No description available.

Bakgrund: Barnmorskeyrket har gått från att främst fokusera på vård under graviditet och förlossning till ett bredare arbetsfält inom sexuell och reproduktiv hälsa som även innefattar arbete på ungdomsmottagning. Barnmorskan på ungdomsmottagningen arbetar förebyggande mot oönskade graviditeter och möter unga kvinnor och män i samtal om graviditet och abort. Att ställas inför ett oväntat graviditetsbesked kan vara omvälvande och barnmorskan är central i att finnas till hands för den unga gravida kvinnan, samt för hennes partner och familj så att hon lättare kan utföra ett informerat beslut. Syfte: Att beskriva barnmorskans erfarenheter av att möta oplanerat gravida unga kvinnor på ungdomsmottagning som beslutar sig för att genomgå en abort. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer användes som insamlingsmetod och analys utfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och sju subkategorier identifierades: Att vara en inlyssnande samtalspartner; Vid graviditetsbeskedet, Inför abortbeslutet och Efter aborten. Individanpassat stöd; Att ge praktiskt och kunskapsmässigt stöd vid den oplanerade graviditeten, Att se till det sociala sammanhanget, Ge stöd för en fortsatt säker sexualitet och Att stödjas för att stödja. Slutsatser och klinisk tillämpbarhet: Barnmorskan fångade in tankar och känslor hos den unga kvinnan och bemötte henne där hon befann sig. Barnmorskan tydliggjorde att abortbeslutet var den unga kvinnans och skyndade inte på beslutet. De betonade vikten av att inte förutsätta abort som det enda handlingsalternativet. Genom att lyssna in individuella behov av stöd kunde barnmorskan tillgodose det stöd som saknades. Att stödja för en fortsatt säker sexualitet såg barnmorskorna som en viktig men utmanande arbetsuppgift som väckte mycket känslor och därför var det viktigt med stöd för barnmorskan i form av kollegor, fortbildning och riktlinjer. Genom att öka kunskapen om barnmorskornas möten med oplanerat gravida unga kvinnor har författarna en förhoppning om ökad förståelse för arbetet och dess utmaningar. Genom fortbildning, hospitering, tydligare riktlinjer och stöttning inom preventivmedelsrådgivning efter aborten kan barnmorskan få mer stöd i sitt arbete och därmed möjlighet att förbättra mötet individanpassat utifrån den unga kvinnans behov. / Background: The midwifery profession has developed from focusing solely on pregnancy and childbirth to a broader field of sexual and reproductive health, including also meeting young people at youth clinics. The midwife at the youth clinic works preventively against unplanned pregnancies and meet young women and men in conversations about pregnancy and abortion. Facing a positive pregnancy notice may be overwhelming and the midwife is central in supporting the young woman, her partner and family in order for her to carry out an informed decision. Objective: To describe the midwife's experiences in meeting unplanned pregnant young women at the youth clinic who decide to have an abortion. Design/Methods: Semi-structured individual interviews were used as the method of data collection and analysis was conducted using qualitative content analysis. Results: Two categories and seven subcategories were identified: Being a listening partner; At the pregnancy announcement, In front of the abortion decision and After the abortion. Individualized support; To provide practical and knowledge based support related to the unplanned pregnancy, To consider the social context, Providing support for a continuing safe sexuality and Achieving support to support. Conclusion and clinical applicability: The midwife captured the thoughts and feelings of the young woman and responded to her where she was. The midwife made it clear that the decision about abortion should be the young woman’s own and not to rush the decision. They stressed the importance of not pre-assume abortion as the only treatment option. By listening to the individual needs of support midwife could meet the support that the young woman was missing. To support the continued safe sexuality were considered important but a challenging aspect of the work evoked emotions, and therefore support to the midwife in the form of colleagues, training and guidelines is important. By increasing the knowledge of the midwives' meetings with unplanned pregnant young women, the authors hope to contribute to a better understanding of Midwifery work and challenges. Through training, field studies, clearer guidelines and support in post abortion contraceptive counseling the midwives can get more support in their work and thus the opportunity to improve person-centered care based on the young woman's needs.

