Denna studie syftar till att undersöka hur individer upplever att det ökade skilsmässotalet i samhället påverkar deras attityd till långa parrelationer. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna kvinnor som delat med sig av tankar och känslor kring äktenskap, parrelationer och separationer. Studien tar avstamp i teorier kring modernitet och individualism i dagens samhälle, författade av Beck, Beck-Gernsheim och Giddens. Vidare analyseras det empiriska materialet även med hjälp av Giddens teori om det rena förhållandet och hans teori om ontologisk trygghet. Socialisationsteorin används också tillsammans med Bourdieus begrepp habitus. Studiens resultat visar att individer med skilda föräldrar är medvetna om skilsmässans utbredning i samhället och att det påverkar deras attityd till långa parrelationer. Detta kan förklaras av framförallt socialisationsteorin och habitusbegreppet. Den respondent i studien vars föräldrar fortfarande lever ihop ansåg sig skyddad från det ökade skilsmässotalet och upplevde därför inte att attityden till långa parrelationer påverkas av detta. Den mer djupgående analysen visar dock att samtliga respondenter påverkas av det ökade skilsmässotalet i samhället, även om respondenten med icke-skilda föräldrar inte själv var medveten om det. Detta genom den ökade individualismen och det moderna samhällets reflexiva natur. Resultatet utkristalliserade sig trots att studien på förhand inte avsåg göra skillnad på individer med eller utan separerade föräldrar. / This study aims to examine if individuals feel that increased divorce rates impact their attitude towards long-term relationships. The empirical data was collected through semi-structured interviews with four young women who shared their thoughts and feelings about marriage, relationships and divorces. The study is based on theories about reflexive modernity and individualization (see Beck, Beck-Gernsheim and Giddens). The empirical data is also analyzed by Giddens’ theory of the pure relationship and his theory about the ontological security. The theory of socialization is also used along with Bourdieu’s concept of habitus. The result of the study shows that individuals with divorced parents are aware of the increased divorce rates in society and that it affects their attitude to long-term relationships. This can be explained primarily by using the theory of socialization and the concept of habitus. The respondent in the study whose parents still lived together considered herself protected from the increased divorce rates and experienced therefore that this did not affect her attitude to long-term relationships. The more thorough analysis nevertheless shows that all respondents are affected by the increased divorce rates in society, even if the respondent with non-divorced parents was not aware of it herself. The increased individualism and modern societies reflexive nature can explain this. This result appeared even though the study in advance did not intend to distinguish between individuals who have been through a parental divorce and individuals who have not.

Sambandet mellan våld i nära relationer (parrelationer inkluderat) och våld mot husdjur har studerats internationellt i ett par decennier. I Sverige är det dock ett relativt outforskat område som många yrkesverksamma saknar kunskap om. Samtidigt visar befintlig forskning hur detta samband kan få allvarliga konsekvenser för våldsutsatta. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om sambandet mellan våld i parrelationer och våld mot husdjur, vi ämnar att med denna kunskap bidra till utveckling av arbetet med våldsutsatta inom det sociala arbetet. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar om ovan nämnda samband sammanställdes och analyserades. Resultatet visar att våld mot djur kan förstås som en del av det våld som förekommer inom parrelationer. Detta förklaras utifrån de emotionella band som ofta finns mellan våldsutsatta och deras husdjur, vilket nyttjas och används som en strategi av våldsutövaren för att utöva makt och kontroll. Resultatet visar även att det många gånger saknas stöd och skyddsåtgärder i det praktiska sociala arbetet som inbegriper husdjur, vilket försvårar uppbrottet för våldsutsatta. Varför forskning såväl som det sociala arbetet har svårt att se sambandet mellan partnervåld och våld mot djur förklaras utifrån välfärdens specialisering och professionalisering, vilket bidragit till en uppdelning av olika typer av våld, samt en syn på djur som objekt att äga snarare än egna individer. Utifrån studiens resultat belyser vi behovet av mer forskning gällande detta samband, inte minst inom Sverige, för att det sociala arbetet inom en svensk kontext ska kunna utveckla bättre stöd och skyddsåtgärder anpassat efter våldsutsatta med husdjur. Vi lämnar även förslag på framtida forskning, såsom att undersöka hur sambandet tar sig uttryck utifrån andra relationskonstellationer än heterosexuella samt att undersöka erfarenheter gällande sambandet bland våldsutsatta som ännu inte sökt professionell hjälp. / The link between domestic violence and violence against pets has been a topic in international research over the past two decades. Yet, in Sweden it is a relatively unexplored field that many professionals lack knowledge about. Existing research, however, demonstrates that this link can have serious consequences for people exposed for domestic violence. The purpose of this study is to increase the knowledge of the link between domestic violence and violence against pets, with the ambition that this knowledge will develop the social work