De senaste 20 åren har det svenska välfärdsmonopolet genomgått ett systemskifte genom att flera aktörer har tillåtits komma in på den offentliga marknaden. Nära en femtedel av alla anställda inom välfärdssektorn arbetar idag i privat regi. Det finns relativt lite forskning om vad detta har för effekter på verksamheters innehåll och jag har i denna studie velat belysa det ur den kommunala familjerådgivningens perspektiv. Mitt syfte var att belysa vilken betydelse några familjerådgivare ger organisationsformen, privat eller kommunal, i det kommunala familjerådgivningsarbetet. Studien baseras på intervjuer med sex familjerådgivare som alla har arbetat med kommunalt familjerådgivningsarbete både som direkt kommunalt anställda och som anställda i någon form av privat företag. I resultatet framträder skillnader mellan familjerådgivningsarbetet i de olika organisations­formerna. Tillgängligheten i form av kortare väntetider är bättre i privat regi. Där är ett större fokus på inkomstbringande samtal men sämre möjligheter att bedriva förebyggande och utåtriktat arbete än i kommunal regi. Respondenterna anser att de har ett större utrymme för en professionell bedömning i kommunal regi och mer långsiktighet i arbetet. Det finns en större otrygghet och oro för att inte orka med arbetet på längre sikt i privat regi. Offentlig insyn och meddelarfrihet i kommunal regi är en annan skillnad, enligt respondenterna. Slutsatsen av studien är att de intervjuade familjerådgivarna ger organisationsformen en betydelse i familjerådgivningsarbetet och att det går att urskilja skillnader mellan familjeråd­givningsarbetet i de olika organisationsformerna. En stark bidragande bakomliggande faktor tycks dock vara hur upphandling av kommunal familjerådgivning utformas och att villkoren inte varit likvärdiga i de olika organisationsformerna för att resultatet skall kunna knytas enbart till organisationsformen.

Management by contract is nowadays a common method within the public sector since the NPM overtook as paradigm with its mechanisms of control inspired by the private sector. The public agency is foremost a service provider where they interact with citizens in the service process. Swedish eldercare has significantly increased its expose to competition which means that eldercare can be executed not only by the municipalities own provider. Such an adaption increases the requirements to inspect quality and how the purchasers assure goal achievement by control. The outmost liability stays with the municipality to ensure that the service produces god care since their position as the service purchaser implies the responsibility to plan, precise and evaluate the required work that the executor has to accomplish. Previous research has shown the difficulties to define quality in the tendering process. The purpose of this paper is to examine how municipalities control executors to achieve objectives and inspect the design of quality indicators in agreements. The procedure that followed was to describe various in the theoretical frame of reference factors which influence management by contract and to present different perspectives of approaches on how purchaser can control the providers to ensure quality. The paper is a qualitative multiple case study approach with a document analysis and a semi-structured interview with a specialist in care and procurement. In the result section the municipalities are first displayed separately with a model of analysis as reference and characteristic aspects in the contracts before a gathered result is shown. In the same section there are demonstrating examples that indicates how the municipalities tend to control. The results discussion connect the results with theory and what previously been observed in this field of study. The discussion ends with a general discussion regarding the overall implementation of management by contract. The conclusion answers the purpose from a perspective of the emerged result. The result of the study presents that quality indicators in general are sufficiently concretized to regard them as possible to follow-up and the municipalities way of controlling the provider to assure objectives of the activity are accomplished differs from one another.

Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid på att utföra administrativa arbetsuppgifter, som främst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansåg själva att den här typen av arbetsuppgifter ökat eller förändrats markant de senaste åren. En konsekvens som framhölls var att det nära ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning på enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien.   Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter. Våra frågeställningar berör 1) vanliga administrativa arbetsuppgifter, 2) en sammanhållen administrativ enhets betydelse samt 3) organisatoriska påverkans faktorer. Undersökningen genomfördes kvalitativt, med semistrukturerade intervjuer, samt två förintervjuer via telefon och e-post. Resultatet visade att de ökade kraven på dokumentation och granskning påverkar mängden administrativa arbetsuppgifter. Samtidigt som antalet IT-system som man dokumenterar i påverkar hur enhetschefen utför sina administrativa arbetsuppgifter. Underlättande faktorer som framkommer är, en sammanhållen administrativ enhet och stödfunktioner i de egna verksamheterna.

