur paret hade kommunal hemsjukvård. Resultat: I studien framkom att äldre uppfattar begreppet sexualitet som samlag. För deltagarna hade dock sexualiteten en fått ny innebörd i form av ökat behov av närhet, kroppsberöring och värme. Gemenskap och känslan av att vara älskad och omtyckt hade blivit viktigare vilket är tecken på att sexualitet är ett livslångt behov. Flera informanter uppskattade samtal med sjuksköterskan men påtalade vikten av att sjuksköterskan och den äldre hade en etablerad god kontakt och syftet med samtalet skulle vara väl motiverat. Dessutom skulle sjuksköterskan vara kunnig i ämnet. Informanterna menade att sjuksköterskan var den som kom den äldre närmast och därför var den som var lättast att samtala med i frågor som rörde samlivet. Slutsats: Studien har visat på äldres behov av samtal med sjuksköterskan i kommunal hemsjukvård i frågor som rör sexualitet och samliv. Att sjuksköterskor inte initierar dessa samtal kan bero på bristande kunskaper i ett tabubelagt ämne som kan uppfattas förolämpande för den äldre.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.