Under senare år har ett flertal reformer gjorts för att öka pressen på kommunerna att sköta sin ekonomiska hantering. Budgetuppföljning har hamnat i fokus för att hålla nere avvikelsen mellan resultat och budget. Syftet i uppsatsen är att ge en ökad förståelse för vad det är som påverkar budgetavvikelserna i de svenska kommunerna. I uppatsen används statistiska analyser av dels eget insamlat datamaterial för att hitta samband och förklaringar till hur budgetavvikelserna skiljer sig utifrån a) partiblocktillhörigheten hos de styrande i kommunen, b) hur stark den politiska makten är hos de styrande i kommunen, c) storleken på kommunen. Undersökningens resultat visar främst att en större folkmängd i kommunen generellt leder till ökade problem att följa budgeten och därmed är det dessa kommuner vi ska akta oss för att lita på när det gäller budgeten.

No description available.

No description available.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn på sin yrkesroll i den kommunala äldreomsorgen. Metod: studien är en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkätstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkäten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat många år inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid. Tillsammans hade sjuksköterskorna ett mycket brett kunnande inom omvårdnadsområdet, men kunskaper och erfarenheter togs inte tillvara till fullo. Det fanns ändå en önskan om fortsatt kompetensutveckling. Sjuksköterskans ansvar var mycket stort. Arbetsbördan var stor och ensamarbete förekom. Samarbetet med teamet kring patienten var gott och vården av de gamla upplevdes god. Stöd fann sjuksköterskan hos ledningen och hos kollegorna. Det patientnära arbetet hade fått ge vika för mer konsultativt arbete och dokumentation. Konklusion: Sjuksköterskans kompetens och erfarenhet borde tas tillvara på ett bättre sätt. Den patientnära omvårdnaden har fått ge vika för dokumentation och vårdande på distans. Sjuksköterskan behöver komma närmare patienten som hon har det medicinska ansvaret över och finns där för.

De svenska stränderna och de strandnära områdena utgör i många avseenden en värdefull miljö för allmänheten. I Sverige skyddas sådana områden i lag, strandskyddslagstiftningen, där den senaste mer omfattande lagändringen ägde rum 2009-2010. Strandskyddslagstiftningens syfte är att trygga allmänhetens tillgång till stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Dessutom finns "allemansrätten" som i lag värnar om allmänhetens rättighet att vistas i naturen, även på mark som är privatägd. Strandområden är tydligt exempel på hur två motstridiga intressen kan stå i konflikt med varandra; det allmänna intresset av en tätortsnära rekreation, mot kommunens intresse att utveckla kommunen och exploaterings intressen att bygga i strandnära områden. Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur den praktiska tillämpningen av strandskyddslagstiftningen fungerar när intresset för tätortsnära rekreation kommer i konflikt med tätortsutveckling i den kommunala planeringen. Alingsås kommun har i sin fördjupade översiktsplan pekat ut några förtätningsområden inom tätortsnära rekreationsområden i strandnära lägen där det även pågår aktuella detaljplanearbeten. I samtliga fall har kommunen åberopat det femte särskilda skälet "ett angeläget allmänt intresse" med motiveringen "tätortsutveckling", och i ett fall dessutom framhävt behovet av förskola, för att upphäva strandskyddet. För att få in andra aktörers perspektiv på strandskyddslagstiftningen och hur de uppfattar hur strandskyddets syften har hanterats i den kommunala hanteringen har intervjuer skett med Alingsås Naturskyddsföreningens/Alingsås Friluftsklubbs och de olika exploatörerna. För en fastighetsägare kan det upplevas osäkert hur den mark som de äger som omfattas av strandskyddet får användas. Därför har en genomgång av hur lagen har tolkats i ett antal relevanta fall för att undersöka om det finns en dominerande uppfattning. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det inte alltid räcker för kommunen att hävda det femte särskilda skälet för att upphäva strandskydd i de områden som kommunen pekat ut i strategiska dokument som lämpliga som tätortsutveckling. I de fall Länsstyrelsen accepterat ett upphävande är vid mycket centrala delar av tätorten med mindre grönområden, i vissa fall med åtgärder som ska förbättra strandskyddets syften. Av intervjustudien kan man dra en slutsats att de två olika intressegrupperna; friluftsmänniskan och exploatören, oftast, men inte alltid, står på var sin sida om hur strandskyddet ska tolkas i planprocessen. Det är viktigt att kommunen är tydliga i sin roll som planhandläggare och hur strandskyddets lagstiftning ska tolkas för att inte orimliga förhoppningar om en eventuell exploatering ska ske eller förhindras. Den slutsats som det går att göra av jämförelsen av olika rättsfall är att dessa sällan ger givna svar; hänsyn måste tas från fall till fall eftersom frågan som behandlats i domslutet oftast är unik i sin karaktär, både i innehåll och miljön som rättsfallet omfattar. Om fastighetsägaren kan bevisa att en åtgärd har gjorts eller byggnad har funnits före strandskyddslagstiftningen började gälla, kan man få rätten på sin sida. Även om det inte går att få några givna svar kan rättsfall i alla fall ge besked om eller en vägledning vilken den dominerande uppfattningen är i lagtolkningen; kommunen har rätt i detaljplan att ställa krav på fastighetsägaren att förtydliga gränsen mellan hemfridzon och natur om det bedöms nödvändigt.

