This essay examines different political parties in Spain and Sweden by seeing how the parties act towards LGBTQIA + people. It also aims to see whether the parties have a nationalist trait in their campaigns. The essay examines whether the Spanish parties selected act differently because of Franco's dictatorship and if nationalism has influenced the selected Spanish parties. A nationalistic view is a common denominator for the group, a common origin, history, and some form of a link to a homeland. Spain's political parties have a partly nationalist ideology in their election campaign. In comparison with Sweden, the Swedish parties have a more structured ideology and have worked with LGBTQIA + politics based on their ideology. This difference may be due to the history of a dictatorial regime, which led to the political parties not developing a solid political structure.

The aim of this study is to investigate how public libraries work with their LGBTQIA+ collection in regards to collection development as well as the representation of various LGBTQIA+ labels in said library collection. Furthermore, this study will investigate how the librarians themselves cater and view the queer community. The method used in this study was semi-structured interviews with 6 different librarians in the province of Småland. The theoretical framework that was used to analyze the empirical data was social practice, a theory developed by Shove, Pantzar and Watson that is comprised of three components, the elements material, competence and meaning.  The result of this study shows that the majority of librarians are not only positive towards the LGBTQIA+ community but also strive towards making sure their collections are varied in labels, up to date with terminology and more than willing to learn and engage with the queer community. However, the results also show that not all librarians are dedicated to keeping their LGBTQIA+ collection updated and relevant as well as that all three of the components of social practice are needed to ensure that a collection is of good quality and representative.

The LGBTQIA+ community includes a myriad of different perspectives and experiences. The common denominator is that they all in one or more ways challenge normative views of gender and sexuality, but hierarchies exist even within marginalized groups. It is therefore of importance to study which perspectives are made accessible in libraries collections to avoid LGBTQIA+ themes becoming synonymous with one experience. Thus, the aim of this master’s thesis was to examine patterns and identify which perspectives are visible and accessible in Swedish public libraries collections of literature with LGBTQIA+ themes. Due to more and more libraries choosing to become LGBTQI certified by RFSL, the thesis also aims to study how the certification process can influence the diversity of this collection. The LGBTQIA+ collections of 18 public library catalogs, nine being LGBTQI certified, were analyzed through collection profiling. Mathiesen’s conceptual framework of informational justice guided the analysis along with intersectional theory. Previous international studies have shown that LGBTQIA+ library materials are overwhelmingly representative of the gay, white, adult male experience. Findings indicate that the Swedish collections also heavily favor white gay perspectives, implying an unmet information need and a lack of informational justice for other groups within the LGBTQIA+ community. However, the adult male perspective was not as dominant as in previous studies. Further, no notable differences between LGBTQI certified and non-certified libraries could be found.

HBTQIA+-personers ökade risk för psykisk ohälsa är nära kopplad till minoritetsstress, vilket innebär att dessa personer ofta utsätts för kränkningar, hot och diskriminering. Detta resulterar i en märkbar skillnad i upplevd psykisk ohälsa jämfört med personer som inte identifierar sig som en HBTQIA-person, då samhället övervägande formas efter en heteronormativ modell. Skolan, som spelar en stor roll i ungdomars liv och hälsa, ska enligt skollagen aktivt arbeta med inkludering. Genom att aktivt arbeta med detta kan skolan spela en central roll i att minska de negativa konsekvenserna av minoritetsstress och därigenom främja en positiv psykisk hälsa för HBTQIA+-elever. Detta stödjer inte bara deras individuella välmående utan bidrar även till att skapa en inkluderande och respektfull skolmiljö för alla elever. Tidigare forskning visar även på att det finns en viss problematik i att skapa en inkluderande miljö inom skolan. Syftet med vår studie är därför att undersöka vilka hinder och stödjande faktorer som påverkar gymnasielärares förmåga att skapa en trygg och inkluderande miljö för HBTQIA+-elever inom skolan. För att besvara studiens syfte har studien använt sig av en kvalitativ metodansats, där semistrukturerade intervjuer med fem gymnasielärare har utförts. En tematisk analys har använts för att analysera det insamlade datamaterialet, totalt identifierades fyra huvudteman och nio underkategorier. Studiens resultat visar på utmaningar inom skolan kring inkludering av HBTQIA+-elever, där ansvaret ofta vilar på enskilda lärare i stället för på en proaktiv organisatorisk nivå. Skolan visar sig vara reaktiv och saknar tydliga riktlinjer för normkritik och inkludering. Ett ytterligare resultat tyder på att en heteronormativ kultur är framträdande och formar skolmiljön. Det är viktigt att notera att dessa resultat grundar sig på lärarnas perspektiv och erfarenheter inom skolsystemet. Slutsatsen framhäver behovet av utbildning på både individuell och organisatorisk nivå som avgörande för att motverka denna kultur. En ytterligare indikation understryker vikten av att skolledningen behöver vara mer aktiv i inkluderingsarbetet, och en kontinuerlig implementering av detta arbete över året är önskvärd för att skapa en varaktig inkluderande miljö. Studien poängterar vikten av organisatoriskt ansvar och systematiska insatser för att skapa en enhetlig och långsiktig inkluderande skolmiljö.

