Lastbilstransporter står för majoriteten av alla transporter som sker i dagsläget inom den kommunala sektorn i Sverige. Dessa transporter sker direkt från leverantör till kund utan mellanhänder. Detta resulterar i ett stort antal transporter inom städer och ökade mängder utsläpp. Denna rapport har för avsikt att undersöka, hur en kommun med cirka 70 000 invånare kan minska koldioxidutsläppen från sitt transportarbete, och fortfarande ge lönsamhet genom att använda city logistik. Rapporten tar upp begreppet city logistik och hur detta används som verktyg inom transportsektorn. Den belyser även utsläppsmängder från olika drivmedelsval samt de socioekonomiska hindren som finns inom transportverksamheten gällande miljöfrågor.Metoden är en fallstudie, baserad på intervjuer med berörda parter i Sandviken och Gävle, som besitter positioner inom verksamheten där arbetet med samlastningscentraler utförs. Vidare har organisationsdokument med tre övriga kommuner som har utfört liknande satsningar med samlastningscentraler analyserats.Resultatet visar att alla kommuner som har satt upp liknande samlastningscentraler, har kunnat observera minskningar av sina koldioxidutsläpp på olika nivåer. De har även uppmärksammat positiva fördelar vid valet av HVO100 som drivmedel för logistiken inom städer.Slutsatsen visar att city logistik kan användas effektivt av kommunala verksamheter för att både minska koldioxidutsläpp och förbättra sin verksamhet i form av säkerhet, ekonomi, verksamhetsplanering och miljökrav mot leverantörer samt förbättrad arbetsmiljö. / Truck transports represent majority of all transports within the municipal sector in Sweden. Most of these transports are directly from the suppliers to the customers. This results in a large number of vehicles within the city center and increase amounts of carbon dioxide emissions. This thesis, therefore, aims to investigate how a municipality with about 70 000 inhabitants can reduce their carbon dioxide emissions from their transports, and still maintain profitability by using city logistics. The thesis discusses the concept city logistics and how the method is used within the transport sector. Furthermore, it illustrates pollution from different fuel options and the socioeconomic hindrances that exist within the transport operations regarding environmental issues. Case study is used as a method, based on interviews with concerned parties, which hold positions within the organizations where they work with, or plan regarding city logistics from the municipalities of Sandviken and Gävle. Furthermore, analysis has been done on organizational documents with three municipalities that have performed similar ventures. The results show that all municipalities that have implemented city logistics have experienced decrease in carbon dioxide emissions on different levels. They also observed benefits regarding the choice of HVO100 as fuel for the logistics within the cities. The conclusion shows that city logistics can be used effectively in municipality operations to both lower their carbon dioxide pollution, as well as improve work safety, economy, operational planning, environmental requirements on their suppliers and increased work environment.

Syfte: Att belysa kommunal omvårdnadspersonals upplevelser av samarbetet med sjuksköterskan/distriktssköterskan efter införandet av kommunal hemsjukvård. Bakgrund: Ansvaret för hemsjukvård överfördes från ett landsting i norra Sverige till kommunal nivå 2013. En stor förändring är sjuksköterskans/distriktssköterskans sätt att arbeta i närmare kontakt med omvårdnadspersonalen efter att ansvaret för hemsjukvården övertogs i kommunal regi. Design: Kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Deltagare: Personal från kommunal hemtjänst och personlig assistans som varit yrkesverksam minst sex månader innan övergången. Metod: Intervjuer (n=14) som spelades in och skrevs ut under hösten 2015 och tolkades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom ur analysen; Ett gott samarbete är utvecklande som innefattade en förbättrad tillgänglighet till distriktssköterskan och en förbättrad kommunikation samtidigt som det medförde en stärkt självkänsla för deltagarna. Hinder för ett gott samarbete innefattade otydlighet i ansvarsfördelning och organisatoriska strukturer som försvårade ett effektivt samarbete. Dessa två kategorier innebar Deltagarnas upplevelser av samarbetet med sjuksköterskan/distriktssköterskan inom den nya organisationen visar att övergången har medfört förbättringar för omvårdnadspersonalen samtidigt som det finns faktorer inom organisationen som försvårar samarbetet. Slutsats: Resultatet visar att de flesta deltagarna upplever förbättrat samarbete med sjuksköterskor/distriktssköterskor efter att kommunen tog över ansvaret för hemsjukvården, vilket på sikt kan förbättra vårdkvaliteten. En förklaring till detta kan vara att det under landstingets regi inte fanns något egentligt samarbete att tala om då det handlade om samverkan. / Aim: To illuminate home care worker’s experiences of the cooperation with the nurses/district nurses after the implementation of municipal health care. Background: The responsibility for home health care was transferred in 2013 to a municipality in northern Sweden. A major change is that the municipal nurses/district nurses cooperate with home care workers on a tighter level. Design: A qualitative interview study based on a semi-constructed questionnaire. Participants: The participants were home care workers or personal assistants that had worked at least six months prior to the transition. Method: Tape recorded interviews (n=14) were transcribed and analyzed with content analysis. Results: Two main categories emerged; Benefits of Improved Cooperation that consisted of an improved accessibility of the district nurses and improved forms of communication as well as an increase of self-esteem. Factors Preventing cooperation consisted of unclear responsibility and organizational structures preventing effective team work. The participant’s experiences of cooperation with the municipal nurses/district nurses show improvements. The new municipal organization do have flaws that inhibit effective team work. Conclusion: The findings show that most participants experienced improved cooperation with nurses/district nurses after the transfer of home healthcare to the municipal, a fact that on a long-term perspective may improve the quality of care. One explanation to this improvement can be by the fact that cooperation was next to nonexistent before the transition and where likely just a form of liason.

