Genom geografisk informationsbehandling kan komplex data förenklas, analyseras och presenteras för beslutfattarna och allmänheten på ett enkelt sätt. Denna uppsats beskriver hur en organisation som har begränsad kunskap inom GIS-området kan visualisera var deras medlemmar befinner sig. Uppsatsen besvarar frågeställningen Hur kan en webbtjänst visuellt hjälpa Hyresgästföreningen vid beslutsfattande genom att studera säkerhet, design, personuppgiftslagen och lämpliga metoder för prototypen. På uppdrag av Hyresgästföreningen har en webbtjänst skapats som på en karta visar var medlemmar, förtroendevalda och fritidslokaler finns i Karlskrona kommun. QGIS, GeoServer, en geodatabas och JavaScriptbiblioteket OpenLayers har används för framställandet av prototypen. Användningsområden för prototypen visar på ett tidseffektivt verktyg för medlemsrekryterare vid planering av deras rutter samt en tydlig geografisk bild av arbetsområden vid introduktion av nya medlemsrekryterare. / <p>Bilagor kan begäras vid behov</p>

Sammanfattning Öppen programvara kan enklast beskrivas som programvara där källkoden är tillgänglig, vilket gör det möjligt att modifiera, utveckla, kopiera och distribuera denna om så önskas (Statskontoret, 2004). Enligt Statskontorets hemsida (2004) används öppen programvara främst för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor inom landets statliga institutioner. Eftersom nyttjandet av öppen programvara medför många fördelar anser Statskontoret (2005) att den offentliga förvaltningen ska beakta möjligheterna med denna typ av mjukvara i större utsträckning. I en rapport från Statskontoret (2004) om erfarenheter av öppen programvara inom den offentliga förvaltningen, anges att majoriteten har valt att anskaffa öppen programvara av besparingsskäl. Vi har i denna uppsats undersökt högskolors och universitets syn på öppen programvara. Detta för att erhålla kunskap om de grundläggande orsakerna bakom olika mjukvaruinvesteringar inom dessa lärosäten. I dagsläget används inte öppen programvara i den utsträckning som är möjlig inom högskolor och universitet i Sverige. Vad beror det på? Vilka faktorer eller kriterier vägs in vid mjukvaruinvesteringsbeslut inom dessa organisationer? Hur har utvecklingen av användandet av öppen programvara sett ut på högskolor och universitet i Sverige, historiskt sett? Syftet är att kartlägga orsakerna bakom investeringar i eller avsaknaden av öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige. Då vi haft för avsikt att få en uppfattning om orsaker bakom investeringar i öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige, har vi valt att göra kvalitativa intervjuer genom att besöka respektive studieobjekt. Detta då vi varit i behov av information som beskriver sakförhållanden, skeenden och ger uttryck för personliga uppfattningar, för att uppnå vårt syfte och besvara uppsatsens problemställning. När det gäller urvalet av respondenter för undersökningen består populationen av samtliga universitet och högskolor i Sverige, statliga såväl som privata. Vi har valt att begränsa vår undersökning till ett urval av populationen, där samplet består av tre lärosäten som har eller saknar erfarenheter av öppen programvara. De mest centrala iakttagelserna vi gjort i undersökningen är att samtliga universitet/högskolor som deltagit i undersökningen anger att investeringar i öppen programvara inte beror på besparingsskäl, tvärtom är denna typ av programvara ett dyrare alternativ för läroanstalterna. Något annat som observerats är att flera läroanstalter saknar en tydlig supportfunktion för öppen programvara. Statskontorets (2004) anger dock att öppen programvara främst används för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor. Detta oberoende uppfattar läroanstalterna emellertid som mindre tryggt, då allt ansvar förs över på användaren själv, vad gäller uppdateringar, modifieringar etc. Detta överrensstämmer inte med det som anges i rapporten från Statskontorets (2004) vad gäller orsaker bakom investeringar i öppen programvara. Vi anser att universitet och högskolor i Sverige borde vara politiskt oberoende institutioner och ha ett ansvar som gentemot studenter. Detta genom att erbjuda produkter inom utbildningarnas områden som inte valts på grund av en stor aktör, vilkens makt på marknaden kan liknas vid ett monopol. Läroanstalterna har enligt vår åsikt en mycket viktig roll vad gäller den fortsatta utvecklingen och användandet av öppen programvara. Vi anser därför att dessa institutioner borde beakta valmöjligheten, inte endast på grund av ekonomiska skäl utan också för att bidra till en ökad konkurrens på mjukvarumarknaden. / Abstract Open Source Software (OSS) can be defined as software where the source code is accessible by anyone who wants to modify, develop, copy and/or distribute it (Statskontoret, 2004). According to the website of the Swedish government agency for public management (2004) OSS is utilized mainly to become more independent of pricing and licensing conditions within the public institutions in Sweden. As the use of OSS comprises a number of advantages, the agency for public management (2005) believes that the