with domestic violence victims. To fulfill our purpose we carried out a literature study in which 14 research articles were compiled and analysed, each dealing with the link in question. Our results show that violence against pets can be understood as part of the violence that take place in intimate relationships. This is explained by the emotional attachment that often exists between the domestic violence victim and their pets, an attachment that is being used by the perpetrator to exercise power and control. The results also show that, often, social work practices lack support and protection that include pets, which in turn makes it harder for the victim to walk out of the violent relationship. The reason why researchers as well as social workers have difficulties seeing the link between domestic violence and violence against pets, is explained by the specialisation and professionalisation within the welfare state, which has contributed to a division of different forms of violence. Moreover, the idea that animals are objects rather than individuals in their own right is also an important factor. On the basis of the results of this study, we argue that further research is needed, regarding this link, not least within Sweden. This would make Swedish social work better equipped regarding support and protection for domestic violence victims with pets. We also leave suggestions for future research, as to examine how the link is manifested within other intimate relationships than heterosexual ones and how the experience regarding the link is expressed by domestic violence victims who have yet not seeked professional help.

Forskning visar att sexuellt våld är särskilt svårt för både utsatta och behandlare att närma sig och de flesta får ingen professionell hjälp för sin utsatthet. Särskild brist på kunskap verkar prägla området sexuellt våld i parrelationer. Syftet med denna studie är att undersöka hur behandlares känslomässiga upplevelser i arbetet med sexuellt våld påverkar behandlingsarbetet med personer som har utsatts för eller utövat våld i parrelationer. Genom intervjuer med behandlare som arbetar specifikt med våld i nära relationer, och därmed kan antas möta många som både utsätts för och utövar sexuellt våld i parrelationer, kan studien bidra till att belysa en del av de utmaningar och svårigheter som arbetet med sexuellt våld kan föra med sig. Studien visar att sexuellt våld är ett område som kan väcka negativa känslor hos behandlarna. De som arbetar med utsatta talar något mer om psykisk smärta och vanmakt, medan ilska och skam framför allt nämns av de som arbetar med förövarna. Det sexuella materialet skapar en känsla av intimitet i behandlingsrummet som behandlarna ibland är oroliga för ska upplevas som invaderande av klienterna. Behandlarna talar om vikten av att kunna härbärgera klienternas svåra upplevelser, men det framgår också att det ibland är särskilt svårt att härbärgera sexuellt våld. Behandlarna upplever ibland en svår balansgång i arbetet med sexuellt våld, som bland annat handlar om att aktivt lyfta material som kan väcka skam och känslomässig smärta och samtidigt upprätthålla allians. Trots många berättelser om ett gott arbete med det sexuella våldet leder dessa utmaningar ibland till situationer när behandlarna mer eller mindre medvetet undviker att arbeta aktivt med det sexuella våldet. Behandlarna kan vilja skydda sig själva eller sina klienter från de negativa känslor och den kontrollförlust som samtal om sexuellt våld kan innebära. Det kan också handla om att skydda behandlingsrelationen från det potentiella hot som skam och sexualitet kan innebära. / Studies shows that sexual violence is a particulary difficult subject for both victims and professionals to talk about, most victims do not get any professional help to work through the experience. There is a particular lack of knowledge och research regarding the area sexual violence in partner relationships. The aim of this study is to investigate if counsellors affective responses in working with sexual violence influences how they deal with sexual violence in treatment. Through interviewes with counsellors who work specifically with violence in partner relationships, and thereby can be assumed to meet many both victims and perpetrators of sexual violence, the study contributes to put light on some of the challenges and difficulties that the subject brings. The study shows that sexual violence is an area that can trigger negative affects in counsellors. Those who work with victims speaks somewhat more about psychic pain and powerlessness while anger and shame chiefly is mentioned by those who work with perpetrators. The sexual content contributes to a feeling of intimacy in treatment whitch the counsellors sometimes worry will be percieved as invading by klients. The counsellors talk about the importance to harbour the difficult experiences of the klients, but also about the sometimes added difficulty to harbour sexual violence. They also experience a sometimes hard balancing act between lifting material that can be shameful and painful on one hand, and keeping the alliance intact on the other. Those challanges sometimes contributes to situations where the counsellors, more or less deliberately, avoids workning actively with the sexual violence. The councellors sometimes want to protect themselves or their clients from the negative feelings or the sense of loss of control that the sexual and violent material may entail. It can also be a matter of protecting the treatment relationship from the threat that shame and sexuality may entail.

