This essay discusses the subject of men’s perspective on love relationships, boundaries within them and infidelity. It uses a phenomenological approach and is based on qualitative interviews with five men. They were asked about their definition of and attitude towards relationships and infidelity. The aim of this study is to investigate men's experiences and views of relationships and infidelity and how they describe the two concepts. One aspect is to study how men's views on relationships and unbelief are related to social beliefs about masculinity. The results are interpreted in light of theories related to sociology of emotions and masculinity. It shows that teamwork, communication and creating their own rules within the relationship are key aspects of a working relationship. Infidelity is a phenomenon of many different dimensions and divided into physical or emotional as well as the underlying intentions. This essay wishes to contribute greater insight into how stereotypes affect the individual and therefore society as a whole.

Människor har genom alla tider alltid varit otrogna, även långt innan sociala medier fanns. Det finns idag en uppsjö av sociala medier och appar som människor kan använda sig av för att interagera med varandra och hitta nya bekantskaper. Sociala medier har tveklöst förändrat människors sexuella beteenden, och gjort det lättare än någonsin att skapa sexuella kontakter. Vi ställde oss då frågan om denna tillgänglighet var något som lockade även när det kommer till otrohet? Syftet med studien var således att undersöka människors erfarenheter av att vara otrogna över sociala medier. Vi ville med hjälp av intervjuer få fram hur synen på otrohet ser ut bland personer som använder sociala medier och har egen erfarenhet av otrohet på nätet, samt på vilket sätt de sociala medierna kunde användas för detta ändamål, och hur detta kan förstås ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. För att få svar på dessa frågor genomfördes tio kvalitativa intervjuer med personer som varit otrogna med hjälp av sociala medier någon gång under de senaste tio åren. Insamlad data har sedan analyserats med en tematisk analys. Resultatet visar att otrohet som sker över sociala medier är svårdefinierat och gör det svårare med gränsdragningarna för vad som klassas som otrohet och inte. Det visar även på att sociala medier har förändrat våra sexuella script, och att de sociala mediernas lättillgänglighet och känsla av anonymitet är en bidragande faktor till detta. Vår studie visar att det behövs mer forskning inom området för att ytterligare undersöka hur den ökande användningen av sociala medier kan komma att påverka etablerade partnerrelationer, och för att få en bredare samsyn kring vad som kan räknas som otrohetspraktiker online. / People have always been unfaithful, even long before social media existed. Today, there is a plethora of social media and apps that people can use to interact with each other and find new acquaintances. Social media has undoubtedly changed people's sexual behaviors, making it easier than ever to make sexual connections. We then asked ourselves if this availability was something that also attracted when it comes to infidelity? The aim of this study was thus to examine people’s experiences of online infidelity. We wanted to interview people who had been unfaithful with the help of social media and investigate their view on online infidelity. And also to get an idea of how the different types of social media were used for this specific purpose, and how it can be understood using a social constructivist perspective. To get the answer to these questions we held ten qualitative interviews with people who had been unfaithful with the help of social media at some point during the last decade. The collected data has been analyzed with a thematic analysis. The results show that infidelity that takes place over social media is difficult to define and makes it more difficult to draw the boundaries of what is classified as infidelity and not. It also shows that social media has changed our sexual scripts, and that social media's ease of access and sense of anonymity is a contributing factor to this. Our study shows that more research is needed in this area to further investigate how the increasing use of social media may affect established partner relationships, and to get a broader consensus on what can be counted as infidelity practices online.

