I Sverige har mäns våld mot kvinnor sedan länge definierats och etablerats som ett allvarligt samhällsproblem och forskningsfält. Kunskapen om våld i ungas parrelationer har däremot inte uppmärksammats i samma utsträckning. De få svenska studier som genomförts har dock visat att våld i ungas parrelationer är ett förekommande problem och att våldet inte sällan sker på platser där vuxna finns närvarande och bör kunna ingripa. Skolan har, trots sina skyldigheter att förebygga och ingripa mot kränkande behandling, visat sig vara en sådan plats. Syftet med denna uppsats har därför varit att bidra till att utveckla kunskap om skolans roll i förhållande till våldet i ungas parrelationer och speciellt på vilket sätt skolpersonal arbetar med att upptäcka och förhindra det. I studien har Christies (1986) teoretiska perspektiv om ”det idealiska offret” tillämpats för att förstå hur skolpersonalen resonerar kring vilka som utgör offer respektive våldsutövare för våldet i ungas parrelationer och hur dessa föreställningar får betydelse när de responderar på våldet. Därutöver har det ”responsbaserade perspektivet” tillämpats för att synliggöra vilka responser och responsnätverk som framträder hos skolpersonal i mötet med våld i ungas parrelationer (Hydén, 2016; Hydén m.fl., 2016).  Resultatet visar att skolpersonalen har en bred definition av och förståelse för våldet i ungas parrelationer där ”vem som helst” anses kunna utgöra såväl offer som förövare. Skolpersonalen har dock främst erfarenhet av att möta våldsutsatta som kan liknas vid ”idealiska offer” och uttrycker delvis svårigheter att förstå, upptäcka och hantera elever vars berättelser om våld krockar med bilden av ”idealiska offer”. Studien visar också att samtliga intervjupersoner mött elever som utsatts eller utsatt andra för våld i sina parrelationer inom gymnasieskolan och att våldet upptäcks på en mängd olika sätt. Tillit och förtroende mellan skolpersonal och elever framhålls dock vara avgörande för att våldet ska komma till personalens kännedom. Ett samverkande responsnätverk har visat sig skapa goda förutsättningar för att upptäcka, hantera och stoppa våldet, dock hindras inte sällan responsnätverket i sin samverkan genom att den utsatta villkorar sin våldsberättelse för skolpersonalen. Sammanfattningsvis visar studien att skolpersonalen har ett stort engagemang och vilja att arbeta med våld i ungas parrelationer, däremot saknas tydliga riktlinjer och förhållningssätt i frågan inom gymnasieskolan.

Syftet är att genom en forskningsöversikt få svar på frågor avseende killars attityder till våld i ungas parrelationer samt vilka förklaringar som finns till varför killar utövar våld i sin parrelation. Studien syftar även till att få svar på frågor kring hur våldsutövning i ungas parrelationer kan förebyggas. I den integrativa forskningsöversikten har totalt 18 artiklar används. Resultaten har analyserats med hjälp av tematisk analys, socialisationsteori och det teoretiska begreppet könsnormer. Resultaten visar att killars attityder- och våldsutövning, kan ha sin grund i hur de socialiseras utifrån primär -och sekundär socialisation samt hur de påverkas av samhällets könsnormer. Resultaten visar att killars attityder till våld i ungas parrelationer är accepterande, där deras accepterande attityder till våld samt våldsutövning i sin relation kan påverkas av faktorer på individ-, grupp- och samhällsnivå, där barndom, kamratgrupp och samhällsstruktur är centrala faktorer. Resultaten visar att killar kan efterlikna föräldrars attityder och beteenden vad gäller våld samt att ett riskfyllt sammanhang, där en aggressiv och hotfull kamratgrupp kan vara en bidragande faktor till killars accepterande attityder till våld respektive våldsutövning i sin parrelation. Vidare visar resultat att killars accepterande attityder och våldsutövning i sin parrelation kan grundas i samhällsstruktur, där könsnormer, maskulinitet och förväntningar visar sig vara centrala faktorer. Resultatet visar även att prevention och insatser riktade mot målgruppen är en nödvändighet för att förebygga våld i ungas parrelationer. Resultatet visar att politiska, ekonomiska och sociala åtgärder bör vidtas för att bekämpa våld i ungas parrelationer. Av resultatet framkommer att identifiering av riskfyllda sammanhang, vilka killar kan vara del av, kan reducera våld i ungas parrelationer. Slutsatserna visar att ett komplext samspel mellan individuella, sociala, kulturella och samhälleliga faktorer kan tänkas ligga bakom killars accepterande attityder och våldsutövning i ungas parrelationer.