Syfte: Studien syftade till att undersöka hur par som fullföljt parterapin Emotionally Focused Couple Therapy (EFT) hos certifierade EFT-terapeuter i Sverige, upplevt parterapin. Två frågeställningar belystes; vilken upplevelse paren har av förändring i relationen samt vad paren upplevde som verksamt i EFT-behandlingen. Metod: Åtta individuella telefon intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i två teman Den egna förändringen samt Terapin och terapeutens agerande, med tre subteman vardera. Konklusion: Det visade sig att deltagarnas upplevelser av förändring och vad som upplevdes som verksamt stämmer överens med vad som framkommit i tidigare internationell forskning. Alliansens betydelse diskuteras, samt arbete med parsexualitet inom ramen för EFT. Sammantaget tyder studien på att EFT även är tillämpbar på svenska förhållanden.

Studien syftar till att undersöka hur besökare till familjerådgivning upplevt sig bemötta samt hur familjerådgivarna förhåller sig till professionellt bemötande. Frågeställningarna som behandlades var hur familjerådgivningens besökare beskriver det bemötande de fått, om bemötandet haft positiv inverkan på besökarnas relationsprocesser samt hur familjerådgivarna förhåller sig till professionellt bemötande vid olika former av samtal med besökare. Som tolkningsram valdes symbolisk interaktionism som med hjälp av begreppen kommunikation, bemötande och tolkningsföreträde belyser och analyserar bemötandets betydelse vid samspel mellan människor. Två metoder har använts för att finna svar på frågeställningar och syfte. Besökarnas upplevelser insamlades genom enkät med huvudsakligen kvalitativ ansats som sedan genom meningskategorisering sammanställdes. Avseende familjerådgivarna användes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan koncentrerades utan att ändra innebörd. Resultatet analyserades utifrån studiens frågeställningar med hjälp av begreppen i tolkningsramen, de slutsatser som drogs avseende besökarna till familjerådgivningen var att de upplevde sig förstådda, väl bemötta och att bemötandet har betydelse för framgång i relationsprocessen. Slutsatser som drogs angående familjerådgivarna var att kunskap, erfarenhet och förhållningssätt är hörnstenar och viktiga egenskaper vid professionellt bemötande.

I detta arbete söks svar på frågan om anknytningsstil bland familjerådgivningens klienter skiljer sig från anknytningsstil hos referenspopulationen i mätinstrumentet, eftersom otrygg anknytning antas vara en bidragande orsak till parens svårigheter. Metoden som används är en kvantitativ undersökning av anknytningsstil hos personer som sökt hjälp vid Dalarnas kommunala familjerådgivningar under 3 veckor vintern 2010. Instrumentet som används vid undersökningen är ASQ, Attachment Style Questionnaire. Sammanlagt 89 personer besökte kommunal familjerådgivning i Dalarna för första gången under undersökningsperioden. Totalt 65 personer valde att delta i undersökningen genom att fyllda i ASQ. Av dessa var 46 frågeformulär ifyllda av bägge parter i ett par. 12 formulär var ifyllda av personer som kommit enskilt till mottagningen, eller där bara en av parterna valt att delta i undersökningen. Resultaten visar att 80 % av personerna i undersökningsgruppen har värden som hamnar utanför normalintervallet i ASQ. Endast i ett av 23 par hade bägge parter värden inom normalintervallet. Om man ska ta detta resultat på allvar behöver behovet av medvetna strategier för, och insikt om att det i vissa fall kan ta längre tid att, skapa tillit och allians mellan behandlare och par beaktas. En stor del av de par som besöker familjerådgivningen presenterar och har problem som inte låter sig lösas av "råd". Det kräver att familjerådgivare har mandat, kunskap och förmåga att anpassa nivån på insatsen till parens problem.