Bakgrund: Digital otrohet är ett relativt nytt fenomen, som har uppstått via internet parallellt med den tekniska utvecklingen av sociala medier. Forskning på området är dock mycket begränsad i synnerhet i en terapeutisk kontext samtidigt är digital otrohet en problematik och utmaning som familjerådgivare möter i sin yrkesvardag. Syftet: Det övergripande syftet med studien är att skapa fördjupad kunskap om familjerådgivares erfarenheter av att möta par som upplevt digital otrohet. Mer specifikt avses att undersöka hur familjerådgivarna upplever att digital otrohet som fenomen påverkar den professionella arbetsprocessen.Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Åtta familjerådgivare, fem kvinnor och tre män i åldrarna 45 - 66 år, intervjuades. Fem av intervjuerna skedde ansikte mot ansikte och tre över internet via Teams. Den insamlade data har analyserats genom tematisk analys. Resultat: Familjerådgivare beskriver att par de möter kan vara oense om det förekommit digital otrohet eller inte, till skillnad från fysisk otrohet där paren är överens om att det skett. Två familjerådgivare beskriver att digital otrohet kan gränsa till andra fenomen som svartsjuka och sexuella fantasier. En otydlig definition av vad som är digital otrohet och tvetydighet av hur beteendet/aktiviteten ska bedömas påverkar arbetsprocessen för familjerådgivare. Andra faktorer som påverkar arbetsprocessen är faktorer såsom parens tillgänglighet till internet och tillgång till digital teknik. / Background: Digital infidelity is a relatively new phenomenon that has emerged alongside the technological development of social media. Research in this area is, however, very limited, especially in a therapeutic context, while digital infidelity is a problem and challenge that family counsellors encounter in their professional practice.Aim: The overall aim of the study is to develop a deeper understanding of family counsellors´ experiences in working with couples who have encountered digital infidelity. More specifically, it intends to examine how family counsellors perceive digital infidelity as a phenomenon and how it affects their professional work process.Method: The study is a qualitative interview study with semi-structured questions. Eight family counsellors, five women and three men aged 45 - 66, were interviewed. Five of the interviews were conducted face-to-face, and three over internet via Teams. The collected data were analysed using thematic analysis.Results: Family counsellors describe that couples they meet may disagree on whether digital infidelity has occurred, unlike physical infidelity where the couples agree that it has taken place. Two family counsellors describe that digital infidelity could border on other phenomena such as jealousy and sexual fantasies. An unclear definition of what constitutes digital infidelity and ambiguity in how the behaviour/activity should be assessed impacts the work process for family counsellors. Other factors impacting the work process include the couples´ access to internet and digital technology.

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas. Det har även framgått att omgivningens reaktioner spelar roll, på så sätt att de antingen sökte stöd från vänner, eller aktivt undanhöll ämnet från dem. Vidare har vi även upptäckt att intervjupersonerna som blivit bedragna tenderar att skuldbelägga sig själva, känna skam över händelsen samt utveckla en starkare grad av svartsjuka – som en förändring av självet. / Based on three qualitative interviews, our research has set out to phenomenologically describe the experience of being cheated on (or in other words, infidelity). The three people we interviewed were to describe their subjective experiences and also provide their own definition of what they considered to be infidelity. Theories on shame, guilt and stigma has been used to describe the experience's implications ”the self”. The theory of ”Social bonds” by Scheff has been used to describe implications on social relationships. We've discovered that infidelity can take place even in a relationship that's not monogamous. We've also discovered that the reaction from others plays a big part - the persons either sought support among friends, or actively withheld information from them. The effects the experience had on the persons' self were the following: they tended to blame themselves, feel shameful about the incident and after the infidelity had occurred, developed stronger feelings of jealousy.

