No description available.

Children exposed to intimate partner violence (IPV) and/or maltreatment have a higher risk for developing delinquent behavior. This study examines these problems using secondary data which consisted of 150 adolescents in ages 12-18. All participants received treatment for alcohol and/or drug use at clinic centre at the time. The result suggests that delinquent behaviors in adolescents with substance use are associated with witnessing injury and sexual coercion among parents above and beyond being a victim of maltreatment. Violence against others is associated with witnessing sexual coercion among parents but is not related with none of the adolescents victimization variables. Implications of the presents study's result are discussed. / Barn som exponeras för våld mellan föräldrarna och/eller misshandel har en högre risk för att utveckla kriminellt beteende. Den föreliggande studien undersöker detta problem med hjälp av sekundärdata bestående av 150 ungdomar i åldrarna 12-18 år. Alla deltagare i studien fick behandling mot alkohol och/eller drogproblem på en behandlingsklinik vid tillfället. Studiens resultat föreslår att kriminalitet hos ungdomar med alkohol och/eller drogproblem är associerat med att bevittna föräldrars skador och sexuella tvång utöver att vara offer för misshandel. Våldsamt beteende mot andra är associerat med att bevittna föräldrars sexuella tvång men inte relaterad med någon av de olika variablerna för misshandel. Implikationer från den föreliggande studiens resultat diskuteras.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sexologer beskriver lust samt arbetar med par kring lustfrågor. Låg lust kan beskrivas som ett folkhälsoproblem och i takt med ökat behov av behandling har sexologin som profession vuxit fram. Sjutton sexologer intervjuades och empirin analyserades tematiskt med systemteori som referensram. Sexologernas berättelser visar att lust är ett relationellt begrepp som samspelar med existentiella, samhälleliga, par- och individuella systemnivåer. Sexologernas arbetssätt är skräddarsydda för de patienter de möter. Sexologerna skapar allians med båda i paret och försöker härbärgera patienternas lidande. De reflekterar över sin expertroll och arbetar eklektiskt med teorier och metoder för att hjälpa par vid lustolikheter. De hjälper par med avslappningsövningar, sensualitetsträning och kommunikation. / The purpose of the project is to investigate how sexologists describe sexual desire and work with it in couple´s therapy. The background is that low desire can be described as a public health problem and the profession of sexology has therefore emerged as an interaction with the increased need for counselling. Seventeen sexologists were interviewed and thematic analysis with system theory as a reference frame was performed. Based on the stories of the sexologists, results show that desire is a relational concept that interacts with existential-, social-, couples- and individual systems. The sexologists' way of working is tailor-made for the patients they meet. They create alliance within the couple and try to harbour the patients' suffering. They reflect on their expert role, working eclectically with theories and methods to assist couples in sexual desire. They help couples through relaxation exercises, sensuality training and communication.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken forskning och kunskap det finns kring våld i nära relationer mellan samkönade par. Vidare är syftet att undersöka hur samhällsinsatserna ser ut för våldsutsatta personer i samkönade relationer som söker hjälp i ett heteronormativt samhälle. / It is known that domestic violence in same-sex couples is an issue that needs to be addressed similarly to the discourse of domestic violence in heterosexual relationships or violence against women. Therefore, it is of interest to examine what research there currently is to be found on the matter. There is also an importance to examine what kind of support same-sex couples can acquire from different social agencies in relation to domestic violence. Because of the limited research on the subject, there is a need for more empirical research. Due to a restricted level of knowledge within the Swedish research on this subject, the study will discuss the topics without being bound to a specific place. This actuality is taken into account however and is also analyzed in the study. The purpose of this study is to examine what knowledge there is in connection to domestic violence in same-sex couples. Additionally, the study aims to examine how the support for same-sex couples is designed in a heteronormative society. To be able to achieve this, material have been collected through previous empirical research. A systematic literary research method has been used to collect the data for this study. In the result and analysis, various themes were constructed which are used to answer the question formulations. Some of these are: the connection between homophobia and domestic violence in same-sex couples, intersectionality and power as a theory as well as how they can help analyze domestic violence in same-sex couples and also what knowledge and experience professionals have about violence in same-sex couples. These themes are in turn divided into subtitles and all the themes are related to violence in same-sex couples. It became clear during the study, that the reception HBTQ-people get from different social services as well as people in their close proximity is going to influence their prerequisites when it comes to recognizing and defining domestic violence in the relationship. This circumstance is also affected by the heteronormative society and it’s patriarchal structure. This is usually displayed in ignorant meetings with medical personnel, family members but also strangers. The perspective on how the discourse regarding HBTQ-people, gender and sexuality is affecting same-sex couples is also a reoccurring topic in the study. Too insure to what extent this affect has and how negative stereotypes and norms can be extinguished, for the purpose of widening the knowledge about domestic violence in same-sex couples, there is a need for more research.

