Nuförtiden är det mycket vanligt att människor och företag använder en hemsida för att synas. Hemsidor kan vara uppbyggda på olika sätt och av olika datorspråk, men de måste i grund och botten köras på en webbserver för att kunna fungera som en webbplats.Det här examenarbete undersöker prestandan för proprietär webbserver och webbserver som är av typen öppen källkod. Webbservrarna prestandatestades på hur väl de klarar av att distribuera olika sorters material som är vanligt förekommande i dagens webbsidor. Resultaten ifrån prestandamätningarna visar att webbservern av typen öppen källkod presterar i regel bättre än de proprietära webbservarna. En litteraturstudie genomfördes även för att se hur funktionaliteten för webbservern av typen öppen källkod kunde utvidgas. Studien visar att det finns någorlunda goda möjligheter att utvidga funktionaliteten. Endast ett fåtal webbservrar och språk testades i detta examensarbete, vilket lämnar plats för ytterligare framtida studier inom ämnet.

I detta arbete har vanligt förekommande krav på IP-telefonilösningar identifierats via litteraturstudier. Därefter har en testmiljö skapats där ett urval av mjukvaror har utvärderats med avseende på funktionalitet och dokumentation. Kraven som ställts relaterar till säkerhet och kvalitet samt den funktionalitet som krävs för att motsvara den hos det vanliga telefonnätet. Mjukvarorna som presenteras är 3CX, Asterisk, sipXecs och Switchvox. Urvalet av mjukvaror är baserade på antingen öppen källkod eller proprietära motsvarigheter. Faktorer som möjlighet till support och användarvänlighet har också belysts. De mjukvaror som presterar bäst utifrån givna parametrar är 3CX och Asterisk. Arkitekturen mellan de två mjukvarorna olika och båda kan ha fördelar beroende på struktur och kompetens hos det specifika företaget.

Antalet programvaror ökar för varje dag och människor använder dagligen en mängd olika sorters programvara både på datorer och på andra enheter. Det finns idag programvara som kallas för fri och öppen programvara som tar upp kampen med gamla klassiska proprietära programvaror. Öppna och fria programvaror släpper sin källkod helt fri så användaren själv har möjlighet att göra ändringar i den programvara som används medan proprietär programvaras källkod är skyddad och hemlig. Dessa tre olika sorters programvaror jämförs och diskuteras utifrån tekniska likheter och skillnader i denna kandidatuppsats.   Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att undersöka vad privatpersoner som är tekniskt intresserade har för tankar och attityder kring proprietär, öppen och fri programvara och visa vilka tekniska aspekter som prioriteras vid val mellan dem.   I undersökningen har ett kvantitativt angreppssätt bestående av en webbenkät som besvarats av privatpersoner tillämpats. Resultatet från denna enkät har tillsammans med den teori som insamlats visat vilka tekniska funktioner och skillnader som påverkar en privatperson då val av olika sorters programvara ska ske.   Undersökningen har visat att det som användaren prioriterar högst i en programvara är användbarheten som handlar om hur användarvänligt användargränssnittet är och hur lättanvänd en programvara är. Vidare har undersökningen visat att de proprietära programvarorna är överlägsna när det gäller användarvänlighet.   Trots den förmodan som finns om att proprietära programvaror är mycket mer säkra och tillförlitliga än fria och öppna alternativ så har undersökningen även visat att fria och öppna programvaror ofta är lika säkra och tillförlitliga. Ibland överträffar de till och med de proprietära programvarorna i både säkerhet och tillförlitlighet.   Vidare visar undersökningen att fria och öppna programvaror till störst del inriktar sig till utvecklare. Detta för att om användaren ska kunna dra någon nytta av att källkoden finns tillgänglig och möjligheten att själv ändra och anpassa programvaran efter eget tycke så krävs kunskaper inom programmering som en väldigt stor majoritet av alla datoranvändare i världen inte innehar.     Nyckelord: proprietär programvara, öppen programvara, fri programvara, proprietary software, open source, free software.