The way the news media portray their subject can easily alter a person´s perception. They can for example affect whether criminals will be hated or be seen as a victim by society. The purpose of the study was to examine how women who were convicted of murder in Sweden during the 2000 century, are portrayed in Swedish newspapers. The sample consisted of 11 identified women and each of them had 15 written articles about them that were randomly selected. The themes of the articles were examined with a qualitative content analysis, that in turn were based on the chivalry thesis and the ideal victim/perpetrator. The result of the analysis showed that the majority of the articles had a harsher portrayal, and the women were more likely to be seen as 'bad' or 'mad'. While a smaller portion of the articles had a more gentle portrayal, and the women were in turn more likely to be seen as a good person or as being less responsible for their crimes. Althrough we did not find any support that the women were sexualised by the newspapers, as some of the previous studies have snown.

I Sverige har mäns våld mot kvinnor sedan länge definierats och etablerats som ett allvarligt samhällsproblem och forskningsfält. Kunskapen om våld i ungas parrelationer har däremot inte uppmärksammats i samma utsträckning. De få svenska studier som genomförts har dock visat att våld i ungas parrelationer är ett förekommande problem och att våldet inte sällan sker på platser där vuxna finns närvarande och bör kunna ingripa. Skolan har, trots sina skyldigheter att förebygga och ingripa mot kränkande behandling, visat sig vara en sådan plats. Syftet med denna uppsats har därför varit att bidra till att utveckla kunskap om skolans roll i förhållande till våldet i ungas parrelationer och speciellt på vilket sätt skolpersonal arbetar med att upptäcka och förhindra det. I studien har Christies (1986) teoretiska perspektiv om ”det idealiska offret” tillämpats för att förstå hur skolpersonalen resonerar kring vilka som utgör offer respektive våldsutövare för våldet i ungas parrelationer och hur dessa föreställningar får betydelse när de responderar på våldet. Därutöver har det ”responsbaserade perspektivet” tillämpats för att synliggöra vilka responser och responsnätverk som framträder hos skolpersonal i mötet med våld i ungas parrelationer (Hydén, 2016; Hydén m.fl., 2016).  Resultatet visar att skolpersonalen har en bred definition av och förståelse för våldet i ungas parrelationer där ”vem som helst” anses kunna utgöra såväl offer som förövare. Skolpersonalen har dock främst erfarenhet av att möta våldsutsatta som kan liknas vid ”idealiska offer” och uttrycker delvis svårigheter att förstå, upptäcka och hantera elever vars berättelser om våld krockar med bilden av ”idealiska offer”. Studien visar också att samtliga intervjupersoner mött elever som utsatts eller utsatt andra för våld i sina parrelationer inom gymnasieskolan och att våldet upptäcks på en mängd olika sätt. Tillit och förtroende mellan skolpersonal och elever framhålls dock vara avgörande för att våldet ska komma till personalens kännedom. Ett samverkande responsnätverk har visat sig skapa goda förutsättningar för att upptäcka, hantera och stoppa våldet, dock hindras inte sällan responsnätverket i sin samverkan genom att den utsatta villkorar sin våldsberättelse för skolpersonalen. Sammanfattningsvis visar studien att skolpersonalen har ett stort engagemang och vilja att arbeta med våld i ungas parrelationer, däremot saknas tydliga riktlinjer och förhållningssätt i frågan inom gymnasieskolan.

Sexualbrott och sexuella trakasserier kan beskrivas som ett utbrett samhällsproblem, detta trots lagstiftning och verksamheter som arbetar förebyggande mot problemen. Syftet med studien har varit att undersöka hur offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp beskrivs, samt vilka argument som förs gällande deras trovärdighet. Vi har valt att genomföra studien på internetforumen Flashback och Familjeliv, detta då internet idag utgör en stor del av många människors vardag. Dessa forum utgör exempel på hur det offentliga samtalet förs gällande sexuella övergrepp samt dess offer och förövare. Genom en tematisk analys har vi lyckats identifiera fyra övergripande teman med underkategorier: argument om offrets trovärdighet, beskrivning av offer, argument om trovärdighet hos förövare samt beskrivning av förövare. Studien visar på att beskrivningar av offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp påverkar hur offer- och förövarskap konstrueras. Resultatet visar på att användarna i vår studie har etablerade uppfattningar om offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp. Dessa etablerade förväntningar påverkar i sin tur trovärdigheten hos både offer och förövare. För att studera detta har vi använts oss av genusteori, där vi gjort ett försök att belysa förhållandet mellan kön och makt. Vi har också använt oss av det idealiska offret som perspektiv för att tydliggöra hur etablerade förväntningar gällande offer samt förövare påverkar deras trovärdighet. Vi tänker att hur människor talar om offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp har betydelse för det sociala arbetet, både det stödjande och förebyggande arbetet.

