Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kvinnors potential till att utmana heteronormativa konventioner genom polyamorös praktik, samt att undersöka vilket motstånd kvinnorna mött eller möter från omgivningen och i kärleksrelationer med män. Studien utgår teoretiskt från Stevi Jacksons definition av heteronormativitet som en normerande, institutionaliserande struktur som reglerar normer för såväl sexualitet som kön, och Chris Beasleys teori om gränsöverskridande heterosexualitet, det vill säga olikkönade sexuella praktiker som har potential att utmana könade och sexuella ojämlikheter som struktureras av heteronormativitet. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade enskilda djupintervjuer, med tre kvinnor som definierar sig som polyamorösa och som har erfarenheter av kärleksrelationer med män. Dessa har sedan tolkats tematiskt genom lodrät och vågrät textanalys i enlighet med Heléne Thomssons systematiska textanalys. Resultaten visar på att kvinnorna utmanar heteronormativa föreställningar om att kvinnans sexualitet ska kontrolleras av en man, om att kvinnor bör hämma individuell utveckling till förmån för stabiliteten i en parrelation samt om att kvinnor är potentiella rivaler om män snarare än potentiella vänner, och om att kärleksrelationer bör prioriteras över platonska vänskapsrelationer. Kvinnorna möter motstånd i och med att omgivningen ofta förstår polyamori som sexuell promiskuitet, och att kvinnor i enlighet med den sexuella dubbelstandarden döms hårdare än män när de har flera sexuella partners. I kvinnornas relationer med män kvarstår och reproduceras vissa traditionella könsmönster, där männen i enlighet med ideal för hegemonisk maskulinitet ser kvinnornas andra manliga partners som rivaler, och där kvinnorna gör en större del av det känslomässiga arbetet än sina manliga partners. Det finns begränsningar, främst i form av bristande tidsmässiga och energimässiga resurser, för kvinnornas möjligheter att underhålla multipla kärleksrelationer i praktiken. Samtidigt menar jag att det finns frigörande potential i sig i att ha känslomässig och kroppslig autonomi att få inleda multipla relationer om man orkar och vill.

Bakgrunden till denna studie var att tvåsamhet ses som norm för hur kärleksrelationer ordnas i dagens samhälle. Polyamori innebär att ha eller att kunna ha flera kärleksrelationer samtidigt, och med bakgrund av tvåsamhetsnormen var studiens syfte att explorativt undersöka vad polyamori innebär, hur det kan förstås utifrån tvåsamhetsnormen samt hur det utmanar den. Kvalitativa intervjuer med öppna, berättande frågor genomfördes med två informanter som har ett polyamoröst förhållningssätt till kärleksrelationer. Begreppet queer och queerteori användes för att förstå empirin, samt den tidigare forskningen på området. Resultatet av studien visade att polyamori som relationsform innebär reaktioner, oförståelse och begränsningar utifrån sociala, strukturella, moraliska samt maktordnande aspekter. Slutsatsen av studien var att tvåsamhetsnormen är så stark att polyamori och polyamorösa relationer inte inryms eller accepteras på samma grunder som tvåsam relationsbildning i dagens samhälle.

”Den etiska relationen” är en uppsats med syfte att jämföra samtida medierepresentationer av polyamori i relation till monogaminormen. Uppsatsens empiri består av TV-serieavsnitt, radiointervjuer, filmer samt en polyamorös guidebok. I den jämförande analysen ställs 2000-talets fiktiva medierepresentationer av polyamori mot dokumentära berättelser från personer som identifierar sig som polyamorösa. Med fokus på emotioner, diskursmotstånd, bemötande och sociala sanktioner undersöks representationens roll i reproduceringen av normer samt hur dess motstånd yttrar sig. Detta gjordes med hjälp av kritisk diskursanalys utifrån frågeställningar om hur representationen ser ut, film- och serienarrativens maktasymmetrier och vilka emotioner som skildras som centrala hos karaktärerna. Svartsjuka är en central del av uppsatsens analysavsnitt då denna framställs som en avgörande komponent i kärleksrelationer och det är i detta avseende som representationsskillnaderna var som störst. Jag undersöker även framställningen av kärleksrelationers olika nivåer av etik, då även detta skapade en tydlig distinktion mellan polyamori och monogami. Med en queerteoretisk läsning av materialet fann jag ett diskursivt motstånd, men även en reproducering av stereotypa föreställningar och ett fortsatt marginaliserande av sexuella praktiker och identiteter. Representationerna bidrar med en ambivalens, invecklade system av kulturellt imaginära verkligheter som står i förhandling med varandra för att uppnå hegemoni.