Ett använt begrepp när det gäller tonårstjejer och sexualitet är sexuell agens, att handla efter egna beslut. Avsikten med denna studie är att nå en ökad förståelse av vad som påverkar utvecklingen av sexuell agens hos tonårstjejer, utifrån berättelser av två professioner vid ungdomsmottagningar. Syftet är också att göra en kritisk analys och en sociologisk teoretisering av upplevelsen av sexuell agens samt utifrån ett maktperspektiv utreda dess disciplinerande och frigörande potential. Tidigare forskning visar främst att det finns en avsaknad av lust och kunskap hos tonårstjejer samt att deras förmåga att ta självständiga beslut i relation till sexualitet är avhängt deras agens. I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med barnmorskor och kuratorer vid ungdomsmottagningar. Tematisk analysmetod användes vid tolkningsförfarandet. Det empiriska materialet visade bland annat att tonårstjejers agens är influerat av yttre påverkan, gränssättning, skam, självförtroende och kunskap. För att nå en sociologisk förståelse av det empiriska materialet har sociologiska perspektiv på sexualitet, makt samt Foucaults teori om kroppens disciplinering använts. Baserat på professionerna vid ungdomsmottagningarna visade analysen att utvecklingen av sexuell agens gynnas av kunskap och självförtroende, hämmas av påverkan och skam samt både gynnas och hämmas av gränssättning. Den fördjupade analysen visade att sexuell agens kan skapa autonoma beslut, vilket minskar sårbarheten för maktens disciplin och därmed verkar frigörande inom disciplinens egendefinierade gränser. En avslutande slutsats var att upplevelsen av sexuell agens bör förstås som främst disciplinerande. / A concept that has been used in relation to teenage girls and sexuality is sexual agency, to act upon independent decision. The purpose of this study is to reach a better understanding of what influences the development of sexual agency in teenage girls, based on narratives of two professions at youth clinics. It also aims to make a critical analysis and a sociological theorization of the perception of sexual agency and from a power perspective investigate its disciplining and liberating potential. Previous research’s primary conclusion is that there is a lack of desire and knowledge among teenage girls. Their ability to take independent decisions in relation to sexuality depends on their agency. In this study qualitative interviews were conducted with midwives and counselors at youth clinics. Thematic analysis was used in the interpretation process. The empirical material showed that teenage girls’ agency is influenced by external influences, limit-setting, shame, self-confidence and knowledge. To reach a sociological understanding of the empirical material sociological perspectives on sexuality, power and Foucault's theory of disciplining the body have been used. Based on professions at youth clinics, the analysis showed that the development of sexual agency benefit from knowledge and confidence is hampered by influence and shame, and both benefits and hampers by boundaries. The enhanced analysis showed that sexual agency may create more autonomous decisions, reducing vulnerability to disciplining forces and thereby has liberating effects within the self-defined boundaries of the discipline. One final conclusion was that the perception of sexual agency should be understood as primarily disciplining.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är grundläggande för människors hälsa och välbefinnande. Ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa ligger till grund för deras framtida hälsa, och även för kommande generationers hälsa. Ungdomar ska ha rätt att själva bestämma över sin sexuella och reproduktiva hälsa. Ungdomstiden är en viktig tid i livet, där det sker fysiska, psykiska och psykosociala förändringar. I Sverige har ungdomsmottagningarna i uppgift att främja en god psykisk och fysisk hälsa för ungdomar, dock är det upp till varje enskild region eller kommun att besluta huruvida de ska ha en ungdomsmottagning, samt hur verksamheten ska utformas. Syftet med denna studie var att undersöka den geografiska fördelningen av ungdomsmottagningar i Sverige. Vidare var syftet att studera sambandet mellan den geografiska fördelningen av ungdomsmottagningar och incidensen av klamydiainfektioner, förlossningar, aborter respektive expediering av preventivmedel bland ungdomar. Metoden som använts för att besvara syftet var en tvärsnittsstudie. Den första delen av syftet har besvarats med deskriptiv statistik, den andra delen har analyserats med hjälp av en en bivariat regressionsanalys. Resultatet visade att fördelningen av ungdomsmottagningar såg olika ut i regionerna. Vidare visade resutatet att det fanns ett samband mellan antal ungdomsmottagningar och antalet ungdomar i regionen. Det fanns också ett samband mellan antal ungdomsmottagningar i regionen och antal expedieringar av korttidsverkande