public sector should consider the possibility of using this type of software to a greater extent. In a report from the agency for public management (2004) about the experience of OSS within the public sector, it is stated that the majority have chosen to acquire OSS due to reduction in costs. In this essay we have examined universities view on OSS in order to obtain knowledge regarding the basic reasons behind different software investments within these institutions. Today OSS is not utilized to its full extent within institutions of higher education in Sweden. Why is that? What factors or criteria are taken into consideration when making software investment decisions and how has the use of this type of software evolved over the years within these institutions? The purpose of this essay is to survey the reasons behind investments in, or the lack of OSS within universities in Sweden. As our intention is to get an idea of the reasons behind investments in OSS within these institutions, we have chosen to make qualitative interviews by visiting each object for the study. We have chosen this method as we have been in need of information which describes the course of events and expresses individual opinions, in order to achieve the purpose of the essay and answer the questions stated in the presentation of the problem. Regarding the selection of respondents for the research, the population consists of all universities in Sweden, both public and private. We have chosen to limit the research to a selection of the population, where the sample consists of three universities which have or lack experience from OSS. The most important findings we have made in the research is that all universities that have participated states that investments made in OSS is not due to financial reasons, as they believe that larger investments in this type of software instead would increase the costs. Something else that we have observed is that several universities believe that OSS lacks an apparent support function. However, the agency for public management (2004) states that OSS mainly is used to become more independent of pricing and licensing conditions. This independency is on the other hand looked upon as less secure, by the universities, as the whole responsibility is resting on the shoulders of the user, concerning updates, modifications etc. This does not apply with what is stated in the reports from the Swedish agency for public management (2004) regard-ing the reasons behind investments in OSS. We believe that institutions of higher education should be politically independent and have a responsibility towards the students. This, by offering products within the educational areas that are not chosen due to the power of one multinational company, which bears the resemblance of a monopoly. Universities have according to our opinion a very important roll to play in the future of OSS. Hence we think these institutions should consider the option, not only due to financial reasons but also in order to contribute to an increased competition in the software market.

<p>Sammanfattning</p><p>Öppen programvara kan enklast beskrivas som programvara där källkoden är tillgänglig, vilket gör det möjligt att modifiera, utveckla, kopiera och distribuera denna om så önskas (Statskontoret, 2004). Enligt Statskontorets hemsida (2004) används öppen programvara främst för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor inom landets statliga institutioner. Eftersom nyttjandet av öppen programvara medför många fördelar anser Statskontoret (2005) att den offentliga förvaltningen ska beakta möjligheterna med denna typ av mjukvara i större utsträckning. I en rapport från Statskontoret (2004) om erfarenheter av öppen programvara inom den offentliga förvaltningen, anges att majoriteten har valt att anskaffa öppen programvara av besparingsskäl.</p><p>Vi har i denna uppsats undersökt högskolors och universitets syn på öppen programvara. Detta för att erhålla kunskap om de grundläggande orsakerna bakom olika mjukvaruinvesteringar inom dessa lärosäten. I dagsläget används inte öppen programvara i den utsträckning som är möjlig inom högskolor och universitet i Sverige. Vad beror det på? Vilka faktorer eller kriterier vägs in vid mjukvaruinvesteringsbeslut inom dessa organisationer? Hur har utvecklingen av användandet av öppen programvara sett ut på högskolor och universitet i Sverige, historiskt sett? Syftet är att kartlägga orsakerna bakom investeringar i eller avsaknaden av öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige.</p><p>Då vi haft för avsikt att få en uppfattning om orsaker bakom investeringar i öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige, har vi valt att göra kvalitativa intervjuer genom att besöka respektive studieobjekt. Detta då vi varit i behov av information som beskriver sakförhållanden, skeenden och ger uttryck för personliga uppfattningar, för att uppnå vårt syfte och besvara uppsatsens problemställning. När det gäller urvalet av respondenter för undersökningen består populationen av samtliga universitet och högskolor i Sverige, statliga såväl som privata. Vi har valt att begränsa vår undersökning till ett urval av populationen, där samplet består av tre lärosäten som har eller saknar erfarenheter av öppen programvara.