No description available.

Det är vanligt att i samband med frågeställningar rörande demenshandikapp också diskutera frågor kring övergrepp mot äldre. Den inledande fasen i denna uppsats har därför haft sin utgångspunkt i litteraturstudier på detta tema. Litteraturstudierna omfattar därutöver litteratur kring demensproblematik, kommunikation, och interaktion. Den genomförda intervjustudien har haft sitt fokus på interaktionen i parrelationer där demenshandikapp förekommer. Intervjustudien undersöker hur konfliktsituationer hanteras i dessa parrelationer. Studiens deltagare har bestått av individer som varit gifta med en person som fått diagnosen alzheimers sjukdom. Av intervjustudien framkom att det var vanligt förekommande med interaktionstyperna samarbete och främjande vid konflikter och att samtliga informanter använde sig av validation i olika grad. I studien framkom samtidigt att några av informanterna i konfliktssituationer kunde välja (och avgöra när det var lämpligt) att inte validera sin partners känslor (som annars rekommenderas) för att istället hantera den pågående konflikten med hjälp av en symbolisk handling. Detta sätt, att interagera på, kallas i denna studie för avrundning. Avrundningen ledde till att konflikten avslutades och till att maken/makan ändrade känsloläge. Att förhandla i konfliktsituationer var ovanligt medan psykologisk omfamning förekom oftare. Informanterna tenderar att hålla igen sina känslor och inte visa dem för sin partner. Det visade sig också att den verbala kommunikationen tenderar att minska till sin omfattning, och att informanterna i hög grad förlitar sig till, och utvecklar, den icke-verbala kommunikationen. Kroppslig beröring, närhet och fysisk ”vägledning” ansågs av informanterna vara av särskild betydelse för att hantera dessa situationer. Relationens historia anses i studien vara av betydelse för informanternas definition av situationen, och för hur de kan interagera vid konfliktsituationer. I samband med beskrivningen av konfliktsituationer har informanterna uttryckt utbytesteoretiska tankar, vilka anses höra samman med relationens historia. Med utgångspunkt av informanternas redogörelser har även följande teman berörts: den stigmatisering som ännu idag omgärdar demenshandikapp; de förändrade sociala roller som dessa tillstånd medför; samt de känslor av ensamhet och sorg som anhöriga till personer med demenshandikapp lever med. Studien pekar också på ett behov av vidare forskning.

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka konfliktkällor deltagarna i studien upplevde var de vanligaste i deras förhållanden. Metoderna i denna studie är både kvantitativa och kvalitativa. Tidigare forskning och en intervju med en familjarådgivare ligger till grund för föreliggande studie. Utifrån detta valdes fyra konfliktteman ut. Enkäten som användes i studien konstruerades utifrån de fyra konfliktområdena. 216 individer deltog i studien, varav 109 stycken var män och 107 stycken var kvinnor. Vid tiden för studien befanns sig alla deltagrna i ett heterosexuellt förhållande som hade varat under minst sex månader. Studiens resultat visar att de vanligaste konflikterna i deltagarnas förhållanden handlar om: hushållssysslor, matlagning, tid spenderad med partnern och egen tid utan partnern.</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka konfliktkällor deltagarna i studien upplevde var de vanligaste i deras förhållanden. Metoderna i denna studie är både kvantitativa och kvalitativa. Tidigare forskning och en intervju med en familjarådgivare ligger till grund för föreliggande studie. Utifrån detta valdes fyra konfliktteman ut. Enkäten som användes i studien konstruerades utifrån de fyra konfliktområdena. 216 individer deltog i studien, varav 109 stycken var män och 107 stycken var kvinnor. Vid tiden för studien befanns sig alla deltagrna i ett heterosexuellt förhållande som hade varat under minst sex månader. Studiens resultat visar att de vanligaste konflikterna i deltagarnas förhållanden handlar om: hushållssysslor, matlagning, tid spenderad med partnern och egen tid utan partnern.

