Den här studien bidrar till attöka kunskapen inom området systemlösningsmigrationer genomatt ta reda på vad som går att lära av tidigare genomförda migrationsprojekt. Studien genomförs genom att utföra fallstudier på avrapporterade migrationsprojekt som har utfört en migration från att använda proprietära systemlösningar till att använda systemlösningar baserade på öppen källkod. Efter en urvalsprocess kvarstod tre migrationsprojekt aktuella för analys utifrån ett riskperspektiv. Det var migrationsprojektet LiMux i Tyskland,ett projekt inom det franska gendarmeriet och ett projekt som utfördes bland skolorna i Bolzanoprovinsen i Italien. Resultatet av studien visar bland annat att alla tre migrationsprojekten upplevde risken att inte kunna ta egna IT-beslut före den utförda migrationen. Detta berodde på att de före migrationen använde sig av proprietära systemlösningar, vilka de upplevt varit orsaken till detta. Den här risken säger de sig nu ha kunnat undvika genom att använda systemlösningar baserade på öppen källkod. De risker som förvaltningarna upplevt efter utförd migration kan sammanfattas med att det är risker som medför kortsiktiga problem för förvaltningarna. De räknar med att riskerna kommer att minska och problem kommer att lösas allt eftersom tiden går. Till exempel upplevde de att de har varit tvungna att anlita extern support för att lösa tekniska frågor relaterade till den nya systemlösningen. De säger dock att de i framtiden räknar med att själva ansvara för supporten när personalens kompetens har höjts inom förvaltningarna. Studien visar också att en modell, BRW Migration Model for desktop OSS, kan användas för att minska riskerna vid en migrationsprocess. Detta görs genom att följa de nio steg som modellen beskriver som viktiga för en lyckad migrationsprocess.

Det har blivit allt vanligare för företag att marknadsföra sig via Internet vilket oftast innebär att företaget behöver en webbplats. Denna webbplats använder ett webbserverprogram för att hantera kundernars förfrågningar och det webbserverprogram som är störst på marknaden med god marginal är Apache. Apache har existerat i över 15 år och är öppen-källkod. Det här examensarbetet undersöker om det finns några öppen källkods-alternativ till det marknadsledande webbserverprogrammet Apache genom att titta på funktionalitet och prestanda. Prestandatesterna har genomförs både med statiska och dynamiska webbsidor. De alternativ som undersöks är Nginx och Lighttpd. Resultaten visar på att både Nginx och Lighttpd i det stora hela presterar bättre än Apache. Det här syns främst i de statiska prestandatesterna där Nginx och Lighttpd presterar mer än dubbelt så bra som Apache. I de dynamiska prestandatesterna så har Nginx och Apache jämförbar prestanda medan Lighttpd inte riktigt kommer upp i samma prestanda. Nginx saknar viss funktionalitet i jämförelse med de andra två, det är dock inga kritiska funktioner som saknas.

Nuförtiden är det mycket vanligt att människor och företag använder en hemsida för att synas. Hemsidor kan vara uppbyggda på olika sätt och av olika datorspråk, men de måste i grund och botten köras på en webbserver för att kunna fungera som en webbplats.Det här examenarbete undersöker prestandan för proprietär webbserver och webbserver som är av typen öppen källkod. Webbservrarna prestandatestades på hur väl de klarar av att distribuera olika sorters material som är vanligt förekommande i dagens webbsidor. Resultaten ifrån prestandamätningarna visar att webbservern av typen öppen källkod presterar i regel bättre än de proprietära webbservarna. En litteraturstudie genomfördes även för att se hur funktionaliteten för webbservern av typen öppen källkod kunde utvidgas. Studien visar att det finns någorlunda goda möjligheter att utvidga funktionaliteten. Endast ett fåtal webbservrar och språk testades i detta examensarbete, vilket lämnar plats för ytterligare framtida studier inom ämnet.