The aim of this study has been to establish an understanding for the approach and working methods used by Swedish counsellors employed at youth clinics, with a focus on detecting as well as supporting adolescent girls who have experienced violence in couple relationships. The method used was of qualitative form and involved interviews with six counsellors working at different youth clinics across Sweden. The material was analyzed with a qualitative analysis as method and with help of empowerment as a theoretical concept. Results have shown that routine questions to adolescents are crucial part in the working method in regards of detecting violence. Furthermore, have the results shown that violence is not a primary cause for help seeking among adolescent girls, thereby creating a challenge for the counsellors to discover. The most common cause reported have been psychosomatic symptoms which can be linked to being exposed to violence. The essay depicts several ways in which adolescent girls who are victims of partner violence can be supported. This includes talking about the current as well as the desired direction the relationship should take. Strengthening the girl’s network of friends and family is another vital point. Lastly, providing information to the client about her bodily and legal rights to help her setting boundaries to unacceptable behavior in a relationship.

Syfte: Syftet var att undersöka det vetenskapliga kunskapsläget beträffande transpersoners utsatthet för partnervåld med avseende på våldets karaktär samt för transpersoners särskilda utsatthet och tillgång till stöd. Metod: Genom utförandet av en scoping review inkluderades tretton artiklar som analyserades utifrån innehållsanalys (manifest och latent). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman, (1) partnervåld i samband med transidentitet; transpecifikt partnervåld, psykiskt partnervåld, (2) särskild utsatthet i samband med partnervåld; samhällsnormer, ytterligare riskfaktorer, (3) stöd från samhället och närstående; formellt stöd från samhället, informellt stöd från närstående, normativa roller för offer och förövare. Slutsats: Förekomsten av partnervåld bland transpersoner var omfattade och det fanns särskilda omständigheter som många gånger var kopplad till offrets transidentitet. Därmed uppstår ett behov av att transspecifika stödresurser utformas, samtidigt som professionellas kunskap och förståelse om målgruppen behöver öka. / Purpose: The aim was to explore the current state of knowledge within scientific research regarding transgender people’s exposure to intimate partner violence. Moreover to study the structure of the violence, transgender specific vulnerabilities and access to support. Method: Through scoping review, thirteen scientific articles were included and analyzed through content analysis (manifest and latent). Results: Three main themes emerged with appurtenant sub-themes, (1) intimate partner violence in relation to trans identity; transspecific intimate partner violence, psychological intimate partner violence, (2) specific vulnerabilities inrelation to intimate partner violence; societal norms, additional risk factors, (3) Support from society and personal network; formal support from society, informal support from personal network, normative roles for victims and perpetrators. Conclusion: Prevalence of intimate partner violence was extensive among transgender people, specific circumstances emerged related to the victims trans identity, which calls for transspecific support services and increased knowledge of the target group amongst professionals.