</p><p>De mest centrala iakttagelserna vi gjort i undersökningen är att samtliga universitet/högskolor som deltagit i undersökningen anger att investeringar i öppen programvara inte beror på besparingsskäl, tvärtom är denna typ av programvara ett dyrare alternativ för läroanstalterna. Något annat som observerats är att flera läroanstalter saknar en tydlig supportfunktion för öppen programvara. Statskontorets (2004) anger dock att öppen programvara främst används för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor. Detta oberoende uppfattar läroanstalterna emellertid som mindre tryggt, då allt ansvar förs över på användaren själv, vad gäller uppdateringar, modifieringar etc. Detta överrensstämmer inte med det som anges i rapporten från Statskontorets (2004) vad gäller orsaker bakom investeringar i öppen programvara.</p><p>Vi anser att universitet och högskolor i Sverige borde vara politiskt oberoende institutioner och ha ett ansvar som gentemot studenter. Detta genom att erbjuda produkter inom utbildningarnas områden som inte valts på grund av en stor aktör, vilkens makt på marknaden kan liknas vid ett monopol. Läroanstalterna har enligt vår åsikt en mycket viktig roll vad gäller den fortsatta utvecklingen och användandet av öppen programvara. Vi anser därför att dessa institutioner borde beakta valmöjligheten, inte endast på grund av ekonomiska skäl utan också för att bidra till en ökad konkurrens på mjukvarumarknaden.</p> / <p>Abstract</p><p>Open Source Software (OSS) can be defined as software where the source code is accessible by anyone who wants to modify, develop, copy and/or distribute it (Statskontoret, 2004). According to the website of the Swedish government agency for public management (2004) OSS is utilized mainly to become more independent of pricing and licensing conditions within the public institutions in Sweden. As the use of OSS comprises a number of advantages, the agency for public management (2005) believes that the public sector should consider the possibility of using this type of software to a greater extent. In a report from the agency for public management (2004) about the experience of OSS within the public sector, it is stated that the majority have chosen to acquire OSS due to reduction in costs.</p><p>In this essay we have examined universities view on OSS in order to obtain knowledge regarding the basic reasons behind different software investments within these institutions. Today OSS is not utilized to its full extent within institutions of higher education in Sweden. Why is that? What factors or criteria are taken into consideration when making software investment decisions and how has the use of this type of software evolved over the years within these institutions? The purpose of this essay is to survey the reasons behind investments in, or the lack of OSS within universities in Sweden.</p><p>As our intention is to get an idea of the reasons behind investments in OSS within these institutions, we have chosen to make qualitative interviews by visiting each object for the study. We have chosen this method as we have been in need of information which describes the course of events and expresses individual opinions, in order to achieve the purpose of the essay and answer the questions stated in the presentation of the problem. Regarding the selection of respondents for the research, the population consists of all universities in Sweden, both public and private. We have chosen to limit the research to a selection of the population, where the sample consists of three universities which have or lack experience from OSS.</p><p>The most important findings we have made in the research is that all universities that have participated states that investments made in OSS is not due to financial reasons, as they believe that larger investments in this type of software instead would increase the costs. Something else that we have observed is that several universities believe that OSS lacks an apparent support function. However, the agency for public management (2004) states that OSS mainly is used to become more independent of pricing and licensing conditions. This independency is on the other hand looked upon as less secure, by the universities, as the whole responsibility is resting on the shoulders of the user, concerning updates, modifications etc. This does not apply with what is stated in the reports from the Swedish agency for public management (2004) regard-ing the reasons behind investments in OSS.</p><p>We believe that institutions of higher education should be politically independent and have a responsibility towards the students. This, by offering products within the educational areas that are not chosen due to the power of one multinational company, which bears the resemblance of a monopoly. Universities have according to our opinion a very important roll to play in the future of OSS. Hence we think these institutions should consider the option, not only due to financial reasons but also in order to contribute to an increased competition in the software market.</p>

