<p>Denna rapport visar hur ett företag kan gå tillväga för att sammanställa utvecklingen av proprietär tillägg till öppen källkod. Rapporten presenterar en strategi för hantering av extern källkod. Examensarbetet har utförts på Ericsson AB i Linköping och har gått ut på att sammanställa deras internutveckling av protokollavkodare till Wireshark. I rapporten presenteras hur ett program som licensierats under öppen källkod kan utvärderas. Vidare ges en kort introduktion till de legala grunderna för öppen källkod. Rapporten tar även upp de risker som kan associeras med öppen källkod. Examensarbetet resulterade praktiskt i ett system som sammanställde Ericssons internutveckling av proprietär tillägg till öppen källkod.</p>

No description available.

No description available.

<p>När man släpper ett datorprogram som öppen källkod innebär det att man låter användarna använda programmet fritt. Dessutom får de göra förändringar av programmet. Normalt präglas dessa program av ideellt arbete. Nu finns det även företag som använder öppen källkod till sina produkter. Frågan som utreds är hur företag kan tjäna på detta när de låter användare använda programmet gratis.</p><p>För att studera detta har databasföretaget MySQL undersökts. Jämförelser har sedan genomförts med kommersiella Linuxdistributioner.</p><p>På databasmarknaden verkar det som att företagen som är kunder inte bryr sig om att programmen har öppen källkod eller inte. De är i huvudsak intresserade av vad programmet klarar av att göra samt vad det kostar.</p><p>En viktig förutsättning är att produkten är så generell att en stor användargrupp kan skapas. Möjliga konkurrensfördelar med öppen källkod har identifierats. Bland fördelarna finns marknadsfördelar, utvecklingsfördelar och personalrekryteringsfördelar. Som marknadsfördel kan nämnas att produkten kan få stor spridning, men även att kostnaderna för marknadsföring minskas. Utvecklingsfördelar bygger på att man får extra hjälp från användarna med utvecklingen. Personalrekryteringsfördelar består av att man har möjlighet att rekrytera redan kompetent personal tack vare att man kan veta vilka som är duktiga på grund av hjälpen med utvecklingen.</p>

När man släpper ett datorprogram som öppen källkod innebär det att man låter användarna använda programmet fritt. Dessutom får de göra förändringar av programmet. Normalt präglas dessa program av ideellt arbete. Nu finns det även företag som använder öppen källkod till sina produkter. Frågan som utreds är hur företag kan tjäna på detta när de låter användare använda programmet gratis. För att studera detta har databasföretaget MySQL undersökts. Jämförelser har sedan genomförts med kommersiella Linuxdistributioner. På databasmarknaden verkar det som att företagen som är kunder inte bryr sig om att programmen har öppen källkod eller inte. De är i huvudsak intresserade av vad programmet klarar av att göra samt vad det kostar. En viktig förutsättning är att produkten är så generell att en stor användargrupp kan skapas. Möjliga konkurrensfördelar med öppen källkod har identifierats. Bland fördelarna finns marknadsfördelar, utvecklingsfördelar och personalrekryteringsfördelar. Som marknadsfördel kan nämnas att produkten kan få stor spridning, men även att kostnaderna för marknadsföring minskas. Utvecklingsfördelar bygger på att man får extra hjälp från användarna med utvecklingen. Personalrekryteringsfördelar består av att man har möjlighet att rekrytera redan kompetent personal tack vare att man kan veta vilka som är duktiga på grund av hjälpen med utvecklingen.