Syftet är att genom en forskningsöversikt få svar på frågor avseende killars attityder till våld i ungas parrelationer samt vilka förklaringar som finns till varför killar utövar våld i sin parrelation. Studien syftar även till att få svar på frågor kring hur våldsutövning i ungas parrelationer kan förebyggas. I den integrativa forskningsöversikten har totalt 18 artiklar används. Resultaten har analyserats med hjälp av tematisk analys, socialisationsteori och det teoretiska begreppet könsnormer. Resultaten visar att killars attityder- och våldsutövning, kan ha sin grund i hur de socialiseras utifrån primär -och sekundär socialisation samt hur de påverkas av samhällets könsnormer. Resultaten visar att killars attityder till våld i ungas parrelationer är accepterande, där deras accepterande attityder till våld samt våldsutövning i sin relation kan påverkas av faktorer på individ-, grupp- och samhällsnivå, där barndom, kamratgrupp och samhällsstruktur är centrala faktorer. Resultaten visar att killar kan efterlikna föräldrars attityder och beteenden vad gäller våld samt att ett riskfyllt sammanhang, där en aggressiv och hotfull kamratgrupp kan vara en bidragande faktor till killars accepterande attityder till våld respektive våldsutövning i sin parrelation. Vidare visar resultat att killars accepterande attityder och våldsutövning i sin parrelation kan grundas i samhällsstruktur, där könsnormer, maskulinitet och förväntningar visar sig vara centrala faktorer. Resultatet visar även att prevention och insatser riktade mot målgruppen är en nödvändighet för att förebygga våld i ungas parrelationer. Resultatet visar att politiska, ekonomiska och sociala åtgärder bör vidtas för att bekämpa våld i ungas parrelationer. Av resultatet framkommer att identifiering av riskfyllda sammanhang, vilka killar kan vara del av, kan reducera våld i ungas parrelationer. Slutsatserna visar att ett komplext samspel mellan individuella, sociala, kulturella och samhälleliga faktorer kan tänkas ligga bakom killars accepterande attityder och våldsutövning i ungas parrelationer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur arbetet med unga vuxna som utövar våld i parrelationer hanteras inom socialtjänsten. Uppsatsen syftade även till att undersöka socialarbetares upplevelser av implementeringsprocesser, hinder och möjligheter. För att studera detta användes en kvalitativ ansats i form av sju intervjuer med socialarbetare. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Ur innehållsanalysenframträdde tre huvudteman med tillhörande två underteman vardera. Resultatet analyserades med teorin Normalization Process Theory samt teorin kring gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme. Av resultatet framkom att individens behov och ett gott bemötande spelaren viktig roll i behandlingen. Vidare framkom det av resultatet att lagkravet hade uppmärksammats på olika sätt i verksamheterna samt att ledningen hade en viktig betydelse i implementeringsprocessen. Avslutningsvis framkom det av resultatet att det var svårt att nå unga som utövar våld i parrelationer. Det beskrevs handla om upplevda skamkänslor hos berörd målgrupp, att de hade svårt att formulera sina behov och att det rådde brist på forskning och beprövade metoder. När det gällde möjligheter i arbetet beskrevs detta handla om marknadsföring, samverkan och snabb hjälp. Studiens slutsatser var att det krävs mer forskning för att utveckla anpassade metoder för unga vuxna som utför våld. En central roll i en implementeringsprocess ansågs ledningen ha, likaså en förtroendefull relation till medarbetare.Marknadsföring är av vikt för att bättre kunna nå målgruppen. / The purpose of this essay was to investigate how the work with young adults who practice violence in couple relationships is handled within social services. The essay also aimed to investigate social workers' experiences of implementation processes, obstacles and opportunities. A qualitative approach was used in form of seven interviews with social workers. The data was analyzed using a qualitative content analysis. From content analysis, three main themes emerged and were presented based on two sub-themes each. The result was analyzed with the Normalization Process Theory and the theory about street-level bureaucrats' room for action. The results showed that the individual's needs and good treatment played an important role in the treatment. The results showed that the legal requirement had been noticed in different ways and that management had an important role in the implementation process. It emerged from the results that it was difficult to reach young people who practiced violence in couple relationships. It was described as perceived feelings of shame among the target group, they had difficulty articulating their needs and there was a lack of research and proven methods. Opportunities in the work was described as marketing, collaboration and quick help. The study's conclusions were that more research is needed to develop adapted methods for young adult perpetrators of violence. Management was a central role in an implementation process, as was a relationship of trust to employees. Marketing is important to better reach the target group.

