Det traditionella monogama partnerskapet förändrades under 1900-talet till följd av bland annat individualistiska ideal och en ökad autonomi. Samtidigt har det monogama partnerskapet både juridiska och sociala fördelar i samhället idag. Denna studie syftar till att undersöka och belysa individers upplevelser av att avvika från den konventionella tvåsamhetsnormen samt undersöka vilken betydelse detta har för identiteten. Tidigare forskning centrerar till stor del kring att jämföra samt beskriva den praktiska innebörden av dessa icke-monogama praktiker. Dock återfinns viss betoning på identitet och självuppfattning då icke-monogami antingen presenteras som något individen är eller något individen gör som ett aktivt val i relationer. Tidigare forskning redogör även för betydelsen av icke-monogama definitioner, begrepp och sociala sammanhang för individens självbild. Det teoretiska ramverk som i denna studie applicerats för analys utgörs av Anthony Giddens identitetsteori, Judith Butlers performativitetsteori samt Erving Goffmans teori om stigma och informationskontroll. Det empiriska materialet består av tio digitala intervjuer med deltagare i åldrarna 27-55, varav fyra deltagare definierade sig som män, fem deltagare som kvinnor och en deltagare som icke-binär. Intervjuerna genererade omkring 106 sidor transkriberat material vilket har analyserats med metoden interpretative phenomenological analysis (IPA). Resultaten visade, i samklang med tidigare forskning, att icke-monogami primärt ses som något individen antingen är eller gör, vilket har betydelse för självuppfattningen. Resultaten visade även att välmående och hållbarhet i relationer, samt stolthet sett till identitet, framhölls som drivkrafter för en icke-monogam relationsfilosofi. Icke-monogami presenterades också som en eftersträvansvärd identitetsmarkör för att ifrågasätta sociala strukturer. Flera deltagare påvisade en växelvis eller cirkulär process där själva avvikandet från tvåsamhetsnormen kan ha sin grund i värden kopplade till identitet likväl som delar av den upplevda identiteten kan ha utvecklats som en produkt av inställningen till relationer. Icke-monogami har i denna studie även presenteras som ett socialt stigma på basis av kontext och bemötande.

Monogami är normen för förhållanden i Sverige idag. Samtidigt är det relativt outforskat hur man väljer att vara monogam, vad monogami innebär för svenska monogama idag och vilka utmaningar den erbjuder. 20 svenska monogama intervjuades via chattprogram med stöd av intervjuguide för att besvara frågorna “Varför lever man monogamt?”, “Vilka känslomässiga utmaningar ställs man inför som monogam?” samt “Finns det kännetecknande psykologiska mönster för gruppen monogama?”. Tematisk analys av intervjuerna genomfördes. Resultaten pekar på att seriell monogami har en stark position som norm i Sverige. Informanterna framställde en generellt positiv bild av monogami där de var nöjda med sitt relationsval och inte upplevde stora känslomässiga utmaningar. Resultatanalysen komplicerar bilden genom att lyfta fram en framträdande inkongruens mellan vikten som informanter lägger vid överenskommelser kring monogamin i relationen och hur lite de pratar om monogami med sina partners. Ingångar till vidare forskning i ämnet föreslås.

”Happy, happy, liksom” handlar om tvåsamhetsnormen och hur den (re)produceras i den samtida svenska kulturen. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i feministisk teori, bland annat normkritik, socialkonstruktivism och teorier om heteronormativitet, och applicerar dem på en debatt om skilsmässa som pågick i svensk dags- och fackpress under hösten 2011. Debatten utlöstes av boken Happy Happy: En bok om skilsmässa, red. Maria Sveland och Katarina Wennstam. Empirin består av ett antal artiklar som publicerades i svenska tidningar under debattens gång. Av dessa artiklar har jag gjort en kritisk diskursanalys i syfte att ta reda på hur vår kultur (re)producerar tvåsamheten, samt för att belysa och kritisera tvåsamhetsnormen. Detta gjordes utifrån frågeställningar om hur tvåsamhetens konstrueras i reaktioner på avvikelser mot normen, hur betydelsen av fenomenet skilsmässa yttrar sig i upprätthållandet av tvåsamhetsnormen samt vilka teman och begrepp som återkommer hos skribenterna i deras tal om tvåsamhet. Jag fann i min undersökning att fenomenet tvåsamhet (och tvåsamhetsnormen) sällan uttalas explicit men ändå genomsyrar stora delar av debatten om skilsmässa, äktenskap och familj. Tvåsamheten premieras av samhället, både i lag och socialt, och är starkt sammankopplat med heteronormativiteten. Avvikelser mot normen får både praktiska (ekonomiska) och sociala konsekvenser.