This study aims to explore and highlight alternative relationships in relation to the norm of monogamy. The perspective we have had with this study, is of a qualitative and investigative character. We have deeply interviewed four participants who are, or have been, in a polyamorous relationship. We have studied how the respondents see and handle their choices of life. We also wanted to know what kind of reactions they have faced from society. Another issue we have studied deeper is how the participants define jealousy and infidelity. We have anchored the discussion in different relation- and family-related theories to understand and problematize the norm of monogamy. What we come to understand is that the participants found different ways, to satisfy their desires and to fulfill their romantic needs. There have been differences in their desires and needs met in the relationship and we wanted to study how their delimitations seems to vary. Two of our participants have embraced both their romantic and lustful feelings for others and has had a very liberal approach to relationships. The other two participants has only accepted sexual contacts with other people, no feelings involved, and they needed to have an arrangement about this with their partner. Our participants have not experienced any major reactions from the society. However, we have been able to see that they have used various strategies to avoid stigmatization. We could also see that jealousy is often associated with a feeling of ownership.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att granska och undersöka hur förälskelse, kärlek och sexualitet i ett heterosexuellt parförhållande beskrivs och förklaras ur ett jungianskt perspektiv. Undersökningen utgår från följande frågeställningar:</p><p>- Hur uppstår förälskelse och kärlek ur ett jungianskt perspektiv?</p><p>- Vilka arketyper inverkar på en heterosexuell parrelation, och på vilket sätt inverkar de?</p><p>Jag har valt att undersöka hur kärlek i ett heterosexuellt förhållande uppstår ur ett jungianskt perspektiv. Jag har valt att studera, läsa och granska den litteratur som finns tillgänglig inom området, och har utgått ifrån ett nutida västerländskt perspektiv. Arbetet är en litteraturstudie och den litteratur som jag har använt mig av är så modern och nutida som möjligt, och jag har i denna uppsats därför valt att inte använda mig av t.ex. Emma Jungs ”Animus och Anima” eller C. G. Jungs ”Människan och hennes symboler”, eftersom de i en del avseenden kan verka omoderna. Kvinnors möjlighet till utbildning och självförverkligande i ett modernt västerländskt samhälle är t.ex. annorlunda idag än vad de var när dessa böcker skrevs. Jag har istället valt att använda mig av Sanford, som är en verksam jungiansk analytiker och präst och som skrev sin bok Osynliga Partners 1980. Även Pascal kan räknas till den yngre generationen av jungianska analytiker. Dessa författare använder sig av C. G. Jungs ursprungliga teorier och tankar, men har ombearbetat dessa i modernare form.</p><p>Jag har valt att intervjua fyra stycken individer i exemplifierande och reflekterande syfte. Jag vill noga betona att de inte tjänar ett resultat- och slutsatssyfte. De är för få för att som sådana räknas in i ett resultatsyfte, utan tjänar istället ett syfte i att vara exempel på hur moderna människor kan tänka. De intervjuade valdes ut genom personliga kontakter, och intervjuerna genomfördes per telefon. De frågor som jag ställde, var frågor som uppkom av intresse, efter att ha studerat och granskat den jungianska litteraturen.</p>

Syftet med uppsatsen är att granska och undersöka hur förälskelse, kärlek och sexualitet i ett heterosexuellt parförhållande beskrivs och förklaras ur ett jungianskt perspektiv. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: - Hur uppstår förälskelse och kärlek ur ett jungianskt perspektiv? - Vilka arketyper inverkar på en heterosexuell parrelation, och på vilket sätt inverkar de? Jag har valt att undersöka hur kärlek i ett heterosexuellt förhållande uppstår ur ett jungianskt perspektiv. Jag har valt att studera, läsa och granska den litteratur som finns tillgänglig inom området, och har utgått ifrån ett nutida västerländskt perspektiv. Arbetet är en litteraturstudie och den litteratur som jag har använt mig av är så modern och nutida som möjligt, och jag har i denna uppsats därför valt att inte använda mig av t.ex. Emma Jungs ”Animus och Anima” eller C. G. Jungs ”Människan och hennes symboler”, eftersom de i en del avseenden kan verka omoderna. Kvinnors möjlighet till utbildning och självförverkligande i ett modernt västerländskt samhälle är t.ex. annorlunda idag än vad de var när dessa böcker skrevs. Jag har istället valt att använda mig av Sanford, som är en verksam jungiansk analytiker och präst och som skrev sin bok Osynliga Partners 1980. Även Pascal kan räknas till den yngre generationen av jungianska analytiker. Dessa författare använder sig av C. G. Jungs ursprungliga teorier och tankar, men har ombearbetat dessa i modernare form. Jag har valt att intervjua fyra stycken individer i exemplifierande och reflekterande syfte. Jag vill noga betona att de inte tjänar ett resultat- och slutsatssyfte. De är för få för att som sådana räknas in i ett resultatsyfte, utan tjänar istället ett syfte i att vara exempel på hur moderna människor kan tänka. De intervjuade valdes ut genom personliga kontakter, och intervjuerna genomfördes per telefon. De frågor som jag ställde, var frågor som uppkom av intresse, efter att ha studerat och granskat den jungianska litteraturen.