Syfte: Syftet var att undersöka det vetenskapliga kunskapsläget beträffande transpersonersuts atthet för partnervåld med avseende på våldets karaktär samt för transpersoners särskilda utsatthet och tillgång till stöd. Metod: Genom utförandet av en scoping review inkluderades tretton artiklar som analyserades utifrån innehållsanalys (manifest och latent). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman, (1) partnervåld i samband med transidentitet; transpecifikt partnervåld, psykiskt partnervåld, (2) särskild utsatthet i samband med partnervåld; samhällsnormer, ytterligare riskfaktorer, (3) Stöd från samhället och närstående; formellt stöd från samhället, informellt stöd från närstående, normativa roller för offer och förövare. Slutsats: Förekomsten av partnervåld bland transpersoner var omfattade och det fanns särskilda omständigheter som många gånger var kopplad till offrets transidentitet. Därmed uppstår ett behov av att transspecifika stödresurser utformas, samtidigt som professionellas kunskap och förståelse om målgruppen behöver öka. / Purpose: The aim was to explore the current state of knowledge within scientific research regarding transgender people’s exposure to intimate partner violence. Moreover to study the structure of the violence, transgender specific vulnerabilities and access to support. Method:Through scoping review, thirteen scientific articles were included and analyzed through content analysis (manifest and latent). Results: Three main themes emerged with appurtenant sub-themes, (1) intimate partner violence in relation to trans identity; transspecific intimate partner violence, psychological intimate partner violence, (2) specific vulnerabilities in relation to intimate partner violence; societal norms, additional risk factors, (3) Support from society and personal network; formal support from society, informal support from personal network, normative roles for victims and perpetrators. Conclusion: Prevalence of intimate partner violence was extensive among transgender people, specific circumstances emerged related to the victims trans identity, which calls for transspecific support services and increased knowledge of the target group amongst professionals.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett känt socialt problem världen över och har under 2000-talet ökat med 30 procent. År 2007 anmäldes i Sverige ca 27 000 brott rubricerade som misshandel mot kvinnor och drygt 2/3 av dessa brott utfördes av en bekant gärningsman. Sjuksköterskan har en potentiellt unik och viktig roll i att identifiera och ta hand om kvinnor som söker hjälp gällande våld i parrelationer. Syfte: Att beskriva vilken roll sjuksköterskan har i mötet med den våldsutsatta kvinnan, samt hur sjuksköterskan upplever mötet. Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts. Resultat: Sjuksköterskans roll går ut på att skapa en trygg miljö och stödja den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskan bör använda sig av ett professionellt bemötande och skapa en relation där en god kommunikation är möjlig. Sjuksköterskor upplever ofta frustration i mötet med den våldsutsatta kvinnan då det kan vara svårt att skapa en öppen dialog. Sjuksköterskor beskriver även en känsla av maktlöshet, då kvinnan väljer att gå tillbaka till ett våldsamt förhållande. Det är vanligt att sjuksköterskor i mötet med den våldsutsatta kvinnan blir känslomässigt engagerade. Slutsats: Sjuksköterskor saknar kunskap inom screening, bemötande samt omhändertagande av våldsutsatta kvinnor och är i behov av mer utbildning inom ämnet. / Background: Violence against women is a known social problem worldwide and increased by 30 percent in the 2000s'. In 2007, about 27 000 crimes captioned as abuse against women were reported in Sweden and just over 2/3 of these crimes were carried out by a known perpetrator. As a nurse you have a potentially unique and important role in identifying and taking care of women seeking help regarding intimate partner violence. Aim: To describe the role nurses have in the meeting with the abused woman, and how nurses perceive meeting. Method: A descriptive literature review in which 13 scientific papers have been reviewed and compiled. Results: Nursing role is to create a safe environment and support the abused woman. Nurses should use a professional approach and create a relationship where good communication is possible. The nurse often experience frustration in the meeting with the abused woman as it can be difficult to create an open dialogue. Nurses also describe a sense of powerlessness, when the woman chooses to go back to a violent relationship. It is common for nurses, in the meeting with the abused woman, to become emotionally involved. Conclusion: Nurses lack training in screening, treat and care for abused women and need more education in the subject.