The aim of this study was to describe and analyze the terms for lgbtq people in an honor context. Qualitative, semi-structured interviews have been conducted with six people who identify with the lgbtq community and who describe that they have been exposed to honor related norms. The interviews were analyzed using Stockholms stads model about the staircase of honor and Suad Joseph's theory of connectivity. The results show that due to partly methodological shortcomings, it is difficult to determine whether the target group has been exposed to honor related norms or not. This is partly due to the fact that too few questions were asked about how the honor was expressed, but also to the fact that it is difficult to determine whether the target group is exposed to violence due to honor or due to heteronorms. Despite this, there are similarities between the interviewees and previous literature on the target group in terms of vulnerability, strategies and consequences. The conclusion is therefore that further research on the target group is needed to be able to more easily determine when people in the target group have been exposed to honor related norms or not.

Syfte: Syftet var att undersöka det vetenskapliga kunskapsläget beträffande transpersoners utsatthet för partnervåld med avseende på våldets karaktär samt för transpersoners särskilda utsatthet och tillgång till stöd. Metod: Genom utförandet av en scoping review inkluderades tretton artiklar som analyserades utifrån innehållsanalys (manifest och latent). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman, (1) partnervåld i samband med transidentitet; transpecifikt partnervåld, psykiskt partnervåld, (2) särskild utsatthet i samband med partnervåld; samhällsnormer, ytterligare riskfaktorer, (3) stöd från samhället och närstående; formellt stöd från samhället, informellt stöd från närstående, normativa roller för offer och förövare. Slutsats: Förekomsten av partnervåld bland transpersoner var omfattade och det fanns särskilda omständigheter som många gånger var kopplad till offrets transidentitet. Därmed uppstår ett behov av att transspecifika stödresurser utformas, samtidigt som professionellas kunskap och förståelse om målgruppen behöver öka. / Purpose: The aim was to explore the current state of knowledge within scientific research regarding transgender people’s exposure to intimate partner violence. Moreover to study the structure of the violence, transgender specific vulnerabilities and access to support. Method: Through scoping review, thirteen scientific articles were included and analyzed through content analysis (manifest and latent). Results: Three main themes emerged with appurtenant sub-themes, (1) intimate partner violence in relation to trans identity; transspecific intimate partner violence, psychological intimate partner violence, (2) specific vulnerabilities inrelation to intimate partner violence; societal norms, additional risk factors, (3) Support from society and personal network; formal support from society, informal support from personal network, normative roles for victims and perpetrators. Conclusion: Prevalence of intimate partner violence was extensive among transgender people, specific circumstances emerged related to the victims trans identity, which calls for transspecific support services and increased knowledge of the target group amongst professionals.

