Introduktion: Aktivitetsbalans är ett vanligt begrepp inom arbetsterapi. Det betyder att man har en jämn fördelning mellan det man vill göra och det man måste göra. I examensarbetet ställer sig författarna frågan om det går att arbeta med en persons aktivitetsbalans utan att inkludera partnerns aktivitetsbalans. Familjerådgivarna är vana vid att arbeta med par som helhet, därför vill författarnata reda på hur de arbetar med aktivitetsbalans utifrån sin yrkeskompetens. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur familjerådgivare arbetar med aktivitetsbalans tillsammans med par. Metod: Studiens design är deskriptiv med induktiv ansats. Ett avsiktligt – typiskt urval samt snöbollsurval användes vid sökningar efter familjerådgivare på kommunala och kyrkliga hemsidor. Informanterna bestod av både kvinnor och män spridda över hela landet med yrkeserfarenhet på 20–40 år. Semistrukturerade intervjuer användes för datainsamlingen vilka transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorierna Tillsammans identifieras parens aktivitetsbalans, Med verktyg och metod och Med förändring och förnyelse identifierades tillsammans med sex underkategorier. Slutsats: Genom att kombinera arbetsterapeutiska evidensbaserade instrument med familjerådgivningens samtalsrådgivning tror författarna att par med aktivitetsbalansproblem skulle få bättre resultat. / Title: Occupational balance for couples: an interview study with family counselers Introduction: Occupational balance is a concept in occupational therapy, meaningyou have an even distribution between what you want to do and what you need to do. The authors ask themselves the question whether it is possible to work with a person's occupational balance without including the partner's occupational balance. Family counselors is used to working with couples as a whole, that’s why the authors want to find out how they work with occupational balance based on their professional competence. Aim: The aim of the thesis was to highlight how family counselers work with occupational balance together with couples. Method: The study design is descriptive with an inductive approach. A purposive sampling – typical selection and snow ball sampling was used when searching for family counselors on municipal and church websites. The informants were both women and men from all over Sweden and with professional experience of 20–40 years. Semi-structured interviews were used for data collection and were transcribed and analyzed through qualitative content analysis. Results: The categories The couples occupational balance is identified together, With tools and method and With change and renewal were identified together with six subcategories. Conclusions: By combining occupational evidence-based instruments with family counseling, the authors believe that couples with activity balance problems would have better outcomes.

The aim of this study is to investigate the dynamics of privilege and structural oppression according to the heteronormativ dyad in the context of family councelling through the lense of an intersectional perspective as a framework. The concept ”Portrait of intersectional privilege” by Fors (2020) is central of the study by its focus on the flexibel power balance on heterosexism, idealization of the dyadic realtionship and the norm of monogami. Five semi structured interviews have been made with psychotherapists in the field of Swedish family councelling and the data were interpretated and processed by tematic analysis. The result indicates that it would be of interest to improve knowledge and reflective awareness about intersecitionality when it comes to the heteronormativ dyad in the field of family councelling.

<p>Att ingå äktenskap är något naturligt för oss människor, men äktenskap kan se olika ut beroende på varifrån man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam skiljer sig åt i regler och mening med äktenskapet. Vad händer när personer från skilda bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie är att undersöka hur blandäktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen säger och hur det ser ut i praktiken. Metoden som använts för att få svar är kvalitativa intervjuer med sju personer samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning.</p><p>Trots en begränsning av resurser för att göra en sådan studie har jag insett att litteraturen och praktiken inte överensstämmer. Samhället handlar mycket om fördomar och alla har vi en uppfattning, djupt präglad av vår uppväxt, föräldrar och omgivning, av hur en ”normal” familj ska se ut. Ibland blir det inte som vi har tänkt oss och vi människor kanske måste lära oss att vara mera öppna för det som än idag är ovanligt för oss.</p>

Att ingå äktenskap är något naturligt för oss människor, men äktenskap kan se olika ut beroende på varifrån man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam skiljer sig åt i regler och mening med äktenskapet. Vad händer när personer från skilda bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie är att undersöka hur blandäktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen säger och hur det ser ut i praktiken. Metoden som använts för att få svar är kvalitativa intervjuer med sju personer samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning. Trots en begränsning av resurser för att göra en sådan studie har jag insett att litteraturen och praktiken inte överensstämmer. Samhället handlar mycket om fördomar och alla har vi en uppfattning, djupt präglad av vår uppväxt, föräldrar och omgivning, av hur en ”normal” familj ska se ut. Ibland blir det inte som vi har tänkt oss och vi människor kanske måste lära oss att vara mera öppna för det som än idag är ovanligt för oss.