<p>Uppsatsen behandlar användandet av öppen källkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som påverkar samhällsdebatten, gör frågan om användning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en fråga som är relevant för alla samhällsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att källkoden är tillgänglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte är möjlig med slutna program, där källkoden inte är tillgänglig.</p><p>Öppen programvara eller öppen källkod har genomgått en snabb utveckling under de senaste åren, från att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affärsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken. Argumenten för och emot öppen programvara kan delas in i tre huvudkategorier: ekonomiska aspekter som beskriver den totala ägandekostnaden, tekniska aspekter som berör teknisk mognad och integration, samt demokratiska aspekter som är speciella för offentlig verksamhet. Eftersom verksamheten bekostas av allmänna skattemedel är det i medborgarnas intresse att genom sina folkvalda politiker bevaka situationen.</p><p>Genom att intervjua ITchefer för tre kommuner i Västerbotten har data erhållits om hur dessa kommuners ITmiljöer ser ut, hur öppen programvara bedöms, samt deras uppfattningar om den framtida utvecklingen. Respondenterna anger som främsta orsak för att öppen programvara ej används att den totala ägandekostnaden fortfarande är för oklar, till skillnad från existerande system där inga oklarheter finns. eftersom ingen egen utveckling bedrivs köps alla system in av leverantörer, som ännu inte har någon mogen affärsmodell för öppen programvara. Av större intresse är att påverka leverantörerna att använda öppna format och standarder, som kan minska inlåsningseffekterna till specifika system och förbättra konkurrenssituationen. Även kompetensfrågan påverkar, eftersom kommunerna i dagsläget inte har tillräcklig intern kompetens om öppen programvara. Den komplexa ITmiljön med flera hundra olika system försvårar också ett byte.</p><p>Den framtida utvecklingen pekar dock på att situationen kommer att ändras. I takt med att fler kommuner inför öppna ITmiljöer blir kostnadsbilden tydligare, och ökat samarbete mellan olika kommuner för upphandlingar och utvecklingsprojekt erbjuder besparingsmöjligheter med öppen programvara. Det folkliga och politiska trycket är i nuläget lågt, men i takt med att den allmänna debatten ökar och politiker nås av utlandsinfluenser kommer sannolikt förändringstrycket från ett demokratisk perspektiv att öka. Om fem år är det mycket möjligt att en kritisk massa har uppnåtts, som gör att stora förändringar sker på kort tid.</p><p>I debatten jämställs ofta all offentlig ITverksamhet, men studien finner att det föreligger stora skillnader mellan förutsättningarna för statlig och kommunal IT. Statliga verk har en smal uppgift och ett nationellt omfång, medan kommuner ska erbjuda sina ITtjänster till alla medborgare på ett standardiserat och kostnadseffektivt sätt. Denna distinktion är betydelsefull att förstå. </p>

Denna rapport visar hur ett företag kan gå tillväga för att sammanställa utvecklingen av proprietär tillägg till öppen källkod. Rapporten presenterar en strategi för hantering av extern källkod. Examensarbetet har utförts på Ericsson AB i Linköping och har gått ut på att sammanställa deras internutveckling av protokollavkodare till Wireshark. I rapporten presenteras hur ett program som licensierats under öppen källkod kan utvärderas. Vidare ges en kort introduktion till de legala grunderna för öppen källkod. Rapporten tar även upp de risker som kan associeras med öppen källkod. Examensarbetet resulterade praktiskt i ett system som sammanställde Ericssons internutveckling av proprietär tillägg till öppen källkod.

Studien ämnar undersöka hur en LiveCD kan stödja en säkrare datormiljö för distansarbetarepå ett enkelt sätt. Distansarbetare arbetar utanför arbetsplatsens säkrare datormiljö vilket gördem till en mer utsatt grupp av datoranvändare. Många av dagens datoranvändare tyckerdessutom säkerhet relaterat till datorer och nätverk är komplicerat. Implementerad lösningtillhandahåller därför möjligheten att med hjälp av en LiveCD och ett USB-minne få tillgångtill både en säker fjärranslutning och fjärrskrivbord, genom att enbart skriva in ett lösenord.Tjänsterna konfigureras alltså automatiskt i bakgrunden; användaren behöver inte hålla redapå mer än ett lösenord. En LiveCD är också ett skrivskyddat medium vilket innebär attskadlig kod har svårt att få fäste i systemet. Resultatet är att distansarbetare med olika behovoch kunskapsnivå gällande dator- och nätverksäkerhet erbjuds möjligheten till en säkraredatormiljö på ett enkelt sätt.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att sammanställa vad Open Source är och försöka kartlägga hur användningen av Open Source-program ser ut på de svenska folkbiblioteken.Jag tittar även på vilka Open Source-program som kan vara aktuella för ett bibliotek att titta närmare på. Resultatet visar att Open Source inte används i någon större utsträckning men att man är positivt inställd till rörelsen. Några få program har börjat användas men man är orolig för hur supporten fungerar för Open Source-program, sen verkar biblioteken inte ha någon större kontroll över vilka program som faktiskt används utan är styrda av de regler som kommunens IT-avdelning har satt upp.</p>