The purpose of this essay is to investigate if Botkyrka municipalitys policy Strategi för ett interkulturellt Botkyrka (Strategy for an intercultural Botkyrka), reproduce a previously discovered discourse about swedishness, etnicity and culture as something static and one-dimensional. How they tackle the challenge to n’either homogenise nor culturaly essentialise their citizens. This is examined with the use of a social constructivist approach on the strategy. By using this approach and with the frameworks from discourse analysis and governmentality, this study shows that despite rethinking in goals and course of action, the examined material follows the previously demonstrated discourse, through their use and articulation of the investigated concepts. / Denna uppsats har till syfte att undersöka om Botkyrka kommuns styrningsdokument Strategi för ett interkulturellt Botkyrka, reproducerar en tidigare funnen diskurs kring svenskhet, etnicitet och kultur som något statiskt och endimensionellt. Hur de hanterar utmaningen att varken homogenisera eller kulturellt essentialisera deras invånare. Detta undersöks genom användningen av en socialkonstruktivistisk ansats av strategin. Med hjälp av denna ansats och teoretiskt ramverk från diskursanalys och governmentalitet visar studien att trots nytänkade kring mål och tillvägagångssätt, följer den tidigare demonstrerade diskursen även i denna strategi genom artikulering och användning av de undersökta begreppen.

Unfallforschung kommunal, Unfallforschung der Versicherer, GDV

I takt med den pågående digitala omställningen blir digitalisering en allt mer integrerad och oundviklig del av den kommunala planeringen i Sverige. Detta arbete utforskar vilken effekt den digitala omställningen får genom att studera hur den kommunala planeringen förändras när digitalisering implementeras i olika kommuner. Genom att genomföra en fallstudie i ett antal utvalda kommuner och intervjua planerare som har erfarenhet av digitalisering av detaljplane- och översiktsplaneprocessen, analyseras den förändring som sker utifrån en tematisk innehållsanalys. Det ställs mot teori om hur digitalisering kan förstås som en innovation som implementeras i den kommunala planeringen, samt tre analytiska begrepp för att förklara olika aspekter av förändring; normer, förväntningar och innovativitet. Analysen visar att implementeringen av digitalisering medfört att tekniska kompetenser och intressen värderas högre. Det har även kunnat urskiljas hur aspekter som tydlighet, kommunikativitet och noggrannhet prioriteras högre; samt att detta hör samman med ett nytt sätt att se på planer och dess innehåll. Alltså att implementeringen förändrat sättet vi ser på planering, där vi går ifrån statiska beslutshandlingar till interaktiv digital plandata som verkar mer som användbara verktyg, vilket framöver kommer fortsätta förändra hur vi använder den data som tas fram för att visualisera och beskriva planer på nya sätt. Regleringar och resurser har haft en betydande roll för förändring, vilket har varit mer påtagligt än vad som framgår i teorin samt vad planerarna själva förväntat sig. Det antas ha en grund i de svenska kommunernas roll som offentlig organisation med starkt självstyre. Exempelvis har nationella visioner inte haft en stark influens, men att de regleringar de lett fram till är de faktorer som haft en påverkan på kommunerna och hur innovativa de är. Det går också att urskilja hur regleringar fått en helt annan betydelse än vad som framgår i teorin där de inte bara verkar som en drivkraft för kommunernas innovativitet, att verka för nationell enhetlighet, utan även har en tvetydig roll som en begränsning såväl som ett nödvändigt stöd.

BakgrundAntalet sköra, multisjuka äldre patienten förväntas öka inom en snar framtid både i Sverigeoch globalt. Mer sjukvård kommer bedrivas i patientens hem. För att möta det ökadebehovet av vård i hemmet är det viktigt att sjuksköterskor får beskriva sina erfarenheter avatt arbeta i den kommunala hemsjukvården.SyfteAtt beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom svensk kommunalhemsjukvård.MetodMetoden var en systematisk litteraturöversikt som bestod av 14 kvalitativa och 6kvantitativa forskningsartiklar från Sverige.ResultatResultatet visade huvudkategorierna: Personcentrerad vård, Sjuksköterskorsarbetsförhållanden och Organisation och samverkan.SlutsatsResultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvården har en bristande arbetsmiljö. Relationenmellan sjuksköterska och patient behöver tid och kontinuitet. Hög arbetsbelastningförsämrar kvaliteten i omvårdnaden, vilket riskerar patientsäkerheten. Samordnadindividuell planering är ett arbetsverktyg för ökad delaktighet och patientsäkerhet.Upprätthållande av kvalitet och säkerhet kräver bättre arbetsförhållanden, mer resurser ochett kontinuerligt kvalitetsarbete. Sjuksköterskor behöver stöd i sin professionella utvecklingoch bättre möjligheter till utbildning. Sjuksköterskor efterfrågar stöd från chefer.Organisationen behöver formas stödjande och för detta krävs stöd genom politiska beslut.