There is a big housing shortage in many municipalities in Sweden. It has become more visible in relation to an increased reception of migrants. A residential is a social right in Sweden and therefore it is important to solve this situation. But how are the municipalities going to do it? The aim of this thesis is to examine how the public municipality sector of Umeå, Skellefteå, Piteå and Luleå are planning for new arrivals to enter the housing markets. The study is about to identify how the public sector of the municipalities strategic and concrete are working and if there is any differences between the municipalities. The Swedish housing policy is affected from different laws and path dependence. The 1th of mars 2016 a new law was implemented. It is named “bosättningslagen” and determines how many new arrivals each municipality in Sweden is about receive each year. Because of the complex housing stock, few municipalities were able to receive new arrivals earlier. But now the municipalities have to solve the shortage of housing to be able to settle the assigned number. To be able to answer the aim, semi structured interviews with workers at each municipality are made with the purpose to get a deeper understanding about the topic and how they work with the question. The result shows that there is an increased need for collaboration within the public sector and also with actors from outside to come up with short- and long term solutions for the current housing shortage in context to the receiving of new arrivals.

Bakgrund: Behovet av medicindelegeringar är stort inom den kommunala hemsjukvården. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av medicindelegering till undersköterskor i kommunal hemsjukvård. Metod: Datamaterial inhämtades med intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman och sju kategorier framkom. Det första temat var ”Organisatoriska faktorer bidrar till upplevelse av stress kopplat till ansvar för delegeringar”. Detta tema var kopplat till följande kategorier: Hemsjukvårdens struktur kring medicindelegeringen; Medicindelegeringens påverkan på omvårdnadsarbetet; Svårigheter vid medicinhantering; och Åtgärdskunskap. Det andra temat var ”Distriktssköterskan upplever stress och ansvar gentemot delegeringsmottagaren”. Temat var kopplat till följande kategorier: Kännedom om omvårdnadspersonalens kompetens; Informell kompetens; och Uppfattningar om lagar. Konklusion: Distriktssköterskorna utfärdar medicindelegering som en förutsättning för en fungerande organisation. Delegeringar innebär en upplevelse av stress för distriktssköterskor, där brist på distriktssköterskor och behov av omvårdnadspersonal också innebär bristande följsamhet till delegeringslagar och föreskrifter. Behov av kompetens och utbildning till omvårdnadspersonal, leder till att det krävs en bättre kompetensförsörjning för att säkerställa god patientsäkerhet.