Öppen källkod är ett sätt för programutvecklare att distribuera verket tillsammans med dess källkod och göra det fritt läsligt och modifierbart. Denna studie analyserar och identifierar risker och möjligheter som kan uppkomma vid migration till och driftsättning av öppen källkod. Metoden som används är intervjuer med representanter från ett urval av Skaraborgs kommuners IT-avdelningar. Studien har visat indikationer på att både risker och möjligheter skulle kunna finnas. Riskerna ligger främst i att kommunerna bör vara medvetna om att alla roller inom en kommun är viktiga, medan möjligheterna ligger främst i att de indikerar medvetenhet om begränsningar i kunskap vilket är viktigt för en lyckad migration och driftsättning. Framtida arbeten kan behandla olika teknologier så som molntjänster och ”Bring your own device” för att härleda detta mot risker och möjligheter vid migration till och driftsättning av öppen källkod.

Open-source software is in average used in more than 65% of the applications within the domains of enterprise software, retail and e-commerce, cybersecurity and internet of things (Synopsys, 2019). With the frequent use of open-source software, security issues arise which need to be handled. These include among other issues; non-patched vulnerabilities and malicious code (Schryen, 2011). Security guidelines for open-source software usage have been defined by numerous security organizations as an effort to increase effective security handling of open source software within organizations. These guidelines often cover directives on many layers of an organization and are often lacking information necessary for them to be understandable, reliable, and useful to the person using them.The purpose of this study is to contribute to increased software security related to open-source software usage, by exploring and providing information on the topic, and by defining a set of improved security guidelines that cover both what measures to take to minimize security risks, and how to implement it, based on the published state-of-the-art security guidelines for using open-source software.The subject was investigated through a research process focused on answering whether the current state-of-the-art security guidelines could be improved, using a qualitative research type based on a document analysis data collection method. The research was exploratory in its design and the main focus was to explore the subject by trying to answer the posed research question.By investigating the state of contemporary security guidelines found in literature, and evaluating them against a set of desirable attributes for high quality guidelines, it became evident that the contemporary guidelines couldbe improved. An effort was therefore made to build on the found guidelines and improve them by trying to resolve the issues found through the evaluation.The effort of trying to improve existing guidelines resulted in a new set of guidelines including added information and reformulations, however, the changes made could not be said to be conclusive or objective improvements. Instead they present suggestions for how and in what aspects the contemporary guidelines could be improved. / Mjukvara med öppen källkod (open-source software) används i genomsnitti mer än 65% av applikationerna för mjukvara till företag, detaljoch e-imageimageimageimagehandel, cybersäkerhet och sakernas internet (Synopsys, 2019). Den frekventa användningen av öppen källkod ger upphov till säkerhetsrisker som behöver motverkas. Dessa risker inkluderar bland annat; skadlig kod och säkerhetsbrister som inte åtgärdas (Schryen, 2011). Säkerhetsriktlinjer har blivit definierade av ett flertal organisationer med målet att effektivisera säkerhetshanteringen av öppen källkod och på så sätt minska risken för attacker. Dessa riktlinjer täcker ofta många olika delar av en organisations hierarki och saknar ofta information som är nödvändig för att göra dem begripliga, pålitliga och användbara för de personer som använder dem. Syftet med denna studieär att bidra till enökad säkerhet vid användan-det av öppen källkod genom att dels öka kunskapen om ämnet, och genom att definiera en samling förbättrade säkerhetsriktlinjer som både beskriver vad som ska göras för att minska säkerhetsrisker och hur det ska göras. De förbättrade riktlinjerna ska baseras på befintliga säkerhetsriktlinjer för användning av öppen källkod. Ämnet studerades genom en forskningsprocess med fokus på att besvara frågan om huruvida befintliga säkerhetsriktlinjer kan förbättras, där information samlades in genom en kvalitativ forskningstyp baserad på dokumentanalys. Forskningsdesignen var av utforskande karaktär, där huvudfokuset låg i att utforska ämnet genom att försöka besvara forskningsfrågan.Genom att undersöka kvalitén av befintliga säkerhetsriktlinjer som hittats i litteraturen och utvärdera dessa med stöd av en stor samling önskvärda egenskaper hos riktlinjer av hög kvalitet, blev det uppenbart att befintliga riktlinjer kan förbättras. Däför genomfördes ett försök att vidareutveckla befintliga riktlinjer för att förbättra dem genom att lösa de problem som hittats genom utvärderingen. Försöket att förbättra existerande riktlinjer resulterade i en ny uppsättning riktlinjer med tillagd information och omformuleringar. Dessa förändringar kan dock inte sägas representera konklusiva eller objectiva förbättringar. Istället representerar de förbättrade riktlinjerna ett förslag på hur riktlinjer skulle kunna förbättras.