preventivmedel per ungdom, samt ett samband mellan antal ungdomsmottagningar per km² och antal expedieringar av långtidsverkande preventivmedel per ungdom. Slutsatsen av denna studie var att ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa kan påverkas av tillgängligheten till en ungdomsmottagning. / Sexual and reproductive health is a fundamental part of human rights. Youths sexual and reproductive health are very important for not just the youth’s future health but also for the health of the next generation. Youths have a right to control and decide their own sexual and reproductive health. Adolescence is an important time period in a young person’s life where they experience changes and development in their physical and mental health. Youth clinics in Sweden have a mission to improve and care for the mental and physical health of all youths although it is up to each individual region within Sweden to determine the number of clinics within that specific region and how the clinics will achieve that mission. The purpose of this study was to compare the number of clinics within the different regions of Sweden and study whether the number of clinics and the accessibility to clinics has a correlation with the number of chlamydia infections, adolescent childbirths, abortions and proscribed contraceptives. This study uses cross-sectionell studies along with descriptive statistics and bivariate regression analysis in order to examine if there is a correlation between the number of clinics and the number of reported cases. The result of this analysis showed that there is a difference between the number of clinics in each region. It also showed that there is a correlation between the number of clinics in a region compared per youth and the amount of proscribed short-time contraceptives. The study also showed a correlation between prescribed long-acting contraceptives to youths compared to youth clinics per square kilometer. The conclusion of this study was that youths sexual and reproductive health is affected to some degree by the accessibility to youth clinics. It shows that if the youths have more access to information regarding sexual and reproductive health it will improve the state of their sexual and reproductive health.

The aim of this study has been to establish an understanding for the approach and working methods used by Swedish counsellors employed at youth clinics, with a focus on detecting as well as supporting adolescent girls who have experienced violence in couple relationships. The method used was of qualitative form and involved interviews with six counsellors working at different youth clinics across Sweden. The material was analyzed with a qualitative analysis as method and with help of empowerment as a theoretical concept. Results have shown that routine questions to adolescents are crucial part in the working method in regards of detecting violence. Furthermore, have the results shown that violence is not a primary cause for help seeking among adolescent girls, thereby creating a challenge for the counsellors to discover. The most common cause reported have been psychosomatic symptoms which can be linked to being exposed to violence. The essay depicts several ways in which adolescent girls who are victims of partner violence can be supported. This includes talking about the current as well as the desired direction the relationship should take. Strengthening the girl’s network of friends and family is another vital point. Lastly, providing information to the client about her bodily and legal rights to help her setting boundaries to unacceptable behavior in a relationship.

Bakgrund: Genomsnittsåldern för exponering av pornografi bedöms vara så låg som 10-års ålder. Ungdomar vänder sig till pornografi i brist på adekvat sex- och samlevnadsundervisning och konsumtion av pornografi kan leda till sexuellt riskbeteende. Barnmorskan har en vital roll i att främja sexuell hälsa såväl i enskilda samtal på ungdomsmottagningen som i skolan. Syfte: Att undersöka barnmorskors erfarenheter av att samtala om pornografi med ungdomar. Metod: I studien genomfördes intervjuer med sex barnmorskor verksamma på olika ungdomsmottagningar i sydvästra Sverige. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen gav upphov till fyra kategorier; Barnmorskan anpassar sitt förhållningssätt, Effekter av ungdomars konsumtion, Pornografi finns överallt och Barnmorskan berikar sex- och samlevnadsundervisningen. Konklusion: Barnmorskor erfar att samtal om pornografi är utmanande. Pornografiskt material bidrar till komplex kring fysiologiska och kroppsliga attribut hos ungdomar och medför att normer förskjuts och aktioner normaliseras, vilket resulterar i att ungdomar utför saker mot sin vilja. Pornografins förmåga att influera och de potentiella risker som konsumtion medför i samband med att ingen barnmorska per automatik diskuterar pornografi med ungdomar bör ses som ett observandum. Samtalet om pornografi kan därmed vara avgörande för att främja och stärka den sexuella hälsan bland ungdomar. / Background: The average age of exposure of pornography is estimated to be as low as 10 years. Adolescents turn to pornography due to a lack of adequate sex and cohabitation education, and consumption of pornography can lead to a sexual risk behaviour. The midwife has a vital role in promoting sexual health in individual conversations at the youth clinic as well as in school. Aim: To explore midwives’ experiences of talking to adolescents about pornography Method: The study were conducted by interviews with midwives working at various youth centers in southwestern Sweden. The data material was analyzed using qualitative content analysis. Result: The analysis gave rise to four categories; The midwife adapts her approach, The effects of adolescents consumption, Pornography is everywhere and The midwife enriches sex and cohabitation education. Conclusion: Midwives find that talking about pornography is challenging. Pornographic material contributes to the complexity of physiological and physical attributes of adolescents and causes norms to be shifted and actions normalized, resulting in adolescents doing things against their will. Pornography’s ability to influence and the potential risks that consumption entails in connection with the fact that no midwife automatically discusses pornography with adolescents should be seen as an admonition. The conversation can therefore be crucial in promoting and strengthening the sexual health of adolescents.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett betydande problem för ungdomar som utsätts vad gäller försämrad fysisk och psykisk hälsa och sämre upplevd livskvalitet. Ungdomar berättar sällan om sin utsatthet om de inte blir tillfrågade. Sjuksköterskan på ungdomsmottagningen har i sin roll ett helhetsperspektiv på människan och vana av att rutinmässigt ställa frågor om våld i nära relationer. Trots detta är det endast en mindre del av ungdomarna som berättar om sin utsatthet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med ungdomar om våld i nära relationer. Metod: Studien är av kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes och resultatet analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier som beskriver sjuksköterskans erfarenheter. För att möjliggöra för ungdomens berättelse krävs en trygg miljö och en trygg relation i mötet med ungdomen samt organisatoriska aspekter och erfarenhet av att ställa frågor om våld. Bemästra konsten att lyssna innebär att vara mottaglig i samtalet, att lyssna aktivt på det ungdomen säger och vilka signaler som sänds ut samt att reflektera över det egna beteendet i mötet. Balansen i samspelet med ungdomen beskriver svårigheten av att balansera ungdomens vilja och medbestämmande gentemot sjuksköterskans roll och uppdrag för att arbeta mot ungdomens bästa. Slutsats: Att samtala med unga om våld är en komplex uppgift där sjuksköterskan praktiserar en balansgång mellan att dels arbeta utifrån barnets perspektiv, dels genom att inta barnperspektivet utifrån sjuksköterskans uppfattning. / Background: Domestic violence and intimate partner violence is a significant problem for adolescents who are exposed in terms of impaired physical and mental health and perceives lower quality of life. Young people rarely disclose their vulnerability if they are not asked. The role of the nurse at the youth clinic includes a holistic perspective on people and the nurse is used to routinely asking questions about domestic violence and violence in intimate relationships. Despite this, only a small proportion of adolescents report their vulnerability. Aim: The aim was to describe the nurses’ experiences of communicating with adolescents about domestic violence and intimate partner violence. Method: The study is of a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted, and the results were analysed with inductive content analysis. Results: The results show three categories that describe the nurses’ experiences. To enable adolescents’ story to be told, a safe environment and a secure relationship with the young person are required, as well as organizational aspects and experience of asking questions about violence. Mastering the skill of listening means being receptive in the conversation, listening actively to what the young people are saying and what signals are being sent out, and reflecting on the nurses’ own behaviour in the meeting. The balance in the interaction with adolescent describes the difficulty of balancing the adolescents will and co-determination in relation to the nurses’ role and assignment to work towards the youth's best interests. Conclusion: Talking to young people about violence is a complex task where the nurse practices a balance between working from the child perspective, but also by taking the childs’ perspective based on the nurses’ perception.