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen, WHO klassar våld i nära relation som ett globalt folkhälsoproblem som drabbar mer än en tredjedel av kvinnor runt om i världen. Trots att mycket forskning pekar på att kvinnor i åldern 16-24 är en särskilt utsatt grupp för våld i nära relation, är våld som förekommer i ungas parrelationer relativt ouppmärksammat i Sverige. Forskning visar vidare att unga ofta har en bristfällig kunskap i att definiera vilka beteenden som är lämpliga och våldsamma i en parrelation. Syfte: Syftet med studien var att kvantitativt undersöka förekomst av våld i ungas parrelationer samt genom fokusgrupper att undersöka unga tjejers attityder till våld i ungas parrelationer. Metod: För att undersöka förekomst av våld i ungas parrelationer användes tvärsnittsdata från en nationell kartläggning om våld mot barn. För att undersöka de unga tjejernas attityder till våld i ungas parrelationer användes en kvalitativ ansats och åtta tjejer i åldrarna 15-16 intervjuades i tre fokusgrupper. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten från den kvantitativa undersökningen visade att det är vanligare att tjejer både är offer och förövare gällande fysiskt våld i sina parrelationer. Totalt uppgav 2,5 procent av tjejerna att de hade blivit slagna av en partner och respektive 1,1 procent av tjejerna uppgav att de hade slagit en partner. Motsvarande siffror för pojkarna var 0,9 procent respektive 0,2 procent. Resultaten visade också att tjejer i större utsträckning utsätts för sexuellt och fysiskt våld som kräver sjukvård i sina parrelationer än pojkar.Analysen av intervjumaterialet resulterade i två kategorier: Attityd och definition och vidare kategorin ”Möjligheter och utmaningar för stöd”. Kategorin ”Attityd och definition” lyfter de unga tjejernas definitioner av olika våldstyper samt vilka situationer de betraktar som förmildrande för att använda våld i en parrelation. Kategorin ”Möjligheter och utmaningar för stöd” lyfter olika arenor unga söker sig till för att få stöd om de mår dåligt i sina parrelationer samt olika utmaningar som försvårar hjälpsökande ur en destruktiv parrelation. / Background: World Health Organization, WHO lists intimate partner violence as a global health problem affecting about a third of women around the world. Despite that a lot of research show that women in the ages of 16-24 are particularly vulnerable of being exposed to intimate partner violence, intimate partner violence that occur in adolescent relationships is relatively unattended in Sweden. Further research has shown that adolescent’s often lack knowledge about what constitutes appropriate and abusive behaviors in an intimate relationship. Aim: The aim of the study was to quantitatively examine the prevalence of dating violence among adolescent’s and by focus groups examine young girls attitudes towards dating violence among adolescent’s. Method: In order to examine prevalence of dating violence among adolescent’s cross-sectional data from a national survey about violence against children was used. To examine the young girl’s attitudes towards dating violence among adolescents a qualitative approach was used and eight girls aged 15-16 was interviewed using three focus groups. The interviews were recorded, transcribed and later analyzed using a qualitative content analysis. Results: The results from the quantitative analysis showed that it is more common that girls are victims and perpetrators of physical violence in their intimate relationships. Totally 2,5 percent of the girls in the study had been hit by a partner and 1,1 percent of the girls reported that they had used physical violence against a partner. Corresponding numbers regarding the boys were 0,9 and 0,2 percent. The results also showed that girls to a greater extent are exposed to sexual and physical violence requiring health care in their intimate relationships than boys.The qualitative content analysis resulted in two categories: “Attitude and definition” and “Possibilities and challenger for support”. The category “Attitude and definition” raises the young girl’s definitions of different types of violence and which situations they consider to be mitigating for using violence in a relationship. The category “Possibilities and challenges for support” raise different arenas young girl’s reach for in order to get support if they feel bad in their relationships and also different challenges that prevent help searching from a destructive relationship.

