Våld i parrelationer är ett omfattande problem som kan drabba alla kvinnor oavsett ålder. Enligt Brottsförebyggande rådet framgår det att nästan var femte person i åldern 16 -24 år har blivit utsatt för våld i parrelationer av en nuvarande eller före detta partner, där majoriteten av de våldsutsatta är kvinnor. Studien har till syfte att undersöka skolkuratorers arbete att uppmärksamma och stödja unga tjejer som blivit utsatt för våld i parrelationer. Studien utgår från en kvalitativ ansats där fem stycken skolkuratorer som arbetar på gymnasiet i en större stad i Sverige har intervjuats. Resultatet visar att skolkuratorerna arbetar på olika sätt för att uppmärksamma våldet, ett exempel var att de ställde frågor vid misstanke att en tjej blivit utsatt för våld. De framgår även i resultatet att de arbetar förebyggande med gymnasieelever på skolor kring ämnet våld. / <p>2019-01-17</p>

<p>The purpose of this study was to do a narrative survey of the discussion about violence in partner relationships that is held in research literature. The question at issue was: How do research literature discuss violence in partner relationships, with focus on heterosexual relationships? The eight primary documents that have been chosen are written by researchers, professional therapists, National Counsil for Women's protection (Nationellt Råd för Kvinnofrid, NRK) and Swedish Government Official Report (Statens Offentliga Utredningar, SOU). To investigate the theories, discover the similarities and differences between them and how they can complement each other, the documents statements has been analyzed with a dialectic-hermeneutic approach and social constructionism and discourse theory.</p><p>The research findings showed that the gender perspective theory, the psychodynamic theory and the social psychology theory have a few things in common, but that they on the whole are different and contradict each other. The gender perspective theory dominates the discussion but needs to be combined with the other theories to give a more all-embracing understanding. A multidimensional model seems to be necessary.</p>

The purpose of this study was to do a narrative survey of the discussion about violence in partner relationships that is held in research literature. The question at issue was: How do research literature discuss violence in partner relationships, with focus on heterosexual relationships? The eight primary documents that have been chosen are written by researchers, professional therapists, National Counsil for Women's protection (Nationellt Råd för Kvinnofrid, NRK) and Swedish Government Official Report (Statens Offentliga Utredningar, SOU). To investigate the theories, discover the similarities and differences between them and how they can complement each other, the documents statements has been analyzed with a dialectic-hermeneutic approach and social constructionism and discourse theory. The research findings showed that the gender perspective theory, the psychodynamic theory and the social psychology theory have a few things in common, but that they on the whole are different and contradict each other. The gender perspective theory dominates the discussion but needs to be combined with the other theories to give a more all-embracing understanding. A multidimensional model seems to be necessary.

Children exposed to intimate partner violence (IPV) and/or maltreatment have a higher risk for developing delinquent behavior. This study examines these problems using secondary data which consisted of 150 adolescents in ages 12-18. All participants received treatment for alcohol and/or drug use at clinic centre at the time. The result suggests that delinquent behaviors in adolescents with substance use are associated with witnessing injury and sexual coercion among parents above and beyond being a victim of maltreatment. Violence against others is associated with witnessing sexual coercion among parents but is not related with none of the adolescents victimization variables. Implications of the presents study's result are discussed. / Barn som exponeras för våld mellan föräldrarna och/eller misshandel har en högre risk för att utveckla kriminellt beteende. Den föreliggande studien undersöker detta problem med hjälp av sekundärdata bestående av 150 ungdomar i åldrarna 12-18 år. Alla deltagare i studien fick behandling mot alkohol och/eller drogproblem på en behandlingsklinik vid tillfället. Studiens resultat föreslår att kriminalitet hos ungdomar med alkohol och/eller drogproblem är associerat med att bevittna föräldrars skador och sexuella tvång utöver att vara offer för misshandel. Våldsamt beteende mot andra är associerat med att bevittna föräldrars sexuella tvång men inte relaterad med någon av de olika variablerna för misshandel. Implikationer från den föreliggande studiens resultat diskuteras.