Polyamori i terapikontext är ett outforskat ämne i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka polyamorösa klienters erfarenheter av familjerådgivning. Metoden är enskilda halvstrukturerade intervjuer med nio polyidentifierade personer, som har analyserats med hjälp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA, och teoretiska ramverk som Rubins sexuella värdehierarki och den obligatoriska monogamin. Resultaten går i linje med inter-nationell forskning om terapi¬erfarenheter hos poly¬identi¬fierade klienter. Intervjupersonerna beskriver varierande erfarenheter av familje¬rådgivning. Terapirummet tenderar å ena sidan att vara en plats där familjerådgivarens mononormativa värderingar får fritt spelrum. I detta rum nedvärderas polyamori och monogami görs till det ideala sättet att ha kärleksrelationer. Klienterna riskerar därmed att utsättas för stigmatisering och diskriminering i familje-rådgivningen. De polyamorösa klienterna berättar också om kunskapsbrister hos behandlare både när det handlar om relationsnormer och om poly¬specifika frågeställningar. Studien visar å andra sidan exempel på när familjerådgivningen blir ett polyvänligt rum. I detta rum har terapeuten kunskap om polyamori, en vilja att lära mer eller åtminstone ett neutralt förhåll¬ningssätt. I studien beskrivs också strategier som informanterna tar till för att tillförskaffa sig ett gott bemötande. Slutsatsen är att de erfarenheter som studien beskriver pekar på att det finns kunskapsbrister i den svenska familjerådgivningen när det handlar om att bemöta den icke-monogama klienten. Terapeutens och klientens normsystem kolliderar, vilket bland annat kan leda till att klienten blir utpekad och avstår ifrån att söka vidare hjälp. Ökad kunskap i familjerådgivningen om mononormativitet och om polyamorösa personers unika behov skulle förbättra de poly¬amorösa klienternas förutsättningar att få hjälp vid relationsproblem. / Polyamory in a therapy context is a field with little research in Sweden today. The aim of this study is to explore the experiences of polyamorous clients in relationship counselling (familjerådgivning). The method is semi-structured individual interviews with nine informants. The interviews are analysed with interpretative phenomenological analysis, IPA. The results are further analysed by applying the frameworks of Rubin’s sexual hierarchy and compulsory monogamy. The results agree with international research regarding polyamorous persons’ experiences of relationship counselling. The informants describe both helpful and harmful experiences in the counselling room. On the one hand, it tends to be a room where the counsellor’s mononormative values reign free. In this room polyamory is degraded and monogamy is idealized. The client is in risk of stigmatisation and discrimination. The informants describe that the therapists lack knowledge regarding both relationship norms and poly-specific issues. One the other hand, the study exemplifies when the counselling room is poly-friendly. In this room, the therapist has knowledge about polyamory, a desire to learn more about it or at least shows a neutral attitude. The results also exemplify strategies that the informants use in order to get a good treatment. The conclusion of the study is that there is a lack of knowledge in Swedish couples counselling regarding the treatment of non-monogamous clients. The norm systems of the therapist and the client collide. The client can thereby feel accused and excluded, and may as a result refrain from seeking further help. Increased knowledge regarding mononormativity and the unique needs of polyamorous persons would improve the way that their needs are met in the counselling.

<p>Poly, to live in several loving and intimate relationships at the same time, is one alternative to the mono norm. In Sweden polygamy is illegal yet in recent years poly has slowly started to enter the hetero normative political agenda and raise debate in the media. But what does poly mean, and how do those who identify with this type of relationship describe it in contrast to mono? The theoretical framework is based on a structural viewpoint of the changes in the organisation of the family and the growing de-traditionalism of society. Amongst other I use a Foucauldian perspective to explain the structural shift (yet not replacement) between an Alliance pattern and a Sexuality pattern. Other theories in use are that of the emerging ideal of The Pure Relationship and Queer Tendencies. The essay draws its empirical results from seven e-mail and/or face interviews with individuals who identify with poly. The results show that if poly and mono are both understood as expression of the pure relationship they are potentially not so different. Yet the stigma and the lack of role models show that there is much needed public debate about it to unleash it from old discourses that still seem to uphold the equation that love equals two partners. Drawing attention to queer mechanism and the initiated process of the decentralisation of the heterosexual norm, I speculate that in the future polygamy must not be a foreign concept in Swedish society.</p>

Poly, to live in several loving and intimate relationships at the same time, is one alternative to the mono norm. In Sweden polygamy is illegal yet in recent years poly has slowly started to enter the hetero normative political agenda and raise debate in the media. But what does poly mean, and how do those who identify with this type of relationship describe it in contrast to mono? The theoretical framework is based on a structural viewpoint of the changes in the organisation of the family and the growing de-traditionalism of society. Amongst other I use a Foucauldian perspective to explain the structural shift (yet not replacement) between an Alliance pattern and a Sexuality pattern. Other theories in use are that of the emerging ideal of The Pure Relationship and Queer Tendencies. The essay draws its empirical results from seven e-mail and/or face interviews with individuals who identify with poly. The results show that if poly and mono are both understood as expression of the pure relationship they are potentially not so different. Yet the stigma and the lack of role models show that there is much needed public debate about it to unleash it from old discourses that still seem to uphold the equation that love equals two partners. Drawing attention to queer mechanism and the initiated process of the decentralisation of the heterosexual norm, I speculate that in the future polygamy must not be a foreign concept in Swedish society.

This study aims to explore and highlight alternative relationships in relation to the norm of monogamy. The perspective we have had with this study, is of a qualitative and investigative character. We have deeply interviewed four participants who are, or have been, in a polyamorous relationship. We have studied how the respondents see and handle their choices of life. We also wanted to know what kind of reactions they have faced from society. Another issue we have studied deeper is how the participants define jealousy and infidelity. We have anchored the discussion in different relation- and family-related theories to understand and problematize the norm of monogamy. What we come to understand is that the participants found different ways, to satisfy their desires and to fulfill their romantic needs. There have been differences in their desires and needs met in the relationship and we wanted to study how their delimitations seems to vary. Two of our participants have embraced both their romantic and lustful feelings for others and has had a very liberal approach to relationships. The other two participants has only accepted sexual contacts with other people, no feelings involved, and they needed to have an arrangement about this with their partner. Our participants have not experienced any major reactions from the society. However, we have been able to see that they have used various strategies to avoid stigmatization. We could also see that jealousy is often associated with a feeling of ownership.