Antalet programvaror ökar för varje dag och människor använder dagligen en mängd olika sorters programvara både på datorer och på andra enheter. Det finns idag programvara som kallas för fri och öppen programvara som tar upp kampen med gamla klassiska proprietära programvaror. Öppna och fria programvaror släpper sin källkod helt fri så användaren själv har möjlighet att göra ändringar i den programvara som används medan proprietär programvaras källkod är skyddad och hemlig. Dessa tre olika sorters programvaror jämförs och diskuteras utifrån tekniska likheter och skillnader i denna kandidatuppsats.   Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att undersöka vad privatpersoner som är tekniskt intresserade har för tankar och attityder kring proprietär, öppen och fri programvara och visa vilka tekniska aspekter som prioriteras vid val mellan dem.   I undersökningen har ett kvantitativt angreppssätt bestående av en webbenkät som besvarats av privatpersoner tillämpats. Resultatet från denna enkät har tillsammans med den teori som insamlats visat vilka tekniska funktioner och skillnader som påverkar en privatperson då val av olika sorters programvara ska ske.   Undersökningen har visat att det som användaren prioriterar högst i en programvara är användbarheten som handlar om hur användarvänligt användargränssnittet är och hur lättanvänd en programvara är. Vidare har undersökningen visat att de proprietära programvarorna är överlägsna när det gäller användarvänlighet.   Trots den förmodan som finns om att proprietära programvaror är mycket mer säkra och tillförlitliga än fria och öppna alternativ så har undersökningen även visat att fria och öppna programvaror ofta är lika säkra och tillförlitliga. Ibland överträffar de till och med de proprietära programvarorna i både säkerhet och tillförlitlighet.   Vidare visar undersökningen att fria och öppna programvaror till störst del inriktar sig till utvecklare. Detta för att om användaren ska kunna dra någon nytta av att källkoden finns tillgänglig och möjligheten att själv ändra och anpassa programvaran efter eget tycke så krävs kunskaper inom programmering som en väldigt stor majoritet av alla datoranvändare i världen inte innehar.     Nyckelord: proprietär programvara, öppen programvara, fri programvara, proprietary software, open source, free software.

Öppen programvara innebär att källkoden är tillgänglig för vem som helst att använda, läsa, vidareutveckla och dela vidare. Fördelar som vanligen nämns med denna typ av programvara är minskade kostnader, möjligheten att undvika inlåsningseffekter samt ökad innovation. Inom svenska kommuner saknas det en samlad bild av kunskapen kring öppen programvara och hur utspridd användningen är. Yrkesgruppen upphandlare har en central roll i vilken typ av programvara som införs i organisationen. Syftet med studien är att besvara vilka hinder och möjligheter som påverkar upphandlare vid införandet av öppen programvara inom kommuner. För att uppnå angivet syfte besvaras frågeställningen: Vilka hinder och möjligheter påverkar upphandlare inom svenska kommuner i övervägandet av öppen programvara? Resultatet delas in i de tre faktorerna organisation, teknologi och omvärld. Viktiga organisatoriska faktorer är kommunikation inom kommunerna för ökad kunskap om öppen programvara samt storleken på kommunen. Teknologiska faktorer innefattar en utbredd oro kring informationssäkerheten hos öppen programvara och speciellt community-aspekten ses på med viss misstänksamhet. Öppen programvara anses även kunna motverka inlåsningseffekter. Påverkande omvärldsfaktorer handlar om kommunikation mellan kommuner, vikten av god konkurrens på leverantörsmarknaden och hur media och lagstiftning påverkar valet av programvara. / Open source systems (OSS) are systems where the source code is available for anyone to use, read, further develop and share. Often cited advantages include reduced costs, avoidance of lock-in effects and increased innovation. It is not clear however how much knowledge and usage there is of OSS in swedish municipalities. Within municipalities, procurement officers play a central role in what type of software that is introduced into the organisation. The aim of the study is therefore to answer what obstacles and opportunities that affect procurement officers when introducing OSS in municipalities. The research question to answer the purpose is: What obstacles and opportunities affect procurement officers in swedish municipalities in their consideration of OSS? The results show that important organisational factors are communication inside the municipalities to increase knowledge about OSS and the size of the municipality. Technological factors show a widespread concern regarding the information security in OSS and especially the community aspect is shown scepticism. OSS is also seen to counteract lock-in effects. Influential environmental factors include communication between municipalities, the importance of good vendor market competition and how media and legislation in the public sector affects the choice of software.