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat på grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare påverkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, där dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrån denna aspekt. En enkätundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har också använt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande på orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun. Vi valde dessa två orter till studien då vi ser att det finns en skillnad melllan dem vad gäller inkomst- och utbildningsnivåer. I vår analys sammanfattar vi slutsatserna som vi fått från den presenterade teorin, statistiken och enkätundersökningen. Från svaren på undersökningen kan vi till exempel se att majoriteten av de tillfrågade tror att socioekonomisk status är viktig i kommunikationen med kommunledningen. Från dessa slutsatser diskuterar vi sedan hur en kommun som Kristianstad, bestående av orter med skillnader i socioekonomisk status som Åhus och Tollarp, skulle kunna arbeta med kommunikation och medborgarinflytande utifrån dessa socioekonomiska skillnader. / Citizen influence in the municipal planning processes has become more important because of the aim to make these processes more effective and democratic. We wanted to study how socioeconomic differences among citizens affect their possibilities to influence these planning processes. In a wider study we wanted to see how a municipality, where these differences are seen, could work with questions about communication and citizen influence. A questionnaire survey took place in Kristianstad city with the intention to use the results of the investigation in a study of the neighborhoods Åhus and Tollarp in Kristianstad municipality. We could see from the statistic that there was a difference in socioeconomic status, due to for example income and education level, in the two neighborhoods. In our analysis we summarized the conclusions drawn from the presented theory, statistics and questionnaire. We could for example also see from the answers to our questionnaire that citizens believe socioeconomic status to be important in the communication with the head of the municipality. From these conclusions we then discussed how a municipality, with neighborhoods with different socioeconomic status like Kristianstad, could handle matters about communication and citizen’s influence on the basis of these socioeconomic differences.

No description available.

<p>Syftet med kandidatuppsatsen är undersöka om kommunens förtroendevalda kommunrevisorer behövs, eller om det skulle vara möjligt att de sakkunniga biträdena tar sig an all kommunal revision.</p><p>För en fungerande kommunal revision behövs både de förtroendevalda kommunrevisorerna och de sakkunniga biträdena.Dock behöver det struktureras upp vem det är som skall göra vad.</p>

Syftet med kandidatuppsatsen är undersöka om kommunens förtroendevalda kommunrevisorer behövs, eller om det skulle vara möjligt att de sakkunniga biträdena tar sig an all kommunal revision. För en fungerande kommunal revision behövs både de förtroendevalda kommunrevisorerna och de sakkunniga biträdena.Dock behöver det struktureras upp vem det är som skall göra vad.

Originally presented as the author's thesis--Uppsala universitet, 2003. / Includes bibliographical references.

At the same time cash-based accounting devolved to principle-based accounting in Sweden, the Council for Municipal Accounting (RKR) was formed which manages the interpretation and development of good accounting practice (Falkman &amp; Tagesson, 2008). The municipalities must follow the recommendations issued by RKR and are obliged by law to explain in the notes in the annual report why they deviate from the recommendations (Falkman &amp; Tagesson, 2008). Annual reports from the municipality are an important part for politicians, residents and other stakeholders. They give a fair picture of the municipality's financial position and operating results (SFS 2018:597). RKR strives towards uniform reporting among Sweden's municipalities through the recommendations, but the implementation and compliance are challenged, which may lead to some municipalities not fully complying with them. The purpose of this essay is to examine the degree of compliance with recommendations in Norrbottens municipalities and based on institutional theory (IT), investigate which underlying mechanisms affect the degree of compliance with recommendations issued by RKR among Norrbottens municipalities. A text analysis of Norrbottens municipalities' annual reports from 2021, followed by four semi- structured interviews with the municipalities' financial managers was done to collect empirical data. The results shows that common patterns can be discerned where normative pressure, mainly through the auditors' pointing out deviations, is perceived to be the greatest pressure affecting the degree of compliance. There is some interaction between normative pressure and coercive pressure, but mimetic pressure appears to be small overall.