Sambandet mellan våld i nära relationer (parrelationer inkluderat) och våld mot husdjur har studerats internationellt i ett par decennier. I Sverige är det dock ett relativt outforskat område som många yrkesverksamma saknar kunskap om. Samtidigt visar befintlig forskning hur detta samband kan få allvarliga konsekvenser för våldsutsatta. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om sambandet mellan våld i parrelationer och våld mot husdjur, vi ämnar att med denna kunskap bidra till utveckling av arbetet med våldsutsatta inom det sociala arbetet. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar om ovan nämnda samband sammanställdes och analyserades. Resultatet visar att våld mot djur kan förstås som en del av det våld som förekommer inom parrelationer. Detta förklaras utifrån de emotionella band som ofta finns mellan våldsutsatta och deras husdjur, vilket nyttjas och används som en strategi av våldsutövaren för att utöva makt och kontroll. Resultatet visar även att det många gånger saknas stöd och skyddsåtgärder i det praktiska sociala arbetet som inbegriper husdjur, vilket försvårar uppbrottet för våldsutsatta. Varför forskning såväl som det sociala arbetet har svårt att se sambandet mellan partnervåld och våld mot djur förklaras utifrån välfärdens specialisering och professionalisering, vilket bidragit till en uppdelning av olika typer av våld, samt en syn på djur som objekt att äga snarare än egna individer. Utifrån studiens resultat belyser vi behovet av mer forskning gällande detta samband, inte minst inom Sverige, för att det sociala arbetet inom en svensk kontext ska kunna utveckla bättre stöd och skyddsåtgärder anpassat efter våldsutsatta med husdjur. Vi lämnar även förslag på framtida forskning, såsom att undersöka hur sambandet tar sig uttryck utifrån andra relationskonstellationer än heterosexuella samt att undersöka erfarenheter gällande sambandet bland våldsutsatta som ännu inte sökt professionell hjälp. / The link between domestic violence and violence against pets has been a topic in international research over the past two decades. Yet, in Sweden it is a relatively unexplored field that many professionals lack knowledge about. Existing research, however, demonstrates that this link can have serious consequences for people exposed for domestic violence. The purpose of this study is to increase the knowledge of the link between domestic violence and violence against pets, with the ambition that this knowledge will develop the social work with domestic violence victims. To fulfill our purpose we carried out a literature study in which 14 research articles were compiled and analysed, each dealing with the link in question. Our results show that violence against pets can be understood as part of the violence that take place in intimate relationships. This is explained by the emotional attachment that often exists between the domestic violence victim and their pets, an attachment that is being used by the perpetrator to exercise power and control. The results also show that, often, social work practices lack support and protection that include pets, which in turn makes it harder for the victim to walk out of the violent relationship. The reason why researchers as well as social workers have difficulties seeing the link between domestic violence and violence against pets, is explained by the specialisation and professionalisation within the welfare state, which has contributed to a division of different forms of violence. Moreover, the idea that animals are objects rather than individuals in their own right is also an important factor. On the basis of the results of this study, we argue that further research is needed, regarding this link, not least within Sweden. This would make Swedish social work better equipped regarding support and protection for domestic violence victims with pets. We also leave suggestions for future research, as to examine how the link is manifested within other intimate relationships than heterosexual ones and how the experience regarding the link is expressed by domestic violence victims who have yet not seeked professional help.