I uppsatsen studeras våld i parrelationer mellan unga och omyndiga personer utifrån närståenderekvisitet i BrB 4:4a st. 1. Bestämmelsen om fridskränkningsbrotten i BrB 4:4a är främst tänkt att ta sikte på sådant våld som en gift man utövar mot sin hustru. Om ett par inte bor tillsammans eller är gifta förutsätts att parterna betraktas som närstående för att de ska omfattas av bestämmelsen. Högsta domstolen konsta­terar i NJA 2004 s. 97 att för att ses som närstående ska förhållandet präglats av en praktisk och känslomässig bindning av inte obetydlig varaktighet som gör att den ut­satta befinner sig i en särskilt utsatt situation. Rättsfallet avsåg en vuxen parrelation. Hur närståenderekvisitet ska tolkas när det gäller parrelationer mellan unga och omyn­diga är inte helt tydligt. I uppsatsen redogörs för åtta rättsfall från underinstanser som prövat huruvida ett par som inte är sammanboende eller gifta är att betrakta som närstående enligt BrB 4:4a st. 1. Tre av dessa rättsfall avser vuxna parrelationer och fem rättsfall avser parrelationer mellan unga och omyndiga. I samtliga fall har dom­stolen utgått ifrån de faktorer som anses vara av betydelse för bedömningen enligt NJA 2004 s. 97. I uppsatsen lyfts av den anledningen skillnader som görs i bedöm­ningen avseende vuxna parrelationer och parrelationer mellan unga och omyndiga. Min slutsats är att praktisk bindning inte bör utgöra en förutsättning för att ett par ska betraktas som närstående. Vid bedömningen av om någon befinner sig i en särskilt utsatt situation menar jag även att omständigheter som tyder på att den utsatta be­finner sig i en normaliseringsprocess kan tala för att så är fallet. Vidare menar jag att en ungdom, som står under vårdnad av sina vårdnadshavare eller som bor med sin familj, fortfarande kan befinna sig i en särskilt utsatt situation. Uppsatsen visar att ungdomen i sig innebär en särskild sårbarhet. Denna sårbarhet bör tas i beaktande vid bedömningen av huruvida någon i det enskilda fallet har befunnit sig i en särskilt utsatt situation.

Det senmoderna samhället har skapat förändringar kring sociala relationer där individer inte längre följer traditionella levnadsmönster. Studien utgår ifrån teorier kring parrelationer och senmodernitet. I senmoderniteten är det svårt att förutspå hur framtiden kommer att vara pågrund av de hastiga förändringarna och att senmodernitetens främsta kännetecken är valfrihet. Bland annat har parrelationer brutits fria från sociala och ekonomiska villkor och bedömning av parrelationer har blivit mer subjektivt. Uppsatsen har avsikt att empiriskt belysa hur unga vuxna pratar om och uppfattar parrelationer i det senmoderna samhället. Studiens material består av 7 enskilda semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldrarna 18–30 år som har erfarenhet av parrelationer. Med hjälp av tematisk analys studeras empirin utifrån två teman:intima relationer och partnerval. Studien visar att unga vuxnas förståelse av parrelationer ligger väldigt nära Giddens idealtyp den rena relationen. I unga vuxnas uppfattningar av parrelationer finns en motsägelse och ett ambivalent sätt att betrakta en parrelation som både som källa till ontologisk trygghet samtidigt som det kan förstås som en risk för den egna självständigheten. Resultatet av studien visar även på att partnerval associeras till emotioner och attraktion baserat på personliga kvaliteter. Den ökade valfriheten har gett upphov till att unga vuxna förväntas visa sig otillgänglig inför potentiella partners för att öka det egna värdet på kärleksmarknaden.

Denna uppsats behandlar hur kvinnor upplever stress, kontroll och jämställdhet i familjelivet i Sverige idag. Genom en kvalitativ metod har jag intervjuat fem kvinnor om deras erfarenheter och analyserat dessa med hjälp av feministiska teorier om könsnormer, respektabilitet och kvinnligt ideal. Tillsammans med tidigare forskning diskuterar uppsatsen vidare hur den heterosexuella parrelationen ständigt reproducerar och upprätthåller heteronormativa, traditionella strukturer och könsmönster som ålägger kvinnan en större arbetsbörda och ansvar i relationen. Den genusvetenskapliga analysen visar att parternas villkor och förutsättningar förrörlighet och autonomi är diversifierad och återkommande gynnar mannen och underordnar kvinnan. Asymmetrin mellan könen utgör en påtaglig orsak till kvinnors stress och ohälsa,vilken aktualiseras genom flera situationer i analysen. Kvinnan upplever sig ofta låst till hemmet och det obetalda arbete som rör både hem och familj.

