No description available.

I uppsatsen studeras våld i parrelationer mellan unga och omyndiga personer utifrån närståenderekvisitet i BrB 4:4a st. 1. Bestämmelsen om fridskränkningsbrotten i BrB 4:4a är främst tänkt att ta sikte på sådant våld som en gift man utövar mot sin hustru. Om ett par inte bor tillsammans eller är gifta förutsätts att parterna betraktas som närstående för att de ska omfattas av bestämmelsen. Högsta domstolen konsta­terar i NJA 2004 s. 97 att för att ses som närstående ska förhållandet präglats av en praktisk och känslomässig bindning av inte obetydlig varaktighet som gör att den ut­satta befinner sig i en särskilt utsatt situation. Rättsfallet avsåg en vuxen parrelation. Hur närståenderekvisitet ska tolkas när det gäller parrelationer mellan unga och omyn­diga är inte helt tydligt. I uppsatsen redogörs för åtta rättsfall från underinstanser som prövat huruvida ett par som inte är sammanboende eller gifta är att betrakta som närstående enligt BrB 4:4a st. 1. Tre av dessa rättsfall avser vuxna parrelationer och fem rättsfall avser parrelationer mellan unga och omyndiga. I samtliga fall har dom­stolen utgått ifrån de faktorer som anses vara av betydelse för bedömningen enligt NJA 2004 s. 97. I uppsatsen lyfts av den anledningen skillnader som görs i bedöm­ningen avseende vuxna parrelationer och parrelationer mellan unga och omyndiga. Min slutsats är att praktisk bindning inte bör utgöra en förutsättning för att ett par ska betraktas som närstående. Vid bedömningen av om någon befinner sig i en särskilt utsatt situation menar jag även att omständigheter som tyder på att den utsatta be­finner sig i en normaliseringsprocess kan tala för att så är fallet. Vidare menar jag att en ungdom, som står under vårdnad av sina vårdnadshavare eller som bor med sin familj, fortfarande kan befinna sig i en särskilt utsatt situation. Uppsatsen visar att ungdomen i sig innebär en särskild sårbarhet. Denna sårbarhet bör tas i beaktande vid bedömningen av huruvida någon i det enskilda fallet har befunnit sig i en särskilt utsatt situation.

The aim of this study has been to establish an understanding for the approach and working methods used by Swedish counsellors employed at youth clinics, with a focus on detecting as well as supporting adolescent girls who have experienced violence in couple relationships. The method used was of qualitative form and involved interviews with six counsellors working at different youth clinics across Sweden. The material was analyzed with a qualitative analysis as method and with help of empowerment as a theoretical concept. Results have shown that routine questions to adolescents are crucial part in the working method in regards of detecting violence. Furthermore, have the results shown that violence is not a primary cause for help seeking among adolescent girls, thereby creating a challenge for the counsellors to discover. The most common cause reported have been psychosomatic symptoms which can be linked to being exposed to violence. The essay depicts several ways in which adolescent girls who are victims of partner violence can be supported. This includes talking about the current as well as the desired direction the relationship should take. Strengthening the girl’s network of friends and family is another vital point. Lastly, providing information to the client about her bodily and legal rights to help her setting boundaries to unacceptable behavior in a relationship.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka skolkuratorers erfarenheter av våld i unga parrelationer, deras uppfattning av hur våldet ter sig samt hur de identifierar och arbetar stödjande i frågan. Data samlades in genom intervjuer med fem skolkuratorer i Mellansverige och analyserades med hjälp av tematisk analys ur ett systemteoretiskt perspektiv och KASAM. Resultatet visade att ungdomar har bristande kunskap gällande våld i parrelationer, något som leder till att det sällan rapporteras. Till följd av okunskap hos ungdomarna är våldet svåridentifierat, ungdomar tenderar att förstora småsaker som kan leda till kontroll i relationen, medan de har svårt att identifiera och en tendens att nonchalera det våld som faktiskt förekommer. Kuratorerna arbetar preventivt och stödjande på olika sätt och deras egna intressen i frågan styr arbetet då de inte har något metodstöd för att arbeta preventivt, identifiera förekomst av våld eller stötta utsatta ungdomar. / The purpose of this study was to investigate high school counselors' experiences of domestic violence in adolescents' relationships and how they implement their knowledge of this subject in their daily work. The empirical data was collected through interviews with five school counselors in Sweden. The analysis was done by using the method thematic analysis and the theoretical perspectives consisted of the general systems theory and sense of coherence. Results revealed that domestic violence in adolescents' relationships rarely being reported. As a result of adolescents' ignorance regarding violence it's difficult to identify. Adolescents also tend to magnify behaviors amongst each other and neglect the violence that occurs due to their lack of knowledge. Results revealed that the school counselors' work methods seemed to depend on their own interest in the subject because they don´t have any evidence-based methodological support to identifying domestic violence and supporting students exposed to it.