Bakgrund: Begreppet HBTQIA+ är ett paraplybegrepp för könsidentiteter och sexualiteter som avviker från heteronormen. Forskning visar att personer som avviker från heteronormen marginaliseras samt upplever sämre hälsa än majoriteten av den svenska befolkningen. Sjuksköterskan har ett ansvar i att besitta kunskap om HBTQIA+ personer för att kunna bemöta och vårda de patienter som avviker från heteronormen.  Syfte: Syftet var att beskriva HBTQIA+ personers upplevelser av hälso och sjukvård.  Metod: Metoden baserades på en litteraturöversikt med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet redovisas genom fyra teman: “Heteronormen inom hälso- och sjukvården”, “Vårdpersonalens varierande kunskapsnivå om HBTQIA+ personer”, “Upplevelser av diskriminering och utanförskap” samt “Positiva upplevelser ". I resultatet ingår studier om HBTQIA+ personer som grupp samt studier inriktade på en eller flera specifika sexuella läggningar/könsidentiteter. Sammanfattning: Resultatet visade att en stor andel deltagare erfarit negativa upplevelser till skillnad mot positiva upplevelser av hälso- och sjukvården. De negativa upplevelserna handlade exempelvis om vårdpersonals felaktiga antaganden samt benämnande av personers sexuella läggning. De positiva upplevelserna gestaltade sig exempelvis i ett neutralt förhållningssätt ifrån vårdpersonalens sida vid frågor om partners eller sexuellt umgänge. / Background: The term LGBTQIA+ is an umbrella term that describes gender identities and sexualities that deviate from the heteronorm. Research shows that people who deviate from the heteronorm are marginalized and experience worse health than the majority of the Swedish population. The nurse has a responsibility to possess knowledge of LGBTQIA + people in order to be able to meet and care for the patients who deviate from the heteronorm. Aim: The purpose was to describe LGBTQIA+ people's experiences of healthcare Method: The method was based on a literature review with ten qualitative scientific articles Results: The result is presented through four themes: "The heteronorm in healthcare", "The care staff's varying level of knowledge about LGBTQIA+ people", "Experiences of discrimination and exclusion" and "Positive experiences". The results include studies on LGBTQIA+ people as a group as well as studies focused on one or more specific sexualorientations / gender identities. Summary: The results showed that a significant proportion of the participants experienced negative health care experiences, as opposed to positive ones. The negative experiences were, for example, about health care staff's incorrect assumptions of people's sexual orientation. The positive experiences were, for example, a neutral attitude when it came to questions about partners or intercourse.

Aromantik är en romantisk läggning som innebär att man känner lite eller ingen romantisk attraktion. För den här studien intervjuades sex aromantiska personer om hur deras läggning påverkar deras vardagsliv samt hur de ser på framtiden i relation till sin läggning. Studiens övergripande ramverk hämtas från Sara Ahmeds queera fenomenologi med fokus på de teoretiska begreppen orientering och linjer. Även Elizabeth Brakes begrepp amatonormativitet används i studien för att analysera informanternas utsagor. Den främsta slutsatsen som dras är att de genom aromantiken blir orienterade vilket öppnar upp för nya möjliga sätt att se på framtiden där den inte måste följa en amatonormativ, rak linje och innehålla exempelvis en romantisk partner. Istället kommer queera linjer inom räckhåll och en framtid där man till exempel bor ensam, med en queerplatonisk partner eller bildar familj med sina vänner blir en möjlighet. / Aromanticism is a romantic orientation meaning someone who experiences little to no romantic attraction. In this study, six aromantic people were interviewed about the ways that their romantic orientation affects their every day lives and how they view the future in relation to their orientation. The main framework used in the analysis is Sara Ahmed’s queer phenomenology and her theoretical concepts of orientation and lines. Another concept used to analyze the informants’ statements is amatonormativity, coined by Elizabeth Brake. The study mainly concludes that it is through aromanticism that the informants can become orientated which offers new possible ways of looking at the future, rather than following an amatonormative line that includes a romantic partner. Instead, queer lines come into reach and a future where one, for example, lives alone, with a queerplatonic partner or sees one’s friends as one’s family becomes seen as a possibility.