Tidigare forskning har visat samband mellan språkanvändning och den uppfattning som kvinnor själva och samhället har om våld och övergrepp. Kvinnor som har blivit utsatta för våld och övergrepp möter ofta misstro och skuldbeläggande från omgivningen, vilket leder till att de inte blir trodda och att förövaren i många fall inte döms. I detta arbete undersöks hur en viss språkanvändning framställer våld och övergrepp på ett sätt som bland annat skuldbelägger offret, och vilka konsekvenser den språkanvändningen får. Metoden för arbetet är diskursanalys, och består av en textgranskning av domar från en svensk tingsrätt. Resultaten visar att rätten beskriver våld och övergrepp på ett sätt som leder till konsekvenser som att våldet döljs, förövarens ansvar minskas samt att offret skuldbeläggs. Resultatet leder till förslag på hur rätten istället ska beskriva våld och övergrepp, för att undvika ovan nämnda konsekvenser. Resultatet mynnar också ut i ett förslag till förändring av svensk lagstiftning, men det konstateras även att denna lagändring möjligtvis måste föregås av en samhällelig förändring i stort. / Earlier research has demonstrated a link between language and the view that women themselves and society have of violence and abuse. Women who have experienced violence and abuse often face suspicion and blame from society, which leads to that they are not believed and that the perpetrator in many cases, is not convicted. This study focuses on how the language used in a Swedish court describes violence and abuse in ways that leads to the blaming of the victim, and the further consequences of that specific use of language. The method used in this thesis is discourse analysis, and the empirical study consists of a text review of court judgements by a Swedish court. Findings are that the court describes violence and abuse in a way that leads to that violence is hidden, the perpetrator's responsibility is reduced and the victim gets blamed. The result leads to suggestions on how the court could describe violence and abuse differently, in order to avoid these negative consequences. The result also points towards a proposal for a change in Swedish law, although this change in the law might possibly be preceded by a change in society in general.

Det finns föreställningar i samhället som formar synen på och bemötandet av våldtäktsoffer och gärningsmän. Syftet med studien är att undersöka om och hur olika föreställningar reproduceras av språket i nyhetsartiklar om våldtäktsfall. Utgångspunkten är en teori av kriminologen Nils Christie om ”det idealiska offret”, enligt vilken vissa omständigheter måste uppfyllas för att ett brottsoffer ska uppnå fullständig brottsofferstatus. Analysmetoden är kritisk diskursanalys. På textnivå analyseras transitivitet, agentivitet och ordval, vilket sedan kopplas samman med analys av den diskursiva och den sociala praktiken som texten är en del av. Materialet består av sammanlagt 12 nyhetsartiklar om två olika våldtäktsfall, från fyra svenska tidningars nätupplagor. Analysen visar tendenser på att brottsoffer- och gärningsmannaarketypen reproduceras språkligt i materialet, men det förekommer även drag som tyder på en förändring av diskursen.

I takt med digitaliseringen skapas fler digitala nyhetssidor och därmed blir konkurrensen högre mellan nyhetskanaler. Eftersom nyhetsartiklar blir mer lättillgängliga är det intressant att se huruvida de inkluderar människor med alla olika könsidentiteter eller ej. Hbtq-personer har en högre risk för att känna psykisk ohälsa och i Sverige är det även fler transsexuella som övervägt att begå självmord under de senaste åren (Folkhälsomyndigheten, 2019). Studien undersöker därför om svenska nyhetsmedier väljer att upprätthålla samhällets diskurser om transpersoners utanförskap i samhället. Anledningen till att studien fokuserar på Sverige är för att landet anses vara ett inkluderande samhälle (Svenska Institutet, 2019). Därför studeras nyhetsmedia i form av Expressens nyhetsartiklar kring två valda fall.  Syftet med studien är att undersöka hur olika könsidentiteter blir representerade i nyhetsmedia och hur nyhetsurval sker. Detta görs med en kritisk diskursanalys och med hjälp av teoretiska utgångspunkter såsom nyhetsvärdering, det idealiska offret och genus och normer. Det empiriska material som behandlas är fyra artiklar om mordet på Emilia Lundberg och fyra artiklar från mordet på Wilma Andersson. Artiklarna väljs ut genom ett strategiskt urval och en tidslinje med fyra olika moment. Studien visar att transpersoner inte ses som lika nyhetsmässiga som cispersoner, transpersoner får mindre uppmärksamhet och ses som mindre idealiska offer. Transpersoner får varken samma uppmärksamhet, empati och representeras inte heller på ett likvärdigt sätt som cispersoner i nyhetsmedia. / In line with the digitalisation, the Internet's webpages increase and so does the competition between news media channels. Since it is getting easier to access news articles, it is interesting whether they include people with different gender identities or not. Hbtq people have a higher risk of feeling mental health issues and there are also more transsexuals in Sweden who intend to commit suicide in recent years (Folkhälsomyndigheten, 2019). The study therefore examines whether Swedish news media choose to erect society's discourses about transgender people's exclusion in society. Another reason why the study examines Sweden is because they are considered an inclusive society (Svenska Institutet, 2019). For those reasons, it will be interesting to examine Sweden's news media and Expressen's articles on two selected cases.  The purpose of the study is to investigate how different gender identities are represented in the news media and how news selection takes place. This will be done through a critical discourse analysis and theoretical starting points such as news evaluation, the ideal victim and gender and norms. The empirical material that is negotiated in the study is four articles about the murder case of Emilia Lundberg and four articles from the murder case of Wilma Andersson. The articles are chosen after four moments in terms of a timeline. The study shows that transgender people are not seen as newsworthy as cis people, transsexuals get less attention in the news, and they are seen as non-ideal victims. Transsexuals do not receive the same attention, empathy or get represented in an equivalent way as cispersons in the news.