Abstrakt  Bakgrund: Sexuell ohälsa och våldsutsatthet är vanligt bland ungdomar och kan få allvarliga hälso-och beteendemässiga konsekvenser för unga kvinnor och män. Ungdomsmottagningarnas centrala mål är att främja sexuell och reproduktiv hälsa. Barnmorskors roll innebär bland annat att upptäcka ungdomar med sexuellt riskbeteende och våldsutsatthet. Motiv: Utmaningen i barnmorskors dialog med ungdomar är att få dem att dela med sig av negativa erfarenheter vilket sällan sker spontant. Därav utvecklades bedömningsverktyget SEXIT för att underlätta kommunikationen mellan barnmorskor och ungdomar. Studier i norra Sverige saknas angående barnmorskors upplevelse av bedömningsverktyget SEXIT. Syfte: Syftet med studien var att narrativt undersöka hur barnmorskor på ungdomsmottagning upptäcker och bemöter risk- eller våldsutsatta ungdomar innan, under och efter implementering av bedömningsverktyget SEXIT. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex barnmorskor. Intervjuerna analyserades enligt Riessman’s sätt att bilda en narrativ metaberättelse där intervjuerna kodades och tematiserades. Genusperspektiv användes som inspiration.  Resultat: Analysprocessen resulterade i fem narrativa teman som presenterades i en bestämd tidsordning. Första temat, Förtroendeingivande barnmorskor med ambition att fånga upp våldsutsatthet där frågor om våld tappas bort, handlade om hur de fångade upp våld och risktagande innan SEXIT. Tema två, SEXIT en ögonöppnare i teorin men svårare att implementera i praktiken, avser hur barnmorskorna upplevde kursen, resterande tre teman, SEXIT - innebär både motstånd och möjligheter, Tiden - en grundläggande förutsättning för att upptäcka våldsutsatthet och risktagande bland ungdomar, att rutinmässigt utfråga unga kan avslöja sexuell ohälsa, innehöll narrativ som handlade om motstånd, möjligheter, utmaningar som kunde bidra till att upptäcka ungdomar med sexuell ohälsa. Konklusion: Innan SEXIT intog barnmorskorna delvis en undvikande roll gällande riskbeteenden och erfarenhet av våld. Efter SEXIT intog barnmorskorna en mer aktiv roll med direkta frågor baserat på det ifyllda SEXIT-underlaget. SEXIT kan vara ett användbart verktyg, men narrativen tyder på ett visst motstånd mot användning vid dropp-in. / Abstract  Background: Sexual risk taking and violence are common among adolescents and can have serious health and behavioral consequences for them. The youth clinics' central goal is to promote sexual and reproductive health. The role of midwives includes, among other things, detecting adolescence with sexual risk behavior and exposure to violence. Motive: The challenge in midwives' dialogue with adolescence to make them share negative experiences, which rarely happens spontaneously. From this, the SEXIT assessment tool was developed to facilitate communication between midwives and adolescents. Studies in northern Sweden are lacking regarding experience of the assessment tool SEXIT. Aim: The aim was to narratively investigate how midwives at youth clinics discover and meet with at-risk or violent adolescence before, during and after implementation of the SEXIT assessment tool.   Methods: A qualitative interview study was conducted with six midwives. The interviews were analysed according to Riessman's method of forming a narrative meta-narrative where the interviews were coded and thematized. Gender perspective was used as inspiration. Result: The analysis identified five narrative themes presented chronologically. The first theme, "Confidence-inspiring Midwives," focused on midwives detecting violence issues before SEXIT. Theme two, "SEXIT: Theory verses Practice," explored the challenges of implementing SEXIT in real-life situations. The remaining three themes, "SEXIT: Resisting and Embracing," "Time: Essential for Detecting Violence among Adolescence," and "Routine Questioning Reveals Sexual Health Issues in Adolescence," discussed narratives on resistance, opportunities, and challenges in uncovering sexual health concerns in adolescents. Conclusion: Before SEXIT, the midwives partly assumed an avoidant role regarding risk behaviours and experience of violence. After SEXIT, the midwives took a more active role with direct questions based on the SEXIT assessment tool. It can be a useful tool, but the narrative signifies resistance to use SEXIT during drop-in.