Den sexuella delen av en parrelation är en självklar och betydelsefull del som för många innehåller blandade känslor av längtan, lust och frustration. Det övergripande syftet med projektet var att undersöka om och i så fall hur den sexuella delen av parrelationen berörts av klienter i samtalen på Familjerådgivningen. Under februari 2013 tillfrågades de klienter, som hade inbokade besök, av sina familjerådgivare om de ville delta i projektet genom att anonymt besvara en enkät. 165 enkäter delades ut och totalt besvarades den av 123 klienter, 65 kvinnor och 58 män. Resultatet visade att 67% av klienterna samtalat med familjerådgivaren om den sexuella delen av relationen samt att initiativet att samtala om ämnet var jämnt fördelat mellan klient och familjerådgivare. Trettiotre procent av klienterna hade ej berört den sexuella delen av relationen i samtalen och alla utom 7 klienter ville inte ha gjort det. En tredjedel av klienterna instämde helt/delvis i att den sexuella delen är en ”fredad zon” som fungerar tillfredställande oberoende av problem i relationen. En slutsats av undersökningen är att familjerådgivaren på ett respektfullt sätt väver in frågor om den sexuella delen av relationen i början av kontakten för att sätta ribban för vad man kan samtala om då eller senare. En annan slutsats är att familjerådgivaren delar med sig mer av sina kunskaper, professionella erfarenheter av vanliga konflikter par kan få inom området till de klienter som önskar det och fördjupar samtalet om den sexuella delen av relationen med de som uttrycker behov av det.

No description available.

The purpose of this article is to examine issues concerning quality assurance in the Swedish family counselling. To obtain the purpose following factors have been analysed: what kind of requirements/criteria are put on the companies/practitioners, what the respondents think about the lack of common standards and criteria and their opinions concerning “Lagen om valfrihetssystemet”. Monitoring of criteria, privatisation and increased competition are other factors that have been analyzed. The material was obtained from the family counsellors own association and was analyzed in the light of previous research and theories regarding the quality of family counselling however we also considered theories about quality within social work in general. To get the practitioners' opinions we did a qualitative study with five semi-structured interviews. We constructed an analysis from the material and interviews where the answers and the retrieved data were linked together. The results show that family counsellors wanted common quality standards, local authorities should be better at checking the family counsellors and that privatisation has given unserious practitioners access to the market. / Artikeln syftar till att undersöka kvalitetssäkringsproblematiken i den svenska familjerådgivningen. Vi har sett till tidigare forskning samt gjort en kvalitativ studie med yrkesverksamma.

De senaste 20 åren har det svenska välfärdsmonopolet genomgått ett systemskifte genom att flera aktörer har tillåtits komma in på den offentliga marknaden. Nära en femtedel av alla anställda inom välfärdssektorn arbetar idag i privat regi. Det finns relativt lite forskning om vad detta har för effekter på verksamheters innehåll och jag har i denna studie velat belysa det ur den kommunala familjerådgivningens perspektiv. Mitt syfte var att belysa vilken betydelse några familjerådgivare ger organisationsformen, privat eller kommunal, i det kommunala familjerådgivningsarbetet. Studien baseras på intervjuer med sex familjerådgivare som alla har arbetat med kommunalt familjerådgivningsarbete både som direkt kommunalt anställda och som anställda i någon form av privat företag. I resultatet framträder skillnader mellan familjerådgivningsarbetet i de olika organisations­formerna. Tillgängligheten i form av kortare väntetider är bättre i privat regi. Där är ett större fokus på inkomstbringande samtal men sämre möjligheter att bedriva förebyggande och utåtriktat arbete än i kommunal regi. Respondenterna anser att de har ett större utrymme för en professionell bedömning i kommunal regi och mer långsiktighet i arbetet. Det finns en större otrygghet och oro för att inte orka med arbetet på längre sikt i privat regi. Offentlig insyn och meddelarfrihet i kommunal regi är en annan skillnad, enligt respondenterna. Slutsatsen av studien är att de intervjuade familjerådgivarna ger organisationsformen en betydelse i familjerådgivningsarbetet och att det går att urskilja skillnader mellan familjeråd­givningsarbetet i de olika organisationsformerna. En stark bidragande bakomliggande faktor tycks dock vara hur upphandling av kommunal familjerådgivning utformas och att villkoren inte varit likvärdiga i de olika organisationsformerna för att resultatet skall kunna knytas enbart till organisationsformen.

