Denna studie tar sin utgångspunkt i en undran över hur en skola i en kommunal verksamhet är organiserad för att förebygga att elever får matematiksvårigheter. Hur är specialundervisningen organiserad för elever i matematiksvårigheter och vilket per-spektiv råder för elever i svårigheter? Studiens strategi är konstruerad som en fallstudie och utgår utifrån en skola i en medelstor kommun i Sverige. Undersökningsmetoden består av en dokumentstudie av vissa av fallstudieskolans åtgärdsprogram samt en semistrukturerad inter-vjustudie med anställda inom kommunens olika verksamheter inom barn, utbildning och kul-tur (BUoK). Detta möjliggör kartläggningen av huvudmannens tolkning av de statliga styrdo-kumenten och hur denna tolkning påverkar verksamheten på olika nivåer i det kommunala systemet, ner till SUM-eleven. Verksamheten i klassrummet påverkas av olika ramar och förut-sättningar som kan vara begränsande för läraren och påverkar både processen och resultatet. Överst på formuleringsarenan formulerar politiker och tjänstemän på statlig och kommunal nivå ramarna för verksamheten och dessa beslut får konsekvenser på realiseringsarenan där SUM-eleven befinner sig. Skolledaren och de intervjuade lärarna har en ambition att alla ele-ver ska få tillhöra sin klassgemenskap. Men på grund av olika anledningar undervisas vissa elever i rum utanför klassrummet. I de undersökta elevdokumenten betonas elevens problem och inte miljön och organisationen.

<p>Under senare år har ett flertal reformer gjorts för att öka pressen på kommunerna att sköta sin ekonomiska hantering. Budgetuppföljning har hamnat i fokus för att hålla nere avvikelsen mellan resultat och budget. Syftet i uppsatsen är att ge en ökad förståelse för vad det är som påverkar budgetavvikelserna i de svenska kommunerna. I uppatsen används statistiska analyser av dels eget insamlat datamaterial för att hitta samband och förklaringar till hur budgetavvikelserna skiljer sig utifrån a) partiblocktillhörigheten hos de styrande i kommunen, b) hur stark den politiska makten är hos de styrande i kommunen, c) storleken på kommunen. Undersökningens resultat visar främst att en större folkmängd i kommunen generellt leder till ökade problem att följa budgeten och därmed är det dessa kommuner vi ska akta oss för att lita på när det gäller budgeten.</p>

<p>Patienter med diagnosen hjärtsvikt ökar i samhället, årligen beräknas ca 30 000 nya fall tillkomma. Egenvård är viktig för denna patientgrupp men för att bedriva egenvård krävs att patienten har tillräklig fysisk och psykisk kapacitet, kunskap och motivation. Råder brist på egenvårdsresurser är det ofta personalen på äldreboendet som måste stödja eller helt ta över egenvården. För detta krävs kunskap att se signaler och symtom vid en försämring. Syftet med denna studie var att kartlägga hur personalen i kommunens äldreboende uppfattar signaler och symtom hos patienten med hjärtsvikt samt vilka åtgärder som vidtas när patienten själv saknar egenvårdsförmåga. Studien genomfördes i en mellansvensk kommun under våren 2007. Enkäter (n=228) skickades ut till 8 kommunala äldreboenden. Enkäten vände sig till den personal som arbetade med omvårdnaden på boendet, kommunsköterskorna var exkluderade från studien. Enkäten omfattade både öppna frågor och frågor med fasta svarsalternativ. Resultatet visade att utbildningsnivån var hög, 96,7 % hade någon form av vårdutbildning, 3,3 % saknade helt utbildning. Studien visade att personalen kontaktar kommunsköterskan vid avvikande symtom men att personalen ofta inte vet vilken eller vilka sjukdomar de boende lider av. Om kunskap finns om vilken sjukdom den boende har samt vilken eller vilka symtom som ses vid en försämring så kan ett lidande förhindras för den boende. Finns kunskap att förhindra och förebygga finns även en vårdkvalitet att vinna och pengar att spara.</p>