<p>För att uppnå en god bebyggd miljö, är det viktigt att integrera miljöhänsyn tidigt i planeringsprocesser. Insikten om detta ledde till ett nytt EG-direktiv, det s k SMB-direktivet om miljöbedömningar av planer och program som syftar till att främja en hållbar utveckling. Direktivet har implementerats i den svenska lagstiftningen och innebär, för den kommunala detaljplaneringen, framförallt att en inledande påverkansbedömning måste genomföras för att avgöra ifall planförslaget kan antas ha en betydande miljöpåverkan och därmed behöver genomgå en hel miljöbedömning. Nya tillvägagångssätt behövs för många kommuner i och med lagändringarna som innebär att förslagen måste bedömas utifrån fastställda miljökriterier.</p><p>Den här studien undersöker vilken typ av miljökrav och bedömningskriterier bör ingå i en metodik för att avgöra behovet av miljöbedömning tidigt i en planprocess och huruvida användandet av checklistor är lämpligt. Studien tyder på att checklistor fungerar bra som metodik i sammanhanget. Fördelarna tycks klart överväga nackdelarna. Dessutom analyseras vad en påverkansbedömning bör innehålla och ett förslag på en checklista presenteras. Det framkom bl a att även andra aspekter än de i MKB-förordningen framhållna bedömningskriterierna bör ingå samt att andra hållbarhetsprinciper än ekologiska och fysiska</p><p>t ex folkhälsa och samhällsekonomi är viktiga. För att utforma ett förslag på en checklista användes även goda exempel från befintliga checklistor från kommunerna Gävle och Norrköping.</p> / <p>To reach a good built environment, it is important to integrate environmental concerns early in the societal planning processes. The insight of this led to a new EC-directive, a k a the SEA- directive, on the assessment of the effects of certain plans and programmes on the environment, which aims to promote a sustainable development. The directive has been implemented into the Swedish legislation and involves, for municipal detail planning, in particularly that an introductory impact assessment has to be made in order to determine whether a plan can be assumed to cause a significant environmental impact. In that case an entire environmental assessment has to be done. New procedures for municipals have to be developed due to the changes in legislation, which for example implies that the projects must be assessed from established environmental criteria.</p><p>This present study investigates which type of environmental restrictions and criteria that is required from a methodology used to decide whether an early impact assessment is needed. The potential use of checklists is especially analysed. The study suggests that checklists are suitable in this context. The advantages clearly seem to overweigh the disadvantages.</p><p>Furthermore an analysis of what impact assessment should include is made and a proposal of a checklist is presented. It was obvious that aspects other than those in the Swedish EIA-regulation should be included and also that other than ecological and physical principles of sustainability are important, for example economy and public health. To create a new proposal for a checklist, good examples were also used from already existing checklists. Those were from the municipals of Gävle and Norrköping.</p>

<p>Denna uppsats studerar upprättandet av en miljöredovisning för år 2006 i Uppsala kommun med avsikten att utvärdera arbetsprocessen samt ge förslag på förbättringar. Frågeställningen vi tagit vår utgångspunkt i är; Hur ser processen ut vid upprättandet av Uppsala kommuns miljöredovisning? Vilka svagheter finns i arbetsprocessen och vad kan förbättras i framtiden? Två teoretiska modeller som behandlar redovisningens syften och dess arbetsprocess har använts. Fakta har insamlats från informationsmaterial i form av miljöprogram och miljöredovisning samt genom intervjuer med en politiker och två tjänstemän insatta i arbetet. Kommunen har år 2007 utvecklat ett nytt sätt att strukturera miljöredovisningsarbetet och de insatta tjänstemännen poängterar att man ännu är i ett tidigt skede och att mycket behöver förbättras. För det framtida arbetet ger vi följande förslag på förbättringar; implementera miljöprogrammet bättre i den kommunala verksamheten, effektivisera datainsamlingen, arbeta för att fler intressenter får ta del av den färdiga rapporten samt att lägga ner mer kraft på analysen för att förbättra det framtida miljöarbetet.</p>

Forskning om professionaliserade valkampanjer har nästan uteslutande bedrivits genom studier av val i en nationell kontext, vilket har skapat ett teoretiskt ramverk som förbiser andra typer av val, så som lokala- och supranationella val. Den här studien söker att nyansera den gängse bilden av professionellt kampanjarbete genom att undersöka i vilken utsträckning politiska partier i en mellanstor svensk kommun använder sig av professionaliserade kampanjtekniker, samt i vilken utsträckning det nuvarande teoretiska ramverket är applicerbart på lokalt kampanjarbete. Resultatet visar som väntat på en lägre generell grad av professionalisering jämfört med nationella kampanjer, vidare visar resultatet på att det finns specifika lokala förklaringar till partiernas olika grad av professionalisering som inte har belysts av tidigare forskning.

No description available.