Följande studie handlar om feedbackorienterad terapi på Familjerådgivningen. Syftet var att mäta parens upplevda förändring av livstillfredsställelse för att se om samtalen på Familjerådgivningen gör skillnad och om förändringen enligt skattningsinstrumenten ORS och SRS överensstämde med skattningen av klimatet i parrelationen/familjen samt om det fanns några könsskillnader. Undersökningsgruppen omfattades av 29 par, som sökte hjälp på Familjerådgivningen i södra Dalarna, i Mora och i Linköping under tiden januari 2016 till maj 2016. Paren fyllde i skattningsinstrumentet ORS (som mäter förändring) i början av varje samtal och SRS (som mäter alliansen) i slutet av varje samtal. Familjerådgivaren använde sig av den feedback som gavs och korrigerade behandlingen därefter. Vid första och tredje samtalet fyllde paren i skattningsinstrumentet "Familjeklimat". Resultatet efter tre samtal visade en liten förbättring av livstillfredsställelse för både män och kvinnor vilket överensstämde med skattningen av klimatet i familjen där närheten förbättrades och kaos minskade. / The following study is about feedback informed treatment in family councelling. The purpose was to measure the couples experienced change in life satisfaction, to see if treatment sessions of family councelling makes a difference and change according to the estimation instruments ORS and SRS and is consistent with the estimate of the atmosphere in the couple´s relationship/family atmosphere and if there were any gender differences. The study group included 29 couples who sought help at the Family councelling in southern Dalarna, Mora and Linköping during the period of January 2016 to May 2016. The couples filled in the instrument ORS (measuring change) at the beginning of each session and SRS (measuring alliance) at the end of each session. The family councellor used the received feedback and corrected treatment accordingly. In the first and third session the couples filled in the "Family climate" instrument. The outcome after three sessions showed a small improvement in the life satisfaction for both men and women which were consistent with the estimate of the atmosphere and the climate in the family. The vicinity improved and chaos decreased.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om skattad familjefunktion påverkades av parsamtal på familjerådgivning och om det förelåg någon skillnad i behandlingsutfall mätt med SCORE-15 beroende på om deltagarna gått i sedvanlig familjerådgivning eller familjerådgivning med inkludering av Feedback Informerad Terapi (FIT). Åttiotvå deltagare skattade familjefunktion vid inledning av familjerådgivningen. Trettioåtta undersökningsdeltagare skattade sin familjefunktion med SCORE-15 både före och efter parsamtal vid familjerådgivning. Av de 38 fick 18 (47.4%) familjerådgivning med FIT och 20 (52.6%) sedvanlig familjerådgivning. Resultatet visade en statistisk signifikant förbättring avseende skattning av total familjefunktion mätt med SCORE-15 före och efter familjerådgivning och en signifikant större förändring i SCORE-15 före och efter familjerådgivningen för de deltagare som fick sedvanlig familjerådgivning jämfört med FIT. Deltagarna i sedvanlig familjerådgivning hade dock en sämre familjefunktion inledningsvis, vilket innebar en större möjlighet till förbättring. Därutöver undersöktes genom fyra kvalitativa intervjuer familjerådgivares upplevelser av huruvida familjefunktion påverkas av familjerådgivning, med eller utan inkludering av FIT och huruvida de upplevde någon skillnad i behandlingsutfall beroende på om FIT inkluderas i familjerådgivningen. Familjerådgivare upplevde att familjefunktionen förbättrades efter familjerådgivning. Däremot upplevde de inte någon skillnad i behandlingsutfallen beroende på om individer fått familjerådgivning med FIT eller inte. Studiens begränsningar och de kliniska implikationerna diskuteras.