<p>Undersökningen bygger på en enkät och två gruppintervjuer som genomförts bland elever på estet-/naturestet- samt teknikprogrammet på en fristående och en kommunal gymnasieskola. </p><p>De båda undersökningarnas resultat gällande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgången är skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag är nöjda med informationen. Dock är antalet missnöjda så pass stort att båda skolorna bör låta den genomgå en del förbättringar. Främst gäller det att informationen stämmer överrens med den verklighet eleverna möter när de börjar som elever på skolan.</p><p> Enkätundersökningen visar att det är fler som besöker den kommunala skolan än den fristående, och att den fristående skolans elever besöker båda skolformerna i högre utsträckning än vad den kommunala skolans elever gör. Detta bekräftas av intervjuundersökningen där ingen av den kommunala skolans intervjupersoner hade besökt den fristående skolan. </p><p>I enkätundersökningen framkommer det att kompisar, den kommunala skolformen och den större storleken är avgörande för flest av den kommunala skolans elever. Samtidigt visar rangordningen av svarsalternativen att ”positiva upplevelser vid besöket” är en mycket viktig faktor för dem som angett den. Intervjuundersökningen visar dock att upplevelsen av besök på den kommunala skolan inte är odelat positivt och att två av de tre som upplevde någon del av besöken som negativt ändå sökte till den kommunala skolan. Här framträder istället andra faktorer som mer avgörande, exempelvis utbildning och geografisk placering. I intervjuundersökningen framkommer även ett annat svar, och det är att utbildningen inte fanns någon annan stans. För de flesta av den fristående skolans elever gäller att utbildningen verkade roligare, att skolan är mindre och att utbildningen verkade bättre som mest avgörande alternativ. Gällande rangordningen återkommer samma svarsalternativ, men med lite annorlunda ordning där skolans mindre storlek kommer först, följt av att utbildningen verkade bättre och slutligen att utbildningen verkade roligare. I intervjuundersökningen framkommer andra svar. Där angavs skolans storlek och att utbildningen verkade roligare som avgörande faktorer, men även att lokalerna var trevligare och att kontakten lärarkåren var bättre än på den kommunala skolan.</p><p>Den faktor som spelat minst roll i elevernas val av skolform till gymnasiet är målsmans påverkan. För den fristående skolans elever förekommer detta alternativ inte alls bland svaren medan det bland den kommunala skolans elever fick en låg svarsprocent. Då det tidigare framkommit att målsmän i vissa fall förser eleverna med information inför valet går det inte att helt utesluta deras betydelse, men det är ett ytterst få fall där de figurerar som avgörande faktorer i själva valsituationen.</p>

No description available.

No description available.

<p><p>Problem: Lean har under flera tiotals år används inom bilindustrin och annan producerande verksamhet i syfte att effektivisera och förbättra. Också den offentliga sektorn behöver göra effektiviseringar och förbättringar. Frågan är om lean är en metod som också är tillämplig där och hur den kan användas, likaså vilka effekter införandet av lean kan ge? Lean inom producerande verksamhet har i flera forskningar kritiserats för att vara inhumant. Hur ser verkligheten ut inom en kommunal verksamhet som infört lean vad gäller de mänskliga aspekterna?</p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen har varit att studera verkligheten för att se hur lean används och se vad det har tillfört en verksamhet. Detta har gjorts med utgångspunkt från en kommunal verksamhet. Jag ville också belysa de mänskliga aspekterna inom lean med fokus på förändrings- och förbättringsarbete, delaktighet och engagemang.</p><p>Metod: Till denna studie har den kvalitativa metoden använts i form av besöksintervjuer i Vara kommun som har utgjort fallet i denna fallstudie. Intervjuer har gjorts med medarbetare, chefer och projektledare för lean projekt inom kommunen. Litteraturstudien som ligger till grund för teorin har bestått av böcker och vetenskapliga artiklar inom ämnet lean samtinom angränsande ämnen.</p><p>Slutsats: Lean är tillämpligt också inom kommunal verksamhet, men lean inom producerande verksamhet och kommunal verksamhet är långt ifrånidentiskt. I Vara kommun används främst kartläggning som verktyg, vilket bara är ett av många verktyg. Vara kommun har dock till stor del lyckats anamma ett leantänk, dock har de lång väg kvar tills hela kommunen tänker lean. Medvetenheten om att lean kräver ett långsiktigt tänkande är stort både bland chefer och medarbetare. Ur en mänsklig synpunkt är det än så länge för tidigt att dra någon slutgiltig slutsats då majoriteten av studiens respondenter arbetat med lean för kort tid. På kort sikt kan dock slutsatsen dras att inom de delar av verksamheten som studerats har positiva effekter visats i form av bland annat bättre psykosocial arbetsmiljö, bättre samarbete och mindre sårbarhet. Engagemanget är stort, speciellt bland projektledare och medarbetare, dock skulle ett högre engagemang bland vissa chefer vara önskvärt om Vara kommuns mål skall nås att få lean att bli en del i alla verksamheter. Likaså har kommunen ofta flera projekt på gång samtidigt och en del förblir halvfärdiga vilket gör att det finns en tendens till förändringströtthet bland medarbetare.</p></p> / <p><p>Problem: During several years, lean has been used in the car industry and in other manufactories and its purpose has been to be more effective and improvethe operations. The public sector also needs to be more effective and improve their operations. The question is: Is lean a method that is appropriate there, how can it be used and which output can lean give? In studies, lean in manufactories, often has been criticised to be inhuman. With focus on the humans in lean, how is the reality in a municipal operation?</p><p>Purpose: The purpose of this study have been to examine the reality and see how lean can be used and see what lean have provided to an operation. That have been done from a municipal operation’s point of view. The focus at the human aspects is done through the word of change of work, improvement of work, participation and commitment.</p><p>Method: The method I used was the qualitative method in form of visit interviews in the municipal of Vara which was the case in this case study. Interviews have been done with employees, people in a higher position and a leader of the lean project who are working in the municipal of Vara. I have studied literature in form of books and academic articles about lean and adjacent subject, which have been used in the theory.</p><p>Conclusion: Lean is appropriate in a municipal operation but lean is not used in exactly the same way as in manufactories. In the municipal of Vara they mostly use the tool surveying which is only one of many tools in lean. The municipal of Vara has been pretty good at receiving the way of thinking but still, many operations in the municipal have not started to work with lean. Both employees and people in a higher position know that lean need a long term thinking. Because the operations I studied have not been working with lean such a long time it is too early to draw a conclusion if lean is good for the humans in a municipal operation or not. In a short term perspective the result show several positive effects in form of a better cooperation, a better working climate and the operation is now less vulnerable. The commitment of the leader’s of the project and the employees is great, although a few of the persons in a higher position need a better commitment. If not, the goal of 100 % lean in the municipal of Vara is very difficult to reach. Often this municipal has many projects at the same time and some of them remain half a ready and because of that a few employees feel tired of changes in the organization.</p></p>