Bakgrund: Andelen patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov ökar allt mer i den kommunala hemsjukvården. Distriktssköterskans komplexa och mångfacetterade roll är inte jämförbar med någon annan sjuksköterskeroll och därför är det viktigt att distriktssköterskans kompetens används. Trots detta råder det bristande kunskaper om vad distriktssköterskans yrkesroll innebär i den kommunala hemsjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av distriktssköterskans specialistkompetens i kommunal hemsjukvård - sett ur ett distriktssköterskeperspektiv.  Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog nio distriktssköterskor från kommunal hemsjukvård. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att distriktssköterskornas specialistkompetens har betydelse för en ökad trygghet att fatta beslut, såsom att göra komplexa bedömningar och leda den allt mer avancerade vården i hemmet. Distriktssköterskorna besatt kompetenser som gjorde det möjligt för dem att arbeta ännu mer självständigt, vilket ledde till fördelar för patienterna, arbetsgivaren och kollegor. Alla distriktssköterskorna var överens om att deras kompetens ansågs kvalitetssäkra vården kring patienten och bidra till ökad patientsäkerhet, vilket skulle leda till en kvalitetsutveckling av den kommunala hemsjukvården. Slutsats: Resultatet av denna studie har tydliggjort betydelsen av distriktssköterskornas specialistkompetens i den kommunala hemsjukvården. Samtliga distriktssköterskor som deltog i studien var överens om att deras specialistkompetens hade betydelse för den komplexa och patientnära vården samt kvalitetsutvecklingen av den. Däremot uttryckte de att de upplevde att kommunen som arbetsgivare saknade kunskaper om betydelsen av distriktssköterskans specialistkompetens och vad deras yrkesroll innebar.

<p>Uppsatsen behandlar användandet av öppen källkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som påverkar samhällsdebatten, gör frågan om användning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en fråga som är relevant för alla samhällsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att källkoden är tillgänglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte är möjlig med slutna program, där källkoden inte är tillgänglig.</p><p>Öppen programvara eller öppen källkod har genomgått en snabb utveckling under de senaste åren, från att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affärsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken. Argumenten för och emot öppen programvara kan delas in i tre huvudkategorier: ekonomiska aspekter som beskriver den totala ägandekostnaden, tekniska aspekter som berör teknisk mognad och integration, samt demokratiska aspekter som är speciella för offentlig verksamhet. Eftersom verksamheten bekostas av allmänna skattemedel är det i medborgarnas intresse att genom sina folkvalda politiker bevaka situationen.</p><p>Genom att intervjua ITchefer för tre kommuner i Västerbotten har data erhållits om hur dessa kommuners ITmiljöer ser ut, hur öppen programvara bedöms, samt deras uppfattningar om den framtida utvecklingen. Respondenterna anger som främsta orsak för att öppen programvara ej används att den totala ägandekostnaden fortfarande är för oklar, till skillnad från existerande system där inga oklarheter finns. eftersom ingen egen utveckling bedrivs köps alla system in av leverantörer, som ännu inte har någon mogen affärsmodell för öppen programvara. Av större intresse är att påverka leverantörerna att använda öppna format och standarder, som kan minska inlåsningseffekterna till specifika system och förbättra konkurrenssituationen. Även kompetensfrågan påverkar, eftersom kommunerna i dagsläget inte har tillräcklig intern kompetens om öppen programvara. Den komplexa ITmiljön med flera hundra olika system försvårar också ett byte.</p><p>Den framtida utvecklingen pekar dock på att situationen kommer att ändras. I takt med att fler kommuner inför öppna ITmiljöer blir kostnadsbilden tydligare, och ökat samarbete mellan olika kommuner för upphandlingar och utvecklingsprojekt erbjuder besparingsmöjligheter med öppen programvara. Det folkliga och politiska trycket är i nuläget lågt, men i takt med att den allmänna debatten ökar och politiker nås av utlandsinfluenser kommer sannolikt förändringstrycket från ett demokratisk perspektiv att öka. Om fem år är det mycket möjligt att en kritisk massa har uppnåtts, som gör att stora förändringar sker på kort tid.</p><p>I debatten jämställs ofta all offentlig ITverksamhet, men studien finner att det föreligger stora skillnader mellan förutsättningarna för statlig och kommunal IT. Statliga verk har en smal uppgift och ett nationellt omfång, medan kommuner ska erbjuda sina ITtjänster till alla medborgare på ett standardiserat och kostnadseffektivt sätt. Denna distinktion är betydelsefull att förstå. </p>