Det finns lite forskning kring metoder och arbete med par såväl internationellt som i Sverige. Syftet med denna studie har varit att undersöka om tillägg av upplevelsebaserade övningar med fokus på defusion bidrar till ytterligare ökning av den relationella tillfredsställelsen jämfört med traditionell familjerådgivning. Defusion är en av processerna i Acceptance and Commitment Therapy. Studien har bestått av en undersökningsgrupp (n=16, 8 par) som erhållit en work-shop med upplevelsebaserade övningar med fokus på defusion samt en kontrollgrupp (n=16, 8 par). Vi valde att undersöka följande: Finns det en skillnad i utfall vad gäller relationell tillfredsställelse mellan grupperna efter tre sessioner? Finns det en skillnad mellan grupperna vad gäller utfall efter tre sessioner vad gäller: anpassningsförmåga rörande områdena enighet, sammanhållning, tillfredsställelse samt känslouttryck, frekvens av valideringsbeteenden samt grad av kognitiv sammanblandning och upplevelsebaserat undvikande. Resultatet visar på en signifikant skillnad i undersökningsgrupp jämfört med kontrollgrupp avseende sammanhållning samt tillfredsställelse i relationen. Måttliga effektstorlekar har också kunnat påvisas. Slutsatsen som drogs var att denna typ av tillägg vid behandling av par visar lovande resultat och bör väcka intresse för ytterligare forskning och metodutveckling.

Polyamori i terapikontext är ett outforskat ämne i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka polyamorösa klienters erfarenheter av familjerådgivning. Metoden är enskilda halvstrukturerade intervjuer med nio polyidentifierade personer, som har analyserats med hjälp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA, och teoretiska ramverk som Rubins sexuella värdehierarki och den obligatoriska monogamin. Resultaten går i linje med inter-nationell forskning om terapi¬erfarenheter hos poly¬identi¬fierade klienter. Intervjupersonerna beskriver varierande erfarenheter av familje¬rådgivning. Terapirummet tenderar å ena sidan att vara en plats där familjerådgivarens mononormativa värderingar får fritt spelrum. I detta rum nedvärderas polyamori och monogami görs till det ideala sättet att ha kärleksrelationer. Klienterna riskerar därmed att utsättas för stigmatisering och diskriminering i familje-rådgivningen. De polyamorösa klienterna berättar också om kunskapsbrister hos behandlare både när det handlar om relationsnormer och om poly¬specifika frågeställningar. Studien visar å andra sidan exempel på när familjerådgivningen blir ett polyvänligt rum. I detta rum har terapeuten kunskap om polyamori, en vilja att lära mer eller åtminstone ett neutralt förhåll¬ningssätt. I studien beskrivs också strategier som informanterna tar till för att tillförskaffa sig ett gott bemötande. Slutsatsen är att de erfarenheter som studien beskriver pekar på att det finns kunskapsbrister i den svenska familjerådgivningen när det handlar om att bemöta den icke-monogama klienten. Terapeutens och klientens normsystem kolliderar, vilket bland annat kan leda till att klienten blir utpekad och avstår ifrån att söka vidare hjälp. Ökad kunskap i familjerådgivningen om mononormativitet och om polyamorösa personers unika behov skulle förbättra de poly¬amorösa klienternas förutsättningar att få hjälp vid relationsproblem. / Polyamory in a therapy context is a field with little research in Sweden today. The aim of this study is to explore the experiences of polyamorous clients in relationship counselling (familjerådgivning). The method is semi-structured individual interviews with nine informants. The interviews are analysed with interpretative phenomenological analysis, IPA. The results are further analysed by applying the frameworks of Rubin’s sexual hierarchy and compulsory monogamy. The results agree with international research regarding polyamorous persons’ experiences of relationship counselling. The informants describe both helpful and harmful experiences in the counselling room. On the one hand, it tends to be a room where the counsellor’s mononormative values reign free. In this room polyamory is degraded and monogamy is idealized. The client is in risk of stigmatisation and discrimination. The informants describe that the therapists lack knowledge regarding both relationship norms and poly-specific issues. One the other hand, the study exemplifies when the counselling room is poly-friendly. In this room, the therapist has knowledge about polyamory, a desire to learn more about it or at least shows a neutral attitude. The results also exemplify strategies that the informants use in order to get a good treatment. The conclusion of the study is that there is a lack of knowledge in Swedish couples counselling regarding the treatment of non-monogamous clients. The norm systems of the therapist and the client collide. The client can thereby feel accused and excluded, and may as a result refrain from seeking further help. Increased knowledge regarding mononormativity and the unique needs of polyamorous persons would improve the way that their needs are met in the counselling.