I Sverige har mäns våld mot kvinnor sedan länge definierats och etablerats som ett allvarligt samhällsproblem och forskningsfält. Kunskapen om våld i ungas parrelationer har däremot inte uppmärksammats i samma utsträckning. De få svenska studier som genomförts har dock visat att våld i ungas parrelationer är ett förekommande problem och att våldet inte sällan sker på platser där vuxna finns närvarande och bör kunna ingripa. Skolan har, trots sina skyldigheter att förebygga och ingripa mot kränkande behandling, visat sig vara en sådan plats. Syftet med denna uppsats har därför varit att bidra till att utveckla kunskap om skolans roll i förhållande till våldet i ungas parrelationer och speciellt på vilket sätt skolpersonal arbetar med att upptäcka och förhindra det. I studien har Christies (1986) teoretiska perspektiv om ”det idealiska offret” tillämpats för att förstå hur skolpersonalen resonerar kring vilka som utgör offer respektive våldsutövare för våldet i ungas parrelationer och hur dessa föreställningar får betydelse när de responderar på våldet. Därutöver har det ”responsbaserade perspektivet” tillämpats för att synliggöra vilka responser och responsnätverk som framträder hos skolpersonal i mötet med våld i ungas parrelationer (Hydén, 2016; Hydén m.fl., 2016).  Resultatet visar att skolpersonalen har en bred definition av och förståelse för våldet i ungas parrelationer där ”vem som helst” anses kunna utgöra såväl offer som förövare. Skolpersonalen har dock främst erfarenhet av att möta våldsutsatta som kan liknas vid ”idealiska offer” och uttrycker delvis svårigheter att förstå, upptäcka och hantera elever vars berättelser om våld krockar med bilden av ”idealiska offer”. Studien visar också att samtliga intervjupersoner mött elever som utsatts eller utsatt andra för våld i sina parrelationer inom gymnasieskolan och att våldet upptäcks på en mängd olika sätt. Tillit och förtroende mellan skolpersonal och elever framhålls dock vara avgörande för att våldet ska komma till personalens kännedom. Ett samverkande responsnätverk har visat sig skapa goda förutsättningar för att upptäcka, hantera och stoppa våldet, dock hindras inte sällan responsnätverket i sin samverkan genom att den utsatta villkorar sin våldsberättelse för skolpersonalen. Sammanfattningsvis visar studien att skolpersonalen har ett stort engagemang och vilja att arbeta med våld i ungas parrelationer, däremot saknas tydliga riktlinjer och förhållningssätt i frågan inom gymnasieskolan.

“That you really hold someone else's life in your grip” -A qualitative study about risk and protective factors within young intimate partner violence and strangulation as a lethal method. Young intimate partner violence is a severe societal problem. The aim of this study was to investigate risk and protective factors regarding young intimate partner violence from the perspective of different professionals working within the field. Furthermore the aim includes investigating their perceptions about strangulation as an act of fatal violence. This was conducted through semi-structured interviews. The material was analyzed based on a qualitative thematic analysis, connections were made to previous research and the normalization process.The results show that the majority of risk and protective factors regarding young intimate partner violence tend to overlap. Perpetrators under the influence of drugs were particularly prevalent among young people's acts of violence, in comparison to domestic violence of adults. It was explained that social media and pornography containing violent elements might influence the increase of strangulation among young people. The content was also considered contributing to the maintenance of macho culture and gender-stereotypical beliefs.

Author: Julia Falk and Linnéa Linderoth Title: “Am I being me? Or am I being a girl with Asperger´s?” A qualitative study of the role relationships have for young women with Asperger´s syndrome identity [Translated title] Supervisor: Melker Labory Assessor: Ulf Drugge   During adolescence, relationships are important for young people and studies show that having a partner is something that becomes more important, especially for young women. Creating and maintaining good relationships can be problematic, but can this problem be different for a young woman with a neuropsychiatric disability as Aspergers syndrome? A person with Aspergers syndrome often has difficulties with communication and interaction with other people. But the syndrome is also characterized with special interests, different language management and difficulties with sudden changes. The aim of our study was to examine how young women with Aspergers syndrome experience the creation, maintenance or absence of couple relations. Furthermore, we wanted to see the significance these relationships have in the young women´s identity and how they are, based on their disability, managing any problems that may arise with this meaning. In our qualitative study we have followed three young women with Aspergers syndrome through their blogs, individual websites where they write down their thoughts and experience in the form of digital diaries. These three women are seen as three extremes: a young woman with a relationship, a young woman who is single but looking for love and a young woman who is single but not interested in being part of a relationship. Through a content analysis of their texts, we have been able to distinguish experiences, significance and managing. The data that we have collected, did we analyzed to three different theories: intersectionality, Svedberg´s ideas about group processes and symbolic interactionism. The experiences have permeated the whole analysis and what we can see after the completion of the study is that relationships are very important for the three young women. All three women write about thoughts and experiences related to couple relations in their blogs. By using Svedberg, we have come to the conclusion that relationships can be more or less important for the young women. Depending on their experience and whether the desire for a partner is a part of their inner world or not. How this picture is consistent with the external reality is in turn crucial to the creation of an identity, can the young woman´s desire get consistent with reality? And what happens when this connection does not exist? When we have read the blogs, we have seen examples of how the young women both choose to grab on to the idea of a partner or choose to be alone to maintain their identity. The meaning of the couple relations variates between the young women and the way they choose to handle the problems that follows with it. Furthermore, there are variations in both experiences, significance and managing and this can be understood from the extremes but also in terms of their personality, previous experience and the fact that they are divided into different groups in the society. Keywords: young, woman, adolescents, Aspergers syndrome, disability, identity, relationships, couple relations Nyckelord: ung, kvinna, ungdomar, Aspergers syndrom, funktionsnedsättning, identitet, relationer, parrelationer