Sammanfattning Öppen programvara kan enklast beskrivas som programvara där källkoden är tillgänglig, vilket gör det möjligt att modifiera, utveckla, kopiera och distribuera denna om så önskas (Statskontoret, 2004). Enligt Statskontorets hemsida (2004) används öppen programvara främst för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor inom landets statliga institutioner. Eftersom nyttjandet av öppen programvara medför många fördelar anser Statskontoret (2005) att den offentliga förvaltningen ska beakta möjligheterna med denna typ av mjukvara i större utsträckning. I en rapport från Statskontoret (2004) om erfarenheter av öppen programvara inom den offentliga förvaltningen, anges att majoriteten har valt att anskaffa öppen programvara av besparingsskäl. Vi har i denna uppsats undersökt högskolors och universitets syn på öppen programvara. Detta för att erhålla kunskap om de grundläggande orsakerna bakom olika mjukvaruinvesteringar inom dessa lärosäten. I dagsläget används inte öppen programvara i den utsträckning som är möjlig inom högskolor och universitet i Sverige. Vad beror det på? Vilka faktorer eller kriterier vägs in vid mjukvaruinvesteringsbeslut inom dessa organisationer? Hur har utvecklingen av användandet av öppen programvara sett ut på högskolor och universitet i Sverige, historiskt sett? Syftet är att kartlägga orsakerna bakom investeringar i eller avsaknaden av öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige. Då vi haft för avsikt att få en uppfattning om orsaker bakom investeringar i öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige, har vi valt att göra kvalitativa intervjuer genom att besöka respektive studieobjekt. Detta då vi varit i behov av information som beskriver sakförhållanden, skeenden och ger uttryck för personliga uppfattningar, för att uppnå vårt syfte och besvara uppsatsens problemställning. När det gäller urvalet av respondenter för undersökningen består populationen av samtliga universitet och högskolor i Sverige, statliga såväl som privata. Vi har valt att begränsa vår undersökning till ett urval av populationen, där samplet består av tre lärosäten som har eller saknar erfarenheter av öppen programvara. De mest centrala iakttagelserna vi gjort i undersökningen är att samtliga universitet/högskolor som deltagit i undersökningen anger att investeringar i öppen programvara inte beror på besparingsskäl, tvärtom är denna typ av programvara ett dyrare alternativ för läroanstalterna. Något annat som observerats är att flera läroanstalter saknar en tydlig supportfunktion för öppen programvara. Statskontorets (2004) anger dock att öppen programvara främst används för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor. Detta oberoende uppfattar läroanstalterna emellertid som mindre tryggt, då allt ansvar förs över på användaren själv, vad gäller uppdateringar, modifieringar etc. Detta överrensstämmer inte med det som anges i rapporten från Statskontorets (2004) vad gäller orsaker bakom investeringar i öppen programvara. Vi anser att universitet och högskolor i Sverige borde vara politiskt oberoende institutioner och ha ett ansvar som gentemot studenter. Detta genom att erbjuda produkter inom utbildningarnas områden som inte valts på grund av en stor aktör, vilkens makt på marknaden kan liknas vid ett monopol. Läroanstalterna har enligt vår åsikt en mycket viktig roll vad gäller den fortsatta utvecklingen och användandet av öppen programvara. Vi anser därför att dessa institutioner borde beakta valmöjligheten, inte endast på grund av ekonomiska skäl utan också för att bidra till en ökad konkurrens på mjukvarumarknaden. / Abstract Open Source Software (OSS) can be defined as software where the source code is accessible by anyone who wants to modify, develop, copy and/or distribute it (Statskontoret, 2004). According to the website of the Swedish government agency for public management (2004) OSS is utilized mainly to become more independent of pricing and licensing conditions within the public institutions in Sweden. As the use of OSS comprises a number of advantages, the agency for public management (2005) believes that the public sector should consider the possibility of using this type of software to a greater extent. In a report from the agency for public management (2004) about the experience of OSS within the public sector, it is stated that the majority have chosen to acquire OSS due to reduction in costs. In this essay we have examined universities view on OSS in order to obtain knowledge regarding the basic reasons behind different software investments within these institutions. Today OSS is not utilized to its full extent within institutions of higher education in Sweden. Why is that? What factors or criteria are taken into consideration when making software investment decisions and how has the use of this type of software evolved over the years within these institutions? The purpose of this essay is to survey the reasons behind investments in, or the lack of OSS within universities in Sweden. As our intention is to get an idea of the reasons behind investments in OSS within these institutions, we have chosen to make qualitative interviews by visiting each object for the study. We have chosen this method as we have been in need of information which describes the course of events and expresses