Människor formar kärleksrelationer på många olika sätt. I dagens samhälle är seriellmonogami normen och det ansedda idealet. Idealiseringen av monogama relationermedför en nedvärdering av icke-monogama relationer och de personer som praktiserar dessa,däribland polyamorösa. Trots detta finns många fördelar med polyamorösa relationerdokumenterade. Våra huvudsakliga syften med den här studien var att få en förståelse förpolyamorösas upplevelser av mononormen samt undersöka vilka relationsfrämjande aspektersom finns i polyamorösa relationer. Vi genomförde tio semistrukturerade telefonintervjuer medpersoner som identifierade sig som polyamorösa. Utifrån denna datainsamling genomförde vitematisk analys. Analysen resulterade i tre större huvudteman: ”minoritetsupplevelser”,”relationsfrämjande aspekter” och ”polypositiva upplevelser”, samt några mindre teman. Vidrog slutsatsen att polyamorösa kan mötas av fördomar och praktiska begränsningar och attmononormen kan bidra till minoritetsstress som hanteras med eller tar sig uttryck iinternaliserade fördomar, skyddsbeteenden och pro-aktiva polynormaliserande handlingar. Vikunde också konstatera att polyrelationer präglas av öppen kommunikation, aktiva uttryck avkärlek och omsorg, villighet till anpassning, polypositiva attityder och en syn på obehagligakänslor som hanterbara. Polyamorösa upplever sina relationer som allmänt positiva medhänsyn till personlig utveckling, livsbejakande och positiva upplevelser avparamourer. Samhället, och speciellt de som arbetar inom människovårdande yrken, bör ta tillsig denna kunskap för att kunna säkerställa ett inkluderande bemötande av polyamorösa. / People form romantic relationships in various ways. In today’s society, serialmonogamy is the norm and the considered ideal relational form. The idealization ofmonogamous relationships implies a disparagement of non-monogamous relationships andthose who practice these, for example polyamorous people. In spite of this, many benefits ofpolyamorous relationships have been documented. Our main aims of this study was to gaininsight of how polyamorous people experience the mononorm, and to examine relationshippromoting aspects of polyamorous relationships. We conducted ten semi-structured telephoneinterviews with people who identified as polyamorous. Based on this collection of data weconducted a thematic analysis. The analysis resulted in three main themes: “minorityexperiences”, “relationship promoting aspects” and “poly-positive experiences”, and someminor themes. We concluded that polyamorous people can face prejudices and practicallimitations and that the mononorm can contribute to minority stress which is coped with orexpressed in internalized prejudices, safeguarding behaviors and poly normalizing actions. Wecould also state that polyamorous relationships are characterized by open communication,active expressions of love and care, willingness to make adjustments, poly-positive attitudesand a view of uncomfortable emotions as manageable. Polyamorous people experience theirrelationships as positive in general, taking into account personal development, life affirmationand positive experiences of paramours. Society, and especially human care professionals,should take this knowledge into consideration to be able to ensure an inclusive treatment ofpolyamorous people.

Polyamori i terapikontext är ett outforskat ämne i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka polyamorösa klienters erfarenheter av familjerådgivning. Metoden är enskilda halvstrukturerade intervjuer med nio polyidentifierade personer, som har analyserats med hjälp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA, och teoretiska ramverk som Rubins sexuella värdehierarki och den obligatoriska monogamin. Resultaten går i linje med inter-nationell forskning om terapi¬erfarenheter hos poly¬identi¬fierade klienter. Intervjupersonerna beskriver varierande erfarenheter av familje¬rådgivning. Terapirummet tenderar å ena sidan att vara en plats där familjerådgivarens mononormativa värderingar får fritt spelrum. I detta rum nedvärderas polyamori och monogami görs till det ideala sättet att ha kärleksrelationer. Klienterna riskerar därmed att utsättas för stigmatisering och diskriminering i familje-rådgivningen. De polyamorösa klienterna berättar också om kunskapsbrister hos behandlare både när det handlar om relationsnormer och om poly¬specifika frågeställningar. Studien visar å andra sidan exempel på när familjerådgivningen blir ett polyvänligt rum. I detta rum har terapeuten kunskap om polyamori, en vilja att lära mer eller åtminstone ett neutralt förhåll¬ningssätt. I studien beskrivs också strategier som informanterna tar till för att tillförskaffa sig ett gott bemötande. Slutsatsen är att de erfarenheter som studien beskriver pekar på att det finns kunskapsbrister i den svenska familjerådgivningen när det handlar om att bemöta den icke-monogama klienten. Terapeutens och klientens normsystem kolliderar, vilket bland annat kan leda till att klienten blir utpekad och avstår ifrån att söka vidare hjälp. Ökad kunskap i familjerådgivningen om mononormativitet och om polyamorösa personers unika behov skulle förbättra de poly¬amorösa klienternas förutsättningar att få hjälp vid relationsproblem. / Polyamory in a therapy context is a field with little research in Sweden today. The aim of this study is to explore the experiences of polyamorous clients in relationship counselling (familjerådgivning). The method is semi-structured individual interviews with nine informants. The interviews are analysed with interpretative phenomenological analysis, IPA. The results are further analysed by applying the frameworks of Rubin’s sexual hierarchy and compulsory monogamy. The results agree with international research regarding polyamorous persons’ experiences of relationship counselling. The informants describe both helpful and harmful experiences in the counselling room. On the one hand, it tends to be a room where the counsellor’s mononormative values reign free. In this room polyamory is degraded and monogamy is idealized. The client is in risk of stigmatisation and discrimination. The informants describe that the therapists lack knowledge regarding both relationship norms and poly-specific issues. One the other hand, the study exemplifies when the counselling room is poly-friendly. In this room, the therapist has knowledge about polyamory, a desire to learn more about it or at least shows a neutral attitude. The results also exemplify strategies that the informants use in order to get a good treatment. The conclusion of the study is that there is a lack of knowledge in Swedish couples counselling regarding the treatment of non-monogamous clients. The norm systems of the therapist and the client collide. The client can thereby feel accused and excluded, and may as a result refrain from seeking further help. Increased knowledge regarding mononormativity and the unique needs of polyamorous persons would improve the way that their needs are met in the counselling.