Forskning visar att sexuellt våld är särskilt svårt för både utsatta och behandlare att närma sig och de flesta får ingen professionell hjälp för sin utsatthet. Särskild brist på kunskap verkar prägla området sexuellt våld i parrelationer. Syftet med denna studie är att undersöka hur behandlares känslomässiga upplevelser i arbetet med sexuellt våld påverkar behandlingsarbetet med personer som har utsatts för eller utövat våld i parrelationer. Genom intervjuer med behandlare som arbetar specifikt med våld i nära relationer, och därmed kan antas möta många som både utsätts för och utövar sexuellt våld i parrelationer, kan studien bidra till att belysa en del av de utmaningar och svårigheter som arbetet med sexuellt våld kan föra med sig. Studien visar att sexuellt våld är ett område som kan väcka negativa känslor hos behandlarna. De som arbetar med utsatta talar något mer om psykisk smärta och vanmakt, medan ilska och skam framför allt nämns av de som arbetar med förövarna. Det sexuella materialet skapar en känsla av intimitet i behandlingsrummet som behandlarna ibland är oroliga för ska upplevas som invaderande av klienterna. Behandlarna talar om vikten av att kunna härbärgera klienternas svåra upplevelser, men det framgår också att det ibland är särskilt svårt att härbärgera sexuellt våld. Behandlarna upplever ibland en svår balansgång i arbetet med sexuellt våld, som bland annat handlar om att aktivt lyfta material som kan väcka skam och känslomässig smärta och samtidigt upprätthålla allians. Trots många berättelser om ett gott arbete med det sexuella våldet leder dessa utmaningar ibland till situationer när behandlarna mer eller mindre medvetet undviker att arbeta aktivt med det sexuella våldet. Behandlarna kan vilja skydda sig själva eller sina klienter från de negativa känslor och den kontrollförlust som samtal om sexuellt våld kan innebära. Det kan också handla om att skydda behandlingsrelationen från det potentiella hot som skam och sexualitet kan innebära. / Studies shows that sexual violence is a particulary difficult subject for both victims and professionals to talk about, most victims do not get any professional help to work through the experience. There is a particular lack of knowledge och research regarding the area sexual violence in partner relationships. The aim of this study is to investigate if counsellors affective responses in working with sexual violence influences how they deal with sexual violence in treatment. Through interviewes with counsellors who work specifically with violence in partner relationships, and thereby can be assumed to meet many both victims and perpetrators of sexual violence, the study contributes to put light on some of the challenges and difficulties that the subject brings. The study shows that sexual violence is an area that can trigger negative affects in counsellors. Those who work with victims speaks somewhat more about psychic pain and powerlessness while anger and shame chiefly is mentioned by those who work with perpetrators. The sexual content contributes to a feeling of intimacy in treatment whitch the counsellors sometimes worry will be percieved as invading by klients. The counsellors talk about the importance to harbour the difficult experiences of the klients, but also about the sometimes added difficulty to harbour sexual violence. They also experience a sometimes hard balancing act between lifting material that can be shameful and painful on one hand, and keeping the alliance intact on the other. Those challanges sometimes contributes to situations where the counsellors, more or less deliberately, avoids workning actively with the sexual violence. The councellors sometimes want to protect themselves or their clients from the negative feelings or the sense of loss of control that the sexual and violent material may entail. It can also be a matter of protecting the treatment relationship from the threat that shame and sexuality may entail.

Syfte: Syftet var att undersöka det vetenskapliga kunskapsläget beträffande transpersoners utsatthet för partnervåld med avseende på våldets karaktär samt för transpersoners särskilda utsatthet och tillgång till stöd. Metod: Genom utförandet av en scoping review inkluderades tretton artiklar som analyserades utifrån innehållsanalys (manifest och latent). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman, (1) partnervåld i samband med transidentitet; transpecifikt partnervåld, psykiskt partnervåld, (2) särskild utsatthet i samband med partnervåld; samhällsnormer, ytterligare riskfaktorer, (3) stöd från samhället och närstående; formellt stöd från samhället, informellt stöd från närstående, normativa roller för offer och förövare. Slutsats: Förekomsten av partnervåld bland transpersoner var omfattade och det fanns särskilda omständigheter som många gånger var kopplad till offrets transidentitet. Därmed uppstår ett behov av att transspecifika stödresurser utformas, samtidigt som professionellas kunskap och förståelse om målgruppen behöver öka. / Purpose: The aim was to explore the current state of knowledge within scientific research regarding transgender people’s exposure to intimate partner violence. Moreover to study the structure of the violence, transgender specific vulnerabilities and access to support. Method: Through scoping review, thirteen scientific articles were included and analyzed through content analysis (manifest and latent). Results: Three main themes emerged with appurtenant sub-themes, (1) intimate partner violence in relation to trans identity; transspecific intimate partner violence, psychological intimate partner violence, (2) specific vulnerabilities inrelation to intimate partner violence; societal norms, additional risk factors, (3) Support from society and personal network; formal support from society, informal support from personal network, normative roles for victims and perpetrators. Conclusion: Prevalence of intimate partner violence was extensive among transgender people, specific circumstances emerged related to the victims trans identity, which calls for transspecific support services and increased knowledge of the target group amongst professionals.