individual opinions, in order to achieve the purpose of the essay and answer the questions stated in the presentation of the problem. Regarding the selection of respondents for the research, the population consists of all universities in Sweden, both public and private. We have chosen to limit the research to a selection of the population, where the sample consists of three universities which have or lack experience from OSS. The most important findings we have made in the research is that all universities that have participated states that investments made in OSS is not due to financial reasons, as they believe that larger investments in this type of software instead would increase the costs. Something else that we have observed is that several universities believe that OSS lacks an apparent support function. However, the agency for public management (2004) states that OSS mainly is used to become more independent of pricing and licensing conditions. This independency is on the other hand looked upon as less secure, by the universities, as the whole responsibility is resting on the shoulders of the user, concerning updates, modifications etc. This does not apply with what is stated in the reports from the Swedish agency for public management (2004) regard-ing the reasons behind investments in OSS. We believe that institutions of higher education should be politically independent and have a responsibility towards the students. This, by offering products within the educational areas that are not chosen due to the power of one multinational company, which bears the resemblance of a monopoly. Universities have according to our opinion a very important roll to play in the future of OSS. Hence we think these institutions should consider the option, not only due to financial reasons but also in order to contribute to an increased competition in the software market.

<p>Sammanfattning</p><p>Öppen programvara kan enklast beskrivas som programvara där källkoden är tillgänglig, vilket gör det möjligt att modifiera, utveckla, kopiera och distribuera denna om så önskas (Statskontoret, 2004). Enligt Statskontorets hemsida (2004) används öppen programvara främst för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor inom landets statliga institutioner. Eftersom nyttjandet av öppen programvara medför många fördelar anser Statskontoret (2005) att den offentliga förvaltningen ska beakta möjligheterna med denna typ av mjukvara i större utsträckning. I en rapport från Statskontoret (2004) om erfarenheter av öppen programvara inom den offentliga förvaltningen, anges att majoriteten har valt att anskaffa öppen programvara av besparingsskäl.</p><p>Vi har i denna uppsats undersökt högskolors och universitets syn på öppen programvara. Detta för att erhålla kunskap om de grundläggande orsakerna bakom olika mjukvaruinvesteringar inom dessa lärosäten. I dagsläget används inte öppen programvara i den utsträckning som är möjlig inom högskolor och universitet i Sverige. Vad beror det på? Vilka faktorer eller kriterier vägs in vid mjukvaruinvesteringsbeslut inom dessa organisationer? Hur har utvecklingen av användandet av öppen programvara sett ut på högskolor och universitet i Sverige, historiskt sett? Syftet är att kartlägga orsakerna bakom investeringar i eller avsaknaden av öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige.</p><p>Då vi haft för avsikt att få en uppfattning om orsaker bakom investeringar i öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige, har vi valt att göra kvalitativa intervjuer genom att besöka respektive studieobjekt. Detta då vi varit i behov av information som beskriver sakförhållanden, skeenden och ger uttryck för personliga uppfattningar, för att uppnå vårt syfte och besvara uppsatsens problemställning. När det gäller urvalet av respondenter för undersökningen består populationen av samtliga universitet och högskolor i Sverige, statliga såväl som privata. Vi har valt att begränsa vår undersökning till ett urval av populationen, där samplet består av tre lärosäten som har eller saknar erfarenheter av öppen programvara.</p><p>De mest centrala iakttagelserna vi gjort i undersökningen är att samtliga universitet/högskolor som deltagit i undersökningen anger att investeringar i öppen programvara inte beror på besparingsskäl, tvärtom är denna typ av programvara ett dyrare alternativ för läroanstalterna. Något annat som observerats är att flera läroanstalter saknar en tydlig supportfunktion för öppen programvara. Statskontorets (2004) anger dock att öppen programvara främst används för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor. Detta oberoende uppfattar läroanstalterna emellertid som mindre tryggt, då allt ansvar förs över på användaren själv, vad gäller uppdateringar, modifieringar etc. Detta överrensstämmer inte med det som anges i rapporten från Statskontorets (2004) vad gäller orsaker bakom investeringar i öppen programvara.</p><p>Vi anser att universitet och högskolor i Sverige borde vara politiskt oberoende institutioner och ha ett ansvar som gentemot studenter. Detta genom att erbjuda produkter inom utbildningarnas områden som inte valts på grund av en stor aktör, vilkens makt på marknaden kan liknas vid ett monopol. Läroanstalterna har enligt vår åsikt en mycket viktig roll vad gäller den fortsatta utvecklingen och användandet av öppen programvara. Vi anser därför att dessa institutioner borde beakta valmöjligheten, inte endast på grund av ekonomiska skäl utan också för att bidra till en ökad konkurrens på mjukvarumarknaden.