Syftet med denna studie är att utvinna kunskap ur åtta specialpedagogers berättelser om deras arbete med barn i kris. Studien bygger på en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer och en tematisk innehållsanalys. Bakgrunden presenterar en genomgång av lagar och styrdokument som påverkar arbetet med barn i kris, tidigare forskning om arbete med barn i kris samt en genomgång av specialpedagogiska perspektiven som utgör studiens teoretiska grund. Resultatet uppvisar att arbete med barn i kris i skolan är krävande och bygger på en organisation som sluter upp kring barnet. Det stöd som behövs ska ges genom anpassning av lärmiljön, till personen som jobbar närmast barnet och från de professionella i elevhälsan för att kunna skapa en gynnsam miljö för en optimal återhämtningsprocess. Resultatet visar även på brister inom de organisatoriska förutsättningarna för att kunna arbeta optimalt med barn i kris. Resursbristerna pekas ut som de största orsakerna till svårigheterna. I resultatanalysen åskådliggörs att specialpedagogernas tankar kring arbetet med barn i kris följer tidigare forskning, lagar och styrdokumentens skrivelser. Det tydliggörs även att specialpedagogerna över lag har svårigheter att genomföra de optimala åtgärderna trots de kunskaper de besitter. Avslutningsvis diskuteras slutsatserna av studien, där det framgår att barn i kris och barn i dolda kriser löper en stor risk att få ökad psykisk ohälsa. Slutsatser som dras är att proaktivt arbete behöver aktualiseras i skolans grundläggande arbete, där framförallt barns mående, relationer och grupprocesser måste vara i fokus.

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas. Det har även framgått att omgivningens reaktioner spelar roll, på så sätt att de antingen sökte stöd från vänner, eller aktivt undanhöll ämnet från dem. Vidare har vi även upptäckt att intervjupersonerna som blivit bedragna tenderar att skuldbelägga sig själva, känna skam över händelsen samt utveckla en starkare grad av svartsjuka – som en förändring av självet. / Based on three qualitative interviews, our research has set out to phenomenologically describe the experience of being cheated on (or in other words, infidelity). The three people we interviewed were to describe their subjective experiences and also provide their own definition of what they considered to be infidelity. Theories on shame, guilt and stigma has been used to describe the experience's implications ”the self”. The theory of ”Social bonds” by Scheff has been used to describe implications on social relationships. We've discovered that infidelity can take place even in a relationship that's not monogamous. We've also discovered that the reaction from others plays a big part - the persons either sought support among friends, or actively withheld information from them. The effects the experience had on the persons' self were the following: they tended to blame themselves, feel shameful about the incident and after the infidelity had occurred, developed stronger feelings of jealousy.

Våld mot kvinnor är en kränkning av de universella mänskliga rättigheterna som baseras på alla människors lika värde och rättigheter. Flera internationella konventioner har antagits som ger staten skyldighet att skydda kvinnor, oavsett om våldet mot kvinnor sker i den privata eller offentliga sfären.  Det hedersrelaterade systemet är ett komplext system som är väldigt strukturellt och organiserat. Denna karaktär innehåller olika former av förtryck och anses inte som enskilda och isolerade händelser utan dessa bör ses i tidsföljd och ingår i ett större organiserat sammanhang. De komponenter som förekommer i en hederskontext är: tradition, kultur, religion, könsmaktsordning, utanförskap, individuella/ psykologiska komponenter[1]. Här i Sverige finns unga personer som lever med tanken att de aldrig får dra skam över familjens heder vilket leder till ett ständigt hot i deras vardag. När man pratar ”hdrv” så är det inte enbart en man som misshandlar en kvinna utan oftast planeras detta av hela familjen som utövas både av släktingar utanför (män och kvinnor) eller enbart av den närmaste familjen[2]. Syftet med denna studie är att jag ska försöka ta reda på så mycket information och fakta för att kunna förstå olika diskurser kring hedersförtryck, hedersvåld och förhoppningsvis kunna nyansera hederskultur i relation till kultur, normer och religion.

The aim of this study is to examine how shame and guilt are manifested in the narratives of parents that have been subject to violence by their children. Parent abuse is a form of violence that has recieved limited attention compared to other forms of violence. Previous research shows that serviceproviders lack knowledge and guidelines to assess the problem. Three qualitative semi-structured interviews were analysed using Labov and Waletzky’s (1967) model of the structure of narratives. Lewis (1971) theory of shame and guilt was applied to highlight the different aspects of the emotions manifested in the narratives. Four themes were identified using a first round thematic analysis (Braun & Clarke, 2006); (1) Personal guilt; instant and continually present, (2) Violence as an attack on one’s own feeling of self worth, (3) Children’s expression of guilt is intertwined with the parent’s feeling of guilt and (4) Professionals blaming the parents’ exacerbates an already difficult situation. The results indicate that parents experience strong feelings of guilt and that these feelings might need to be adressed in a non-judgemental environment for the best of both the parent and the child.