Syfte: Syftet var att undersöka det vetenskapliga kunskapsläget beträffande transpersonersuts atthet för partnervåld med avseende på våldets karaktär samt för transpersoners särskilda utsatthet och tillgång till stöd. Metod: Genom utförandet av en scoping review inkluderades tretton artiklar som analyserades utifrån innehållsanalys (manifest och latent). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman, (1) partnervåld i samband med transidentitet; transpecifikt partnervåld, psykiskt partnervåld, (2) särskild utsatthet i samband med partnervåld; samhällsnormer, ytterligare riskfaktorer, (3) Stöd från samhället och närstående; formellt stöd från samhället, informellt stöd från närstående, normativa roller för offer och förövare. Slutsats: Förekomsten av partnervåld bland transpersoner var omfattade och det fanns särskilda omständigheter som många gånger var kopplad till offrets transidentitet. Därmed uppstår ett behov av att transspecifika stödresurser utformas, samtidigt som professionellas kunskap och förståelse om målgruppen behöver öka. / Purpose: The aim was to explore the current state of knowledge within scientific research regarding transgender people’s exposure to intimate partner violence. Moreover to study the structure of the violence, transgender specific vulnerabilities and access to support. Method:Through scoping review, thirteen scientific articles were included and analyzed through content analysis (manifest and latent). Results: Three main themes emerged with appurtenant sub-themes, (1) intimate partner violence in relation to trans identity; transspecific intimate partner violence, psychological intimate partner violence, (2) specific vulnerabilities in relation to intimate partner violence; societal norms, additional risk factors, (3) Support from society and personal network; formal support from society, informal support from personal network, normative roles for victims and perpetrators. Conclusion: Prevalence of intimate partner violence was extensive among transgender people, specific circumstances emerged related to the victims trans identity, which calls for transspecific support services and increased knowledge of the target group amongst professionals.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett känt socialt problem världen över och har under 2000-talet ökat med 30 procent. År 2007 anmäldes i Sverige ca 27 000 brott rubricerade som misshandel mot kvinnor och drygt 2/3 av dessa brott utfördes av en bekant gärningsman. Sjuksköterskan har en potentiellt unik och viktig roll i att identifiera och ta hand om kvinnor som söker hjälp gällande våld i parrelationer. Syfte: Att beskriva vilken roll sjuksköterskan har i mötet med den våldsutsatta kvinnan, samt hur sjuksköterskan upplever mötet. Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts. Resultat: Sjuksköterskans roll går ut på att skapa en trygg miljö och stödja den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskan bör använda sig av ett professionellt bemötande och skapa en relation där en god kommunikation är möjlig. Sjuksköterskor upplever ofta frustration i mötet med den våldsutsatta kvinnan då det kan vara svårt att skapa en öppen dialog. Sjuksköterskor beskriver även en känsla av maktlöshet, då kvinnan väljer att gå tillbaka till ett våldsamt förhållande. Det är vanligt att sjuksköterskor i mötet med den våldsutsatta kvinnan blir känslomässigt engagerade. Slutsats: Sjuksköterskor saknar kunskap inom screening, bemötande samt omhändertagande av våldsutsatta kvinnor och är i behov av mer utbildning inom ämnet. / Background: Violence against women is a known social problem worldwide and increased by 30 percent in the 2000s'. In 2007, about 27 000 crimes captioned as abuse against women were reported in Sweden and just over 2/3 of these crimes were carried out by a known perpetrator. As a nurse you have a potentially unique and important role in identifying and taking care of women seeking help regarding intimate partner violence. Aim: To describe the role nurses have in the meeting with the abused woman, and how nurses perceive meeting. Method: A descriptive literature review in which 13 scientific papers have been reviewed and compiled. Results: Nursing role is to create a safe environment and support the abused woman. Nurses should use a professional approach and create a relationship where good communication is possible. The nurse often experience frustration in the meeting with the abused woman as it can be difficult to create an open dialogue. Nurses also describe a sense of powerlessness, when the woman chooses to go back to a violent relationship. It is common for nurses, in the meeting with the abused woman, to become emotionally involved. Conclusion: Nurses lack training in screening, treat and care for abused women and need more education in the subject.