Patienter med diagnosen hjärtsvikt ökar i samhället, årligen beräknas ca 30 000 nya fall tillkomma. Egenvård är viktig för denna patientgrupp men för att bedriva egenvård krävs att patienten har tillräklig fysisk och psykisk kapacitet, kunskap och motivation. Råder brist på egenvårdsresurser är det ofta personalen på äldreboendet som måste stödja eller helt ta över egenvården. För detta krävs kunskap att se signaler och symtom vid en försämring. Syftet med denna studie var att kartlägga hur personalen i kommunens äldreboende uppfattar signaler och symtom hos patienten med hjärtsvikt samt vilka åtgärder som vidtas när patienten själv saknar egenvårdsförmåga. Studien genomfördes i en mellansvensk kommun under våren 2007. Enkäter (n=228) skickades ut till 8 kommunala äldreboenden. Enkäten vände sig till den personal som arbetade med omvårdnaden på boendet, kommunsköterskorna var exkluderade från studien. Enkäten omfattade både öppna frågor och frågor med fasta svarsalternativ. Resultatet visade att utbildningsnivån var hög, 96,7 % hade någon form av vårdutbildning, 3,3 % saknade helt utbildning. Studien visade att personalen kontaktar kommunsköterskan vid avvikande symtom men att personalen ofta inte vet vilken eller vilka sjukdomar de boende lider av. Om kunskap finns om vilken sjukdom den boende har samt vilken eller vilka symtom som ses vid en försämring så kan ett lidande förhindras för den boende. Finns kunskap att förhindra och förebygga finns även en vårdkvalitet att vinna och pengar att spara.

Undersökningen bygger på en enkät och två gruppintervjuer som genomförts bland elever på estet-/naturestet- samt teknikprogrammet på en fristående och en kommunal gymnasieskola. De båda undersökningarnas resultat gällande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgången är skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag är nöjda med informationen. Dock är antalet missnöjda så pass stort att båda skolorna bör låta den genomgå en del förbättringar. Främst gäller det att informationen stämmer överrens med den verklighet eleverna möter när de börjar som elever på skolan. Enkätundersökningen visar att det är fler som besöker den kommunala skolan än den fristående, och att den fristående skolans elever besöker båda skolformerna i högre utsträckning än vad den kommunala skolans elever gör. Detta bekräftas av intervjuundersökningen där ingen av den kommunala skolans intervjupersoner hade besökt den fristående skolan. I enkätundersökningen framkommer det att kompisar, den kommunala skolformen och den större storleken är avgörande för flest av den kommunala skolans elever. Samtidigt visar rangordningen av svarsalternativen att ”positiva upplevelser vid besöket” är en mycket viktig faktor för dem som angett den. Intervjuundersökningen visar dock att upplevelsen av besök på den kommunala skolan inte är odelat positivt och att två av de tre som upplevde någon del av besöken som negativt ändå sökte till den kommunala skolan. Här framträder istället andra faktorer som mer avgörande, exempelvis utbildning och geografisk placering. I intervjuundersökningen framkommer även ett annat svar, och det är att utbildningen inte fanns någon annan stans. För de flesta av den fristående skolans elever gäller att utbildningen verkade roligare, att skolan är mindre och att utbildningen verkade bättre som mest avgörande alternativ. Gällande rangordningen återkommer samma svarsalternativ, men med lite annorlunda ordning där skolans mindre storlek kommer först, följt av att utbildningen verkade bättre och slutligen att utbildningen verkade roligare. I intervjuundersökningen framkommer andra svar. Där angavs skolans storlek och att utbildningen verkade roligare som avgörande faktorer, men även att lokalerna var trevligare och att kontakten lärarkåren var bättre än på den kommunala skolan. Den faktor som spelat minst roll i elevernas val av skolform till gymnasiet är målsmans påverkan. För den fristående skolans elever förekommer detta alternativ inte alls bland svaren medan det bland den kommunala skolans elever fick en låg svarsprocent. Då det tidigare framkommit att målsmän i vissa fall förser eleverna med information inför valet går det inte att helt utesluta deras betydelse, men det är ett ytterst få fall där de figurerar som avgörande faktorer i själva valsituationen.