<p>This report deals with the attitudes within municipalities of open source software and open standards and if open source software may be an option to gain open standards. The aim has been to find out if open source software and open standards would be able to solve the lock-in problems that municipalities have against proprietary software. The study is conducted as an exploratory, inductive and qualitative study with depth interviews of subjectively selected informants as data collection method. A literature review has also been implemented by the relevant books and articles. Some economic determinants of municipalities to make use of open source software have not been considered in this study. The informants used in this study are all IT managers in a Swedish municipality and our key informants have been selected in a subjective manner based on the expertise they have in the subject. The conclusions drawn were that municipalities have been difficult to define standards and open standards, and that they do not automatically see the connection between open standards and open software. They also see different areas of interest for standardization.</p> / <p>Denna rapport tar upp kommuners inställning till öppna program och öppna standarder och om öppen programvara kan vara ett alternativ för att få öppna standarder. Syftet har varit att ta reda på om öppna program och öppna standarder skulle kunna lösa de problem som kommuner har med inlåsningar mot proprietär programvara. Studien är genomförd som en explorativ, induktiv och kvalitativ studie med djupintervju av subjektivt utvalda informanter som datainsamlingsmetod. En litteraturgranskning har också genomförts av relevanta böcker och artiklar. Några ekonomiska faktorer för kommuner att använda sig av öppen programvara har inte beaktats i denna studie. De informanter som använts i denna studie är alla ITchefer inom någon svensk kommun och nyckelinformanterna har valts ut på ett subjektivt sätt utifrån den expertkunskap de besitter inom ämnet. Slutsatserna som drogs var att kommuner har svårt att definiera standarder och öppna standarder, och att de inte med automatik ser kopplingen mellan öppna standarder och öppen programvara. De ser också olika områden som intressanta för en standardisering.</p>

This report deals with the attitudes within municipalities of open source software and open standards and if open source software may be an option to gain open standards. The aim has been to find out if open source software and open standards would be able to solve the lock-in problems that municipalities have against proprietary software. The study is conducted as an exploratory, inductive and qualitative study with depth interviews of subjectively selected informants as data collection method. A literature review has also been implemented by the relevant books and articles. Some economic determinants of municipalities to make use of open source software have not been considered in this study. The informants used in this study are all IT managers in a Swedish municipality and our key informants have been selected in a subjective manner based on the expertise they have in the subject. The conclusions drawn were that municipalities have been difficult to define standards and open standards, and that they do not automatically see the connection between open standards and open software. They also see different areas of interest for standardization. / Denna rapport tar upp kommuners inställning till öppna program och öppna standarder och om öppen programvara kan vara ett alternativ för att få öppna standarder. Syftet har varit att ta reda på om öppna program och öppna standarder skulle kunna lösa de problem som kommuner har med inlåsningar mot proprietär programvara. Studien är genomförd som en explorativ, induktiv och kvalitativ studie med djupintervju av subjektivt utvalda informanter som datainsamlingsmetod. En litteraturgranskning har också genomförts av relevanta böcker och artiklar. Några ekonomiska faktorer för kommuner att använda sig av öppen programvara har inte beaktats i denna studie. De informanter som använts i denna studie är alla ITchefer inom någon svensk kommun och nyckelinformanterna har valts ut på ett subjektivt sätt utifrån den expertkunskap de besitter inom ämnet. Slutsatserna som drogs var att kommuner har svårt att definiera standarder och öppna standarder, och att de inte med automatik ser kopplingen mellan öppna standarder och öppen programvara. De ser också olika områden som intressanta för en standardisering.