Syfte: Syftet var att undersöka det vetenskapliga kunskapsläget beträffande transpersonersuts atthet för partnervåld med avseende på våldets karaktär samt för transpersoners särskilda utsatthet och tillgång till stöd. Metod: Genom utförandet av en scoping review inkluderades tretton artiklar som analyserades utifrån innehållsanalys (manifest och latent). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman, (1) partnervåld i samband med transidentitet; transpecifikt partnervåld, psykiskt partnervåld, (2) särskild utsatthet i samband med partnervåld; samhällsnormer, ytterligare riskfaktorer, (3) Stöd från samhället och närstående; formellt stöd från samhället, informellt stöd från närstående, normativa roller för offer och förövare. Slutsats: Förekomsten av partnervåld bland transpersoner var omfattade och det fanns särskilda omständigheter som många gånger var kopplad till offrets transidentitet. Därmed uppstår ett behov av att transspecifika stödresurser utformas, samtidigt som professionellas kunskap och förståelse om målgruppen behöver öka. / Purpose: The aim was to explore the current state of knowledge within scientific research regarding transgender people’s exposure to intimate partner violence. Moreover to study the structure of the violence, transgender specific vulnerabilities and access to support. Method:Through scoping review, thirteen scientific articles were included and analyzed through content analysis (manifest and latent). Results: Three main themes emerged with appurtenant sub-themes, (1) intimate partner violence in relation to trans identity; transspecific intimate partner violence, psychological intimate partner violence, (2) specific vulnerabilities in relation to intimate partner violence; societal norms, additional risk factors, (3) Support from society and personal network; formal support from society, informal support from personal network, normative roles for victims and perpetrators. Conclusion: Prevalence of intimate partner violence was extensive among transgender people, specific circumstances emerged related to the victims trans identity, which calls for transspecific support services and increased knowledge of the target group amongst professionals.

Den här fenomenologiska studien undersöker hur svenska HBTQIA+-personer upplever sitt demokratiska utrymme på sociala medier. Eftersom sociala medier är en plats där många människor tillbringar mycket tid är det viktigt att marginaliserade grupper känner sig trygg att vara den man är och uttrycka det utan att uppleva kränkningar. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Resultaten visade att intervjupersonerna upplevde deras demokratiska utrymme på sociala medier på olika sätt, vilka kunde delas upp i två teman: Upplevelser och användning av sociala medier och Trygghet att uttrycka sin HBTQIA+-identitet på sociala medier. Intervjupersonerna antydde att deras demokratiska utrymme på sociala medier var begränsat då de uppvisade ett behov av att kontrollera vilka som ser innehåll rörande deras HBTQIA+-identitet. Däremot bidrar också sociala medier till möjlighet till organisering vilket tyder på ett stort demokratiskt utrymme. Studien visade också att intervjupersonernas upplevelse av sociala medier speglar samhället i stort, oavsett plattformens design. Resultaten har ingen påtaglig negativ effekt och kan ha en mindre positiv effekt på designen av sociala medier. / This phenomenological study examines how Swedish LGBTQIA+ individuals experience their democratic space on social media. Since social media is a place where many people spend a lot of time, and it is therefore important that marginalized groups feel safe to be themselves and express themselves without experiencing violations. The study was conducted using semi-structured interviews and thematic analysis. The results showed that the interviewees experienced their democratic space on social media in different ways, which could be divided into two themes: Experiences and use of social media, and safety in expressing their LGBTQIA+ identity on social media. The interviewees suggested that their democratic space on social media was limited as they exhibited a need to control who sees content related to their LGBTQIA+ identity. However, social media also contributes to the possibility of organizing, which indicates a large democratic space. The study also showed that respondents experience of social media reflects society, regardless of platform design. The results have no apparent negative effect and may have a minor positive effect on the design of social media.