<p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1972</p><p>Del I : En studie över årliga utgifts- och in-komstförändringar under perioden 1953-1965</p><p>Del II : Modeller över budgetförloppet</p>

Background: Several accounting scandals have caused a development from rules-based to principles-based regulation. Swedish municipalities follow the principle-based recommendations issued by RKR (The Council for Municipal Accounting). An explicit requirement of component depreciation has been introduced prior to 2014. The principles-based regulatory framework raises some choices regarding the introduction and demands that professional judgments are made. There is some risk that comparability decreases. This risk could be reduced by being inspired by and do similarly to what the previous actors have done. Questions: How do municipalities introduce component depreciation based on the principles-based regulatory framework? What underlying factors affecting the choice and what are the effects of the transition to component depreciation? Purpose: This study aims to create an understanding of how various municipalities’ behavior is influenced by the limited guidance that principle-based system gives when component depreciation is being introduced. It also seeks to explain the effects of the transition. Method: The study is based on a qualitative approach in which five in-depth interviews were conducted with five different municipalities. The respondents were selected through a targeted selection depending on how far they have come in the change process. Results and conclusion: The study shows that municipalities primarily choose to use component depreciation for new investments, how the old fixed assets should be handled is somewhat unclear. Furthermore, municipalities tend largely to be inspired by and collaborate with each other. Cooperation takes place but in different ways depending on whether it is a large or small community. Small municipalities often collaborate with each other and are inspired by the larger municipalities, while the larger municipalities cooperate with each other and are inspired by the private sector. Component depreciation gives rise to a need for increased internal cooperation between the various municipal departments

No description available.

Denna uppsats behandlar ämnesområdet kommunal miljökommunikation utifrån ett mottagarperspektiv. Det är uttalanden från invånare i Höganäs kommun angående miljöenhetens miljökommunikation som analyseras i relation till teori i uppsatsen. Uppsatsens syfte är att belysa hur kommuner kan kommunicera miljöinformation gentemot sina invånare för att nå en riktning mot hållbar utveckling. En kvalitativ metod har legat till grund för arbetets genomförande genom användandet av fokusgrupper. För effektiv miljökommunikation måste individens olika egenskaper beaktas. Attitydens olika komponenter inför olika miljövänliga handlingar måste identifieras och tas hänsyn till. Samtidigt måste kommunikationen inge ett förtroende hos mottagaren, för sändaren, budskapet och kanalerna. / This paper studies the field of municipal environmental communication on the basis of a receiver perspective. I have studied statements made by inhabitants in Höganäs municipality concerning the environmental communication made by the municipality. The purpose of this study is to shed a light on how municipalities can communicate environmental information towards its inhabitants to reach a direction towards a sustainable development. A qualitative method, focus groups, has been used to complete this paper. To make the environmental communications effective the individual characteristics that every person posses must be taking into consideration by the municipality. The different components of the concept of attitude towards different environmental friendly activities must be identified and taken under consideration. Simultaneous the transmitter, the message and the used channels in the communication process must infuse a trust within the receiver.

DEN KOMMUNALA F&#214;RVALTNINGEN SOM RATIONALISTISKT IDEAL - en fallstudie om styrning och handlingsutrymme inom skola, barnomsorg och milj&#246;- och h&#228;lsoskydd.(The municipal authority as a rationalist ideal - a case-study on steering and scope for initiative within child-care, education and environmental departments.)A municipal authority is a considerable producer of services in the local community and iscommonly perceived as an important sector of the Swedish welfare system. One aspect of awell-functioning municipal organisation is that its administrative organs function efficiently.This study examines how activities in municipal administration are steered. The focus is on how different methods are used within a vertical hierarchical perspective to influence the actions of the participants and how the latter try to create space for action. To analyse the problem an ideal-type steering model is used.The study consists of three sections. In the first the research problem and the aims of the study are introduced as well as the methodological and theoretical approach. The result of the study is presented in the second section and in the third conclusions are drawn and discussed.The study shows that the perceptions of the participants involved regarding the possibilities of steering the everyday activities with the support of the methods studied differ on a number of points depending on the sector studied. When control of the various steering methods is distributed in different organisational units in the municipality a number of steering mechanisms operate side-by-side, sometimes in harmony and sometimes independently or in pure conflict with their goals. Steering leads to clear restrictions but there is clearlyroom for initiative, a &#8216;free-zone&#8217; where the individual has room to act independently. Is it possible based on this study to state whether the ideal-type model functions in the way intended? On many accounts it would seem doubtful whether the effects of steering lead to beneficial effects for the activity. Rather it would seem that the effects of steeringsometimes function more or less randomly because the administration exists in a complexcontext in which the staff can be expected to have its own expectations and act in accordancewith them.