<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka konfliktkällor deltagarna i studien upplevde var de vanligaste i deras förhållanden. Metoderna i denna studie är både kvantitativa och kvalitativa. Tidigare forskning och en intervju med en familjarådgivare ligger till grund för föreliggande studie. Utifrån detta valdes fyra konfliktteman ut. Enkäten som användes i studien konstruerades utifrån de fyra konfliktområdena. 216 individer deltog i studien, varav 109 stycken var män och 107 stycken var kvinnor. Vid tiden för studien befanns sig alla deltagrna i ett heterosexuellt förhållande som hade varat under minst sex månader. Studiens resultat visar att de vanligaste konflikterna i deltagarnas förhållanden handlar om: hushållssysslor, matlagning, tid spenderad med partnern och egen tid utan partnern.</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka konfliktkällor deltagarna i studien upplevde var de vanligaste i deras förhållanden. Metoderna i denna studie är både kvantitativa och kvalitativa. Tidigare forskning och en intervju med en familjarådgivare ligger till grund för föreliggande studie. Utifrån detta valdes fyra konfliktteman ut. Enkäten som användes i studien konstruerades utifrån de fyra konfliktområdena. 216 individer deltog i studien, varav 109 stycken var män och 107 stycken var kvinnor. Vid tiden för studien befanns sig alla deltagrna i ett heterosexuellt förhållande som hade varat under minst sex månader. Studiens resultat visar att de vanligaste konflikterna i deltagarnas förhållanden handlar om: hushållssysslor, matlagning, tid spenderad med partnern och egen tid utan partnern.

Jämställdhet handlar enligt Jämställdhetsmyndigheten (2024) om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Det centrala målet för Sveriges jämställdhetspolitik är dessutom att kvinnor och män ska ha lika rättigheter att forma sina egna liv och kunna påverka samhället i stort. För att kunna uppnå målet har regeringen satt upp sex delmål, varav ett innebär att det obetalda hem- och omsorgsarbetet ska vara jämnt fördelat mellan män och kvinnor (SCB 2022, s 3). År 1993 undersökte Holmberg dynamiken mellan mäns överordning och kvinnors underordning bland unga, jämställda par i Sverige. Med Holmbergs studie i åtanke blev vi nyfikna att undersöka hur fördelningen av hemarbete hos par som bor tillsammans ser ut idag, drygt 30 år senare. Uppsatsens syfte är undersöka hur synen på och fördelningen av hemarbete i heterosexuella parförhållanden som delar hushåll har förändrats och om det finns någon skillnad av fördelningen av hemarbete i olika generationer. Även vad som vara manligt och kvinnligt bland de olika generationerna kommer att undersökas och om det har någon påverkan när det gäller fördelningen av hemarbete. Vi kommer också undersöka om hemarbetet har någon betydelse för balansen mellan privatliv och arbetsliv.  För att kunna besvara studiens frågeställningar redovisas begrepp som jämställdhet, normer, genus och generation under studiens teoretiska referensram. Kortfattat kan normer beskrivas som en accepterad standard alternativt ett beteende eller ett sätt att göra någonting på som de flesta människor kommit överens om är rätt (Cambridge Dictionary, 2024). Det kan alltså förklaras som det normala i samhället. Genus beskriver Johansson och Lalander (2018, s.65) som de förväntningar som finns kopplade till kön. Enligt författarna är genus socialt konstruerat och skapat genom interaktion mellan människor. I samband med redovisningen av genus presenterades även två olika genusteorier; habitus och genussystemet. Även begreppet Work-Life balance presenterades, vilket vi har valt att benämna som balansen mellan arbetsliv och privatliv. Även olika definitioner av begreppet generation har presenteras och den koppling som finns mellan ungdomsgenerationen och samhällsförändringar. Även Holmbergs studie från år 1993 presenteras mer ingående under detta kapitel.  Med hänsyn till studiens syfte och för att få en djupare förståelse valde vi att använda en kvalitativ metod bestående av intervjuer och dagböcker. Totalt genomfördes åtta användbara intervjuer med respondenter tillhörande olika generationer. Med hjälp av den teoretiska referensramen kunde vi sedan analysera och diskutera studiens resultat. Resultatet indikerar på att det fortfarande finns ett existerande genussystem mellan det manliga och kvinnliga könet som påverkar fördelningen av hemarbete. Resultatet visar även att fördelningen av hushållsarbete påverkas av individernas Work-life balance, inte minst hos studiens två äldre par och deras berättelse om hur det var under deras uppväxt och arbetsliv. Det är även tydligt att fördelningen av hemarbete varierar mellan generationerna, men främst kan vi dra slutsatsen att fördelningen skiljer sig över tid. Avslutningsvis har en diskussion förts angående resultaten av studien samt dess styrkor och svagheter. Diskussionen avslutas med att föreslå potentiella framtida forskningsområden.

This thesis is a study of spatial practice and literary depictions of homes in novels by Elsie Johansson, Kerstin Thorvall and Kristina Sandberg. The theoretical perspective is based on Henri Lefebvre´s view on social space, and on the concept of spatial practice. Research questions are: What homes are depicted? How does spatial practice function in the texts? How does the depictedspatial practice relate to norms and ideals? The novels, published 1993-2014, depict an interesting period in Swedish history (cirka 1920-1970) when politics and society at large was deeply involved in reshaping the homes and lives of Swedish citizens. The aim was to turn the citizens into new, healthy and rational parts of the new and rational society. Housewives where put in a position where the new rational housekeeping clashed with the standards and practices of earlier generations. Class is found to be a crucial factor in performing and experiencing domesticity in the studied novels. Housewive characters in the Thorvall and Sandberg novels, raised in working class families, struggle in adapting the spatial practice of home in their new middle class environments.Part of the thesis is a discussion on domesticity seen as an adaptive pracitce – catering to the needs of husbands and children. The novels show this, but also depict housework being used as a way to escape unpleasant conversations or forget ones unpleasant feelings. Another task with complex connotations and uses is cleaning. Cleaning in these novels have a strong connection to positive feelings like pleasure and pride, but also to negative feelings of shame and a loss of control. Acting normal to achieve a state of normality within the home and family is a common strategy for the housewives. The material is found to support Lefebvres idea on the importance of spatial practice - sense of home, for the studied housewife characters, is found to be more dependent on spatialpractice than on the home itself.