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen, WHO klassar våld i nära relation som ett globalt folkhälsoproblem som drabbar mer än en tredjedel av kvinnor runt om i världen. Trots att mycket forskning pekar på att kvinnor i åldern 16-24 är en särskilt utsatt grupp för våld i nära relation, är våld som förekommer i ungas parrelationer relativt ouppmärksammat i Sverige. Forskning visar vidare att unga ofta har en bristfällig kunskap i att definiera vilka beteenden som är lämpliga och våldsamma i en parrelation. Syfte: Syftet med studien var att kvantitativt undersöka förekomst av våld i ungas parrelationer samt genom fokusgrupper att undersöka unga tjejers attityder till våld i ungas parrelationer. Metod: För att undersöka förekomst av våld i ungas parrelationer användes tvärsnittsdata från en nationell kartläggning om våld mot barn. För att undersöka de unga tjejernas attityder till våld i ungas parrelationer användes en kvalitativ ansats och åtta tjejer i åldrarna 15-16 intervjuades i tre fokusgrupper. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten från den kvantitativa undersökningen visade att det är vanligare att tjejer både är offer och förövare gällande fysiskt våld i sina parrelationer. Totalt uppgav 2,5 procent av tjejerna att de hade blivit slagna av en partner och respektive 1,1 procent av tjejerna uppgav att de hade slagit en partner. Motsvarande siffror för pojkarna var 0,9 procent respektive 0,2 procent. Resultaten visade också att tjejer i större utsträckning utsätts för sexuellt och fysiskt våld som kräver sjukvård i sina parrelationer än pojkar.Analysen av intervjumaterialet resulterade i två kategorier: Attityd och definition och vidare kategorin ”Möjligheter och utmaningar för stöd”. Kategorin ”Attityd och definition” lyfter de unga tjejernas definitioner av olika våldstyper samt vilka situationer de betraktar som förmildrande för att använda våld i en parrelation. Kategorin ”Möjligheter och utmaningar för stöd” lyfter olika arenor unga söker sig till för att få stöd om de mår dåligt i sina parrelationer samt olika utmaningar som försvårar hjälpsökande ur en destruktiv parrelation. / Background: World Health Organization, WHO lists intimate partner violence as a global health problem affecting about a third of women around the world. Despite that a lot of research show that women in the ages of 16-24 are particularly vulnerable of being exposed to intimate partner violence, intimate partner violence that occur in adolescent relationships is relatively unattended in Sweden. Further research has shown that adolescent’s often lack knowledge about what constitutes appropriate and abusive behaviors in an intimate relationship. Aim: The aim of the study was to quantitatively examine the prevalence of dating violence among adolescent’s and by focus groups examine young girls attitudes towards dating violence among adolescent’s. Method: In order to examine prevalence of dating violence among adolescent’s cross-sectional data from a national survey about violence against children was used. To examine the young girl’s attitudes towards dating violence among adolescents a qualitative approach was used and eight girls aged 15-16 was interviewed using three focus groups. The interviews were recorded, transcribed and later analyzed using a qualitative content analysis. Results: The results from the quantitative analysis showed that it is more common that girls are victims and perpetrators of physical violence in their intimate relationships. Totally 2,5 percent of the girls in the study had been hit by a partner and 1,1 percent of the girls reported that they had used physical violence against a partner. Corresponding numbers regarding the boys were 0,9 and 0,2 percent. The results also showed that girls to a greater extent are exposed to sexual and physical violence requiring health care in their intimate relationships than boys.The qualitative content analysis resulted in two categories: “Attitude and definition” and “Possibilities and challenger for support”. The category “Attitude and definition” raises the young girl’s definitions of different types of violence and which situations they consider to be mitigating for using violence in a relationship. The category “Possibilities and challenges for support” raise different arenas young girl’s reach for in order to get support if they feel bad in their relationships and also different challenges that prevent help searching from a destructive relationship.