</p> / <p>Abstract</p><p>Open Source Software (OSS) can be defined as software where the source code is accessible by anyone who wants to modify, develop, copy and/or distribute it (Statskontoret, 2004). According to the website of the Swedish government agency for public management (2004) OSS is utilized mainly to become more independent of pricing and licensing conditions within the public institutions in Sweden. As the use of OSS comprises a number of advantages, the agency for public management (2005) believes that the public sector should consider the possibility of using this type of software to a greater extent. In a report from the agency for public management (2004) about the experience of OSS within the public sector, it is stated that the majority have chosen to acquire OSS due to reduction in costs.</p><p>In this essay we have examined universities view on OSS in order to obtain knowledge regarding the basic reasons behind different software investments within these institutions. Today OSS is not utilized to its full extent within institutions of higher education in Sweden. Why is that? What factors or criteria are taken into consideration when making software investment decisions and how has the use of this type of software evolved over the years within these institutions? The purpose of this essay is to survey the reasons behind investments in, or the lack of OSS within universities in Sweden.</p><p>As our intention is to get an idea of the reasons behind investments in OSS within these institutions, we have chosen to make qualitative interviews by visiting each object for the study. We have chosen this method as we have been in need of information which describes the course of events and expresses individual opinions, in order to achieve the purpose of the essay and answer the questions stated in the presentation of the problem. Regarding the selection of respondents for the research, the population consists of all universities in Sweden, both public and private. We have chosen to limit the research to a selection of the population, where the sample consists of three universities which have or lack experience from OSS.</p><p>The most important findings we have made in the research is that all universities that have participated states that investments made in OSS is not due to financial reasons, as they believe that larger investments in this type of software instead would increase the costs. Something else that we have observed is that several universities believe that OSS lacks an apparent support function. However, the agency for public management (2004) states that OSS mainly is used to become more independent of pricing and licensing conditions. This independency is on the other hand looked upon as less secure, by the universities, as the whole responsibility is resting on the shoulders of the user, concerning updates, modifications etc. This does not apply with what is stated in the reports from the Swedish agency for public management (2004) regard-ing the reasons behind investments in OSS.</p><p>We believe that institutions of higher education should be politically independent and have a responsibility towards the students. This, by offering products within the educational areas that are not chosen due to the power of one multinational company, which bears the resemblance of a monopoly. Universities have according to our opinion a very important roll to play in the future of OSS. Hence we think these institutions should consider the option, not only due to financial reasons but also in order to contribute to an increased competition in the software market.</p>

Maincon AB är ett företag som sysslar med att skapa kurser tillsammans medandra företag och sedan lära ut dessa via Moodle som är en plattform för elärande.Företaget ville ha hjälp med att förbättra en rapportfunktion för eninsticksmodul i Moodle så att en bättre överblick över situationen i en kurskunde fås. Detta projekt är ett fortsättningsarbete på ett tidigare projekt där ettdiagram introducerades för att visuellt ge en bättre överblicksbild. Metodensom valdes var att skapa en egen version av denna rapportfunktion då dendåvarande PHP lösningen var bristfällig. En ny och förbättrad version skapadesi JavaScript där mer information kunde visas och filtreras i HTML och sammainformation kan exporteras till CSV som sen kan importeras till Excel. / Maincon AB is a company that among other things develops courses togetherwith other companies and then teach these courses via Moodle which is aplatform for e-learning. The company wanted help to improve a report-functionfor a plugin in Moodle so they could get a better overview of the situation in acourse. This project is a continuation of a previous project that implemented achart that visually improved the overview. In this project, the method toimprove the overview was to create a new version of the previous PHP solutionthat lacked the functionality. A new and improved version was created withJavaScript where more information could be shown and filtered in HTML, andthe same information could be exported to CSV and then imported to Excel.