Professionella inom familjerådgivningen och legitimerade psykoterapeuter lyderunder olika lagstiftningar vad avser journalföring. När legitimerade psykoterapeuter ärverksamma inom kommunal familjerådgivning behöver de hålla isär när de utför psykoterapioch inte. Syftet med denna studie var att undersöka hur legitimerade psykoterapeuter,verksamma inom familjerådgivning skiljer ur psykoterapi från familjerådgivning som metodför att underlätta att avgöra när de ska föra journal och inte. Frågeställningar som besvarats är.Hur gör legitimerade psykoterapeuter som arbetar som familjerådgivare distinktionen mellanpsykoterapi och familjerådgivning? Bedriver legitimerade psykoterapeuter psykoterapi påfamiljerådgivningen? Händer det att legitimerade psykoterapeuter som arbetar på denkommunala familjerådgivningen journalför sitt arbete? Studiens metod är kvalitativ. Urvaletbestod av åtta legitimerade psykoterapeuter verksamma inom familjerådgivning. Genomsemistrukturerade intervjuer gav de sin beskrivning av vad familjerådgivning är och vadpsykoterapi är och dess skillnader. De fick också svara på frågan om de bedriver psykoterapiinom den kommunala familjerådgivningen och om de händer att de journalför arbetet de utförpå familjerådgivningen. Det insamlade materialet strukturerades i två delar en kvantitativ deloch en kvalitativ del. Den kvalitativa delen analyserades utifrån teman. Studiens resultatvisade att de legitimerade psykoterapeuterna gör en distinktion mellan psykoterapi ochfamiljerådgivning, men skriver inte journal när de bedriver psykoterapi. Studiens slutsatser ärföljande, det råder otydlighet i lagstiftning och föreskrifter som gäller för arbetet inom denkommunala familjerådgivningen. / Professionals in family counseling and licensed psychotherapist are subject to variouslegislation regarding record keeping. Licensed psychotherapists who work in municipalfamily counselling services must discern between psychotherapy and other client-relatedactivities. The purpose of this study was to examine how licensed psychotherapists working inmunicipal family counselling services are able to discern between psychotherapy and familycounselling as a method for determining whether or not to keep client records. Responseswere requested for the following questions: How do licensed psychotherapists working asfamily counsellors discern between psychotherapy and family counselling? Do licensedpsychotherapists conduct psychotherapy as part of their family counselling services? Dolicensed psychotherapists working in municipal family counselling services keep records oftheir sessions? The method of the study was qualitative. The sample consisted of eightlicensed psychotherapists working in family counselling services. Through the use of semistructured interviews, psychotherapists provided definitions of family counselling andpsychotherapy, and they described the differences between them. They also responded toquestions about whether they conducted psychotherapy in their work at municipal familycounselling services and whether they kept client records of the work they did at familycounselling services. The collected material was divided into two sections – quantitative andqualitative. The qualitative section was analysed based on the topic. Results of the studyindicated that licensed psychotherapists were able to describe the differences betweenpsychotherapy and family counselling, and they clearly distinguished between psychotherapyand family counselling. Professionals who conduct psychotherapy do not keep client records.The study's conclusions are as follows, there is ambiguity in legislation and regulations thatapply to the work within the municipal family counseling.