Studiens syfte är att undersöka vilken syn det finns på jämställdhet i kommunal verksamhet samt hur jämställdhet påverkar och påverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer är genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjälp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd åt analysen. Analysen är uppbyggd av fyra delar där de tre första redogör för resultat och analys av jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling separat. I analysens fjärde del analysera jämställdhet i relation till kompetensutveckling och rekrytering. Centrala delar av resultatet är att det finns en övergripande kunskapsbrist i Kommunen. Resultaten visar även att bristande kunskap vad gäller jämställdhet utgör hinder för rekrytering och kompetensutveckling med ett jämställdhetsperspektiv samt att rekrytering och kompetensutveckling utgör hinder för ökad jämställdhet när kunskap saknas. Studien avslutas med tre övergripande åtgärdsförslag.

Introduktion: Distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvården hade ett brett arbetsområde och en del av arbetet bestod av att delegera arbetsuppgifter till omvårdnadspersonal Syfte: Att undersöka hur distriktssköterskor erfor delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter till omvårdnadspersonal i kommunal hemsjukvård. Metod: Distriktssköterskor som var patientansvariga inom ett hemtjänstområde i kommunal hemsjukvård från tre olika kommuner intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor att de delegerade för att verksamheten skulle fungera. De erfor att omdelegering gick fortare än nydelegeringar. Det varierade hur distriktssköterskorna kunde följa de riktlinjer som styr delegering och det fanns inte alltid tillräckligt med tid för uppföljning. Distriktssköterskorna kände sig kompetenta för att delegera läkemedelsadministrering men fick ibland uppdatera sig innan de delegerade ut specifika uppgifter. De erfor att de saknade utbildning i delegeringsförfarandet och att det var svårt att delegera när de var nyutbildade. Distriktssköterskorna tyckte att ny omvårdnadspersonal och vikarier kunde sakna tillräcklig kompetens och kände osäkerhet när dessa delegerades. Effekter av delegering var enligt distriktssköterskorna förbättrad patientsäkerhet, kontinuitet för patienterna och att det gav omvårdnadspersonalen en helhetssyn. Konklusion Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd för delegering av arbetsuppgifter i hälso-och sjukvård. Resultatet visade att distriktssköterskors delegeringsförfarande inte fullt ut överensstämde med dessa föreskrifter. Hemsjukvården var uppbyggd på att arbetsuppgifter delegerades trots att det var emot bestämmelserna, vilket även bekräftades i andra studier

This thesis is a study of the indicated connection between degree of market orientated solutions and range of formal actions against corruption in Swedish municipalities. The indicated connection points in the direction that municipalities with a high degree of market orientated solutions have a higher range of formal actions against corruptionthan municipalities with a low degree of market orientated solutions. In this thesis the indicated connection is studied by analyzing documents fromand interviewing representatives of two Swedish municipalities with differentdegree of market oriented solutions; Botkyrka municipality representing a lowdegree and Nacka municipality representing a high degree. The results of analyzed documents and interviews show the range of formal actions taken against corruption by the municipalities.The empirical results of this thesis is that Nacka municipality have a higher range of formal actions against corruption than Botkyrka municipality has, a result which corresponds with and confirm the indicated connection between high degree of market orientated solutions and high range of formal actions against corruption.

Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2005.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Det finns flera skäl till att budget används inom kommuner. Dels är den lagstadgad sedan 1862 men budgeten uppfyller även syften som planering, målsättning och styrning. Många offentliga organisationer sätter upp strama budgetar eftersom de kämpar med att minska utgifter. Hårda budgetkrav kan orsaka att kostnadsmål överskrids och får högre kostnader än förväntat. Kontinuerlig kontroll och uppföljningar är viktigt för att anpassa sig efter både omvärldsförändringar och de resurser som finns att tillgå. Trots alla regler och lagar som styr den kommunala ekonomin förekommer underskott. Ekonomiska problem i kommuner kan bero på bristande ansvarsutkrävande, brister i styrningen men även brister i uppföljning och med själva budgetprocessen. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur kommuner i Kalmar län arbetar med budgetuppföljning och vilka åtgärder som görs vid eventuella budgetavvikelser. Metod För att uppfylla studiens syfte har vi använt en induktiv ansats eftersom empirin är utgångspunkten i detta arbete. Empirin består av svar från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem ekonomichefer i utvalda kommuner. Denna empiri har sedan jämförts med studiens referensram för att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna. Slutsats I vår studie framkom att uppföljning av budget gjordes regelbundet av alla kommuner. De skillnader vi fann var relaterade till budgetavvikelser. Hanteringen av avvikelser berodde på rutiner och kontroll i budgetprocessen.