The aim of this bachelor thesis is to examine how librarians experience migration to an open source integrated library system (ILS) in order to analyze how humans and technology influence each other, in line with a socio-technical perspective. We therefore examine how the librarians’ attitudes change during the migration process, what difficulties and possibilities they see in each phase and what the significance of open source is in this context. The method used in this study is qualitative interviews with librarians in one public library and one university library that migrated to the ILS Koha on the same day. The theoretical framework is a socio-technical perspective and actor-network theory. To analyze the result, Michel Callon’s translation was applied to the empirical data. The results of this study show that the librarians interviewed had indifferent or positive attitudes towards Koha. We could also see that those who had roles with more responsibility in the library often showed a greater interest in the problems and community surrounding Koha. The public library experienced significantly more problems with the migration which resulted in a tough transition but did not alter their attitudes.

Sammanfattning I en komplex informationsteknologisk värld behöver företag och organisationer flexibla affärssystem som följer den tekniska utvecklingen. Av denna anledning har kommersiella BPMS-verktyg (Business Process Management System) blivit populära på grund av sin höga förmåga att snabbt integreras med affärssystemen i nya arbetsmiljöer. Ett alternativ till kommersiella BPMS-verktyg är de OSS-baserade (Open Source Software) BPMS-verktygen med öppen källkod som är tillgänglig för allmänheten att vidareutveckla.  På grund av att de OSS-baserade BPMS-verktygen ofta är unga på marknaden och behöver vidareutvecklas blev syftet med denna uppsats att genomföra en granskning av de open source-baserade BPMS-verktygen vad gäller deras skilda egenskaper. En sådan granskning ökar förståelsen för hur verktygen fungerar och underlättar därför vidareutvecklingen av dem. Genom att utgå från en etablerad analysmodell av Delgado et al. (2015) genomfördes en tematisk innehållsanalys för att jämföra egenskaperna i dessa verktyg. Närmare bestämt analyserades insamlade dokument som beskriver BPMS-verktygens egenskaper. Den vägen jämfördes 6 olika BPMS-verktyg utifrån 13 egenskaper. Analysresultatet visade att Bonitasoft, jBPM och JMPM5 var de mest välutvecklade BPMS-verktygen som gav stöd för flest egenskaper. Resultatet visade även att verktyg med färre egenskaper ändå kunde vara ett bra alternativ för vissa företag, beroende på vilka egenskaper och funktionaliteter som prioriteras inom företaget. / Abstract In a world of developing complex information technologies, companies and organizations need flexible and updated business systems that and match these technological developments. For this reason, commercial BPMS (Business Process Management System) tools have become popular because of their high ability to quickly integrate with business systems in new work environments. An alternative to commercial BPMS tools are the OSS-based (Open Source Software) open source BPMS tools that are available for the public to develop. Since the OSS-based BPMS tools are often new on the market and need further development, the purpose of this paper was to conduct an analysis of open source-based BPMS tools with respect to their various features. Such an analysis increases the understanding of the tools’ functionality and therefore facilitates further development of them. Based on an established analysis model by Delgado et al. (2015), a thematic option for some companies, depending on the characteristics and functionalities that are prioritized within the company. Content analysis was conducted to compare the characteristics of these tools. More specifically, collected documents were analyzed describing the properties of BPMS tools. That way, 6 different BPMS tools were compared based on 13 properties. The analysis showed that Bonitasoft, jBPM and JBPM5 were the most well-developed BPMS tools that supported most of the features. In addition, the analysis demonstrated that tools with fewer features could still be a good option for some companies, depending on the characteristics and functionalities that are prioritized within the company. / Nej