Syftet med den här studien har varit att bidra med ökad kunskap om hur skolkuratorer uppfattar möjligheter och hinder att uppmärksamma unga utsatta för våld i en parrelation och hur skolkuratorer beskriver de egna möjligheterna att stödja unga som är eller har varit utsatta för våld i en parrelation. Syftet har även varit att ge ökad kunskap om hur skolkuratorer samverkar med andra professionella kring våld i ungas parrelationer. För att kunna uppfylla studiens syfte har sex kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar inom grundskolan och gymnasiet genomförts. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området och de teoretiska begreppen handlingsutrymme och samverkan. Studiens resultat visar att synlighet och tillgänglighet uppfattas vara viktiga faktorer för att kunna uppmärksamma unga utsatta för våld i en parrelation. Tidsutrymmet till aktiviteter där skolkuratorn är synlig och tillgänglig för elever uppfattas som en begränsande faktor för att uppmärksamma unga utsatta för partnervåld. Vidare visar studiens resultat att utformningen av stödjande handlingar till unga som är eller har varit utsatta för våld i en parrelation kan knytas till hur ramarna för det skolkurativa uppdraget uppfattas. Samverkan med andra professionella kring våld i ungas parrelationer framstår vara kontextbunden till skolan som skolkuratorn arbetar på och samverkan med socialtjänsten betraktas som möjlig i olika hög grad av olika skolkuratorer. / The purpose of this study has been to contribute to increased knowledge of how school counselors perceive possibilities and barriers to identify young people who have been subjected to intimate partner violence. The purpose has also been to provide increased knowledge on how school counselors collaborate with other professionals regarding youth intimate partner violence. In order to fulfill the purpose of the study, six qualitative interviews with school counselors have been conducted. The interviews have been analyzed with the help of previous research in the field and the theoretical concepts of discretion and collaboration. The study's results show that as a school counselor, being visible and accessible to students is understood to increase the possibilities to identify young people subjected to intimate partner violence. The time available for activities where the school counselor is visible and accessible to students is perceived as a barrier to identifying young people subjected to intimate partner violence. Further, the study's results show that the design of supportive actions for young people who are or have been subjected to intimate partner violence. can be linked to what is within the framework of the school health mission. Collaboration with other professionals regarding youth intimate partner violence appears be context-bound to the school where the school counselor works, and collaboration with social services is considered possible to varying degrees by different school counselors.

Den föreliggande uppsatsens syfte är att begripliggöra hur yrkesverksamma inom socialtjänst och ideella föreningar arbetar med våldsutsatta och våldsutövande ungdomar som lever med våld i sina parrelationer. Fokus har lagts vid handlingsutrymmets påverkan för hur de insatser och stöd som finns att tillgå formas och används. Uppsatsen har en kvalitativ ansats, bestående av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som analyserats med hjälp av en tematisk tolkning. För att tolka de inkomna resultaten har de teoretiska begreppen handlingsutrymme, stigma och normaliseringsprocess använts. Två teman identifierades utifrån resultatet: insatsernas utformning och begränsning, där kunskap hos både ungdomar och vuxna visat sig vara av betydelse, följt av bemötandets roll, där ett gott bemötande visat sig vara av stor vikt för att skapa goda förutsättningar för att hjälpa ungdomen på bästa sätt. Faktorer som normer och den hjälpsökandes skamkänslor, påverkar mottagligheten av insatser och bemötandet från den yrkesverksamma kan vara skuldavlastande samt tillitsskapande. Detta främjar samarbetet och mottagligheten för insatserna. Samverkan mellan olika samhälleliga aktörer och att visa sin verksamhet utåt, är två komponenter som kan skapa goda förutsättningar för insatsernas tillgänglighet och kunskap för ungdomar om var hjälp finns att få. / The purpose of the present thesis is to understand how professionals in social services and non-profit associations work with abused and abusive youths who live with violence in their intimate relationships. The focus has been on the impact of the scope of action on how the efforts and support that are available are shaped and used. The thesis has a qualitative approach, consisting of six semi-structured interviews with professionals that were analyzed using a thematic interpretation. To interpret the results obtained, the theoretical outset of scope of action, stigma and the normalization process have been used. Two themes were identified based on the results: the interventions design and limitation, where knowledge in both youths and adults proved to be important, followed by the role treatment have, where a good treatment proved to be of great importance to create good conditions to help youths in the best way. Factors such as norms and the help-seeker's feelings of shame, affect the receptivity of interventions and the response from the professional can be debt-relieving and confidence-building. This promotes cooperation and receptivity to the interventions. Collaboration between different societal actors and showing their activities to the outside world are two components that can create good conditions for the intervention’s accessibility and knowledge for youths about where help is available.