Problem: Lean har under flera tiotals år används inom bilindustrin och annan producerande verksamhet i syfte att effektivisera och förbättra. Också den offentliga sektorn behöver göra effektiviseringar och förbättringar. Frågan är om lean är en metod som också är tillämplig där och hur den kan användas, likaså vilka effekter införandet av lean kan ge? Lean inom producerande verksamhet har i flera forskningar kritiserats för att vara inhumant. Hur ser verkligheten ut inom en kommunal verksamhet som infört lean vad gäller de mänskliga aspekterna? Syfte: Syftet med den här uppsatsen har varit att studera verkligheten för att se hur lean används och se vad det har tillfört en verksamhet. Detta har gjorts med utgångspunkt från en kommunal verksamhet. Jag ville också belysa de mänskliga aspekterna inom lean med fokus på förändrings- och förbättringsarbete, delaktighet och engagemang. Metod: Till denna studie har den kvalitativa metoden använts i form av besöksintervjuer i Vara kommun som har utgjort fallet i denna fallstudie. Intervjuer har gjorts med medarbetare, chefer och projektledare för lean projekt inom kommunen. Litteraturstudien som ligger till grund för teorin har bestått av böcker och vetenskapliga artiklar inom ämnet lean samtinom angränsande ämnen. Slutsats: Lean är tillämpligt också inom kommunal verksamhet, men lean inom producerande verksamhet och kommunal verksamhet är långt ifrånidentiskt. I Vara kommun används främst kartläggning som verktyg, vilket bara är ett av många verktyg. Vara kommun har dock till stor del lyckats anamma ett leantänk, dock har de lång väg kvar tills hela kommunen tänker lean. Medvetenheten om att lean kräver ett långsiktigt tänkande är stort både bland chefer och medarbetare. Ur en mänsklig synpunkt är det än så länge för tidigt att dra någon slutgiltig slutsats då majoriteten av studiens respondenter arbetat med lean för kort tid. På kort sikt kan dock slutsatsen dras att inom de delar av verksamheten som studerats har positiva effekter visats i form av bland annat bättre psykosocial arbetsmiljö, bättre samarbete och mindre sårbarhet. Engagemanget är stort, speciellt bland projektledare och medarbetare, dock skulle ett högre engagemang bland vissa chefer vara önskvärt om Vara kommuns mål skall nås att få lean att bli en del i alla verksamheter. Likaså har kommunen ofta flera projekt på gång samtidigt och en del förblir halvfärdiga vilket gör att det finns en tendens till förändringströtthet bland medarbetare. / Problem: During several years, lean has been used in the car industry and in other manufactories and its purpose has been to be more effective and improvethe operations. The public sector also needs to be more effective and improve their operations. The question is: Is lean a method that is appropriate there, how can it be used and which output can lean give? In studies, lean in manufactories, often has been criticised to be inhuman. With focus on the humans in lean, how is the reality in a municipal operation? Purpose: The purpose of this study have been to examine the reality and see how lean can be used and see what lean have provided to an operation. That have been done from a municipal operation’s point of view. The focus at the human aspects is done through the word of change of work, improvement of work, participation and commitment. Method: The method I used was the qualitative method in form of visit interviews in the municipal of Vara which was the case in this case study. Interviews have been done with employees, people in a higher position and a leader of the lean project who are working in the municipal of Vara. I have studied literature in form of books and academic articles about lean and adjacent subject, which have been used in the theory. Conclusion: Lean is appropriate in a municipal operation but lean is not used in exactly the same way as in manufactories. In the municipal of Vara they mostly use