<p>Poly, to live in several loving and intimate relationships at the same time, is one alternative to the mono norm. In Sweden polygamy is illegal yet in recent years poly has slowly started to enter the hetero normative political agenda and raise debate in the media. But what does poly mean, and how do those who identify with this type of relationship describe it in contrast to mono? The theoretical framework is based on a structural viewpoint of the changes in the organisation of the family and the growing de-traditionalism of society. Amongst other I use a Foucauldian perspective to explain the structural shift (yet not replacement) between an Alliance pattern and a Sexuality pattern. Other theories in use are that of the emerging ideal of The Pure Relationship and Queer Tendencies. The essay draws its empirical results from seven e-mail and/or face interviews with individuals who identify with poly. The results show that if poly and mono are both understood as expression of the pure relationship they are potentially not so different. Yet the stigma and the lack of role models show that there is much needed public debate about it to unleash it from old discourses that still seem to uphold the equation that love equals two partners. Drawing attention to queer mechanism and the initiated process of the decentralisation of the heterosexual norm, I speculate that in the future polygamy must not be a foreign concept in Swedish society.</p>

Poly, to live in several loving and intimate relationships at the same time, is one alternative to the mono norm. In Sweden polygamy is illegal yet in recent years poly has slowly started to enter the hetero normative political agenda and raise debate in the media. But what does poly mean, and how do those who identify with this type of relationship describe it in contrast to mono? The theoretical framework is based on a structural viewpoint of the changes in the organisation of the family and the growing de-traditionalism of society. Amongst other I use a Foucauldian perspective to explain the structural shift (yet not replacement) between an Alliance pattern and a Sexuality pattern. Other theories in use are that of the emerging ideal of The Pure Relationship and Queer Tendencies. The essay draws its empirical results from seven e-mail and/or face interviews with individuals who identify with poly. The results show that if poly and mono are both understood as expression of the pure relationship they are potentially not so different. Yet the stigma and the lack of role models show that there is much needed public debate about it to unleash it from old discourses that still seem to uphold the equation that love equals two partners. Drawing attention to queer mechanism and the initiated process of the decentralisation of the heterosexual norm, I speculate that in the future polygamy must not be a foreign concept in Swedish society.

This study aims to explore and highlight alternative relationships in relation to the norm of monogamy. The perspective we have had with this study, is of a qualitative and investigative character. We have deeply interviewed four participants who are, or have been, in a polyamorous relationship. We have studied how the respondents see and handle their choices of life. We also wanted to know what kind of reactions they have faced from society. Another issue we have studied deeper is how the participants define jealousy and infidelity. We have anchored the discussion in different relation- and family-related theories to understand and problematize the norm of monogamy. What we come to understand is that the participants found different ways, to satisfy their desires and to fulfill their romantic needs. There have been differences in their desires and needs met in the relationship and we wanted to study how their delimitations seems to vary. Two of our participants have embraced both their romantic and lustful feelings for others and has had a very liberal approach to relationships. The other two participants has only accepted sexual contacts with other people, no feelings involved, and they needed to have an arrangement about this with their partner. Our participants have not experienced any major reactions from the society. However, we have been able to see that they have used various strategies to avoid stigmatization. We could also see that jealousy is often associated with a feeling of ownership.

This thesis aims to highlight, analyse and problematize how sexualities and relationships are constructed as normative and deviant in the Hunger Games trilogy through the character Katniss Everdeen. With this analysis, the thesis aims to further elucidate the pluralism of meaning within literature as a contribution to the field of feminist cultural studies. Queer theory and queer temporality studies have been used to identify and discuss concepts such as the heterosexual matrix, monogamy and mononormativity, polyamory and other marginalized sexualities. A thematic queer reading serves as a methodological approach to the material to enable searching for queer themes in the series. The thesis shows how heterosexuality and monogamy are constructed and portrayed as normative and compulsory, where all other expressions of sexuality are presented as deviant and thereby can be view as different expressions of queer temporality.