Libraries are often associated with positive values such as democracy and equal rights. The contents of the literature on offer should therefore be of great interest to the librarian, the supplier of said literature. The topic of this Master’s thesis is the popular literary genre known as chick lit. The purpose is to investigate the love theme in Swedish chick lit, and how it relates to Anthony Giddens’ theory on love in late modernity. The genre in this instance is represented by Mossvikenfruar: Chansen by Emma Hamberg. The theoretical anchor of the Master’s thesis is sociology of literature, which focuses on the relationship between literature and society. The starting point for the analysis of the love theme is Anthony Giddens’ theory on love and late modernity. A modified version of Shlomit Rimmon-Kenans thematical method is used as an analytical tool. The reality of love is considerably bleaker (albeit humourously described) in Mossvikenfruar: Chansen than in the writings of Giddens. The similarities, however, are great. The novel contains manifestations of ‘plastic sexuality’, set apart from reproduction, and the relationship between the novel’s protagonists can be seen as an example of Giddens’ description of couple-relationship in late modernity. Although the novel ends on a heteronormative, couple-centrered note which can be considered conservative and repressive, it is argued in this Master’s thesis that it must be valued in the light of the following question: “What constitutes an equal society?” a discussion which therefore concludes the study. / Uppsatsnivå: D

Ett antal tidigare studier som skriver om åldersskillnader inom parrelationer diskuterar jämställdhet inom dessa men har inte undersökt det direkta sambandet mellan åldersskillnader och jämställdhet inom parrelationer. Syftet med den här studien var att undersöka huruvida heterosexuella par med åldersskillnader, jämfört med par inom ramen för åldersskillnadsgenomsnittet, tenderar att vara mindre jämställda när mannen är äldre, och mer jämställda när kvinnan är äldre. Jämställdhet har mätts utifrån fördelning av hushållsarbete och barnavård samt attityd till jämställdhet inom familjen. Linjär regressionsanalys har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till beteende (fördelning av hushållsarbete och barnavård) och logistisk regression har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till attityder (till jämställdhet inom familjen). Undersökningen har utförts utifrån data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Resultaten visar att par vars åldersskillnad skiljer sig från genomsnittet inte är mindre jämställda när mannen är äldre eller mer jämställda när kvinnan är äldre.

Diss. Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 3 uppsatser.

Våld i parrelationer är ett omfattande problem som kan drabba alla kvinnor oavsett ålder. Enligt Brottsförebyggande rådet framgår det att nästan var femte person i åldern 16 -24 år har blivit utsatt för våld i parrelationer av en nuvarande eller före detta partner, där majoriteten av de våldsutsatta är kvinnor. Studien har till syfte att undersöka skolkuratorers arbete att uppmärksamma och stödja unga tjejer som blivit utsatt för våld i parrelationer. Studien utgår från en kvalitativ ansats där fem stycken skolkuratorer som arbetar på gymnasiet i en större stad i Sverige har intervjuats. Resultatet visar att skolkuratorerna arbetar på olika sätt för att uppmärksamma våldet, ett exempel var att de ställde frågor vid misstanke att en tjej blivit utsatt för våld. De framgår även i resultatet att de arbetar förebyggande med gymnasieelever på skolor kring ämnet våld. / <p>2019-01-17</p>

<p>The purpose of this study was to do a narrative survey of the discussion about violence in partner relationships that is held in research literature. The question at issue was: How do research literature discuss violence in partner relationships, with focus on heterosexual relationships? The eight primary documents that have been chosen are written by researchers, professional therapists, National Counsil for Women's protection (Nationellt Råd för Kvinnofrid, NRK) and Swedish Government Official Report (Statens Offentliga Utredningar, SOU). To investigate the theories, discover the similarities and differences between them and how they can complement each other, the documents statements has been analyzed with a dialectic-hermeneutic approach and social constructionism and discourse theory.</p><p>The research findings showed that the gender perspective theory, the psychodynamic theory and the social psychology theory have a few things in common, but that they on the whole are different and contradict each other. The gender perspective theory dominates the discussion but needs to be combined with the other theories to give a more all-embracing understanding. A multidimensional model seems to be necessary.</p>

The purpose of this study was to do a narrative survey of the discussion about violence in partner relationships that is held in research literature. The question at issue was: How do research literature discuss violence in partner relationships, with focus on heterosexual relationships? The eight primary documents that have been chosen are written by researchers, professional therapists, National Counsil for Women's protection (Nationellt Råd för Kvinnofrid, NRK) and Swedish Government Official Report (Statens Offentliga Utredningar, SOU). To investigate the theories, discover the similarities and differences between them and how they can complement each other, the documents statements has been analyzed with a dialectic-hermeneutic approach and social constructionism and discourse theory. The research findings showed that the gender perspective theory, the psychodynamic theory and the social psychology theory have a few things in common, but that they on the whole are different and contradict each other. The gender perspective theory dominates the discussion but needs to be combined with the other theories to give a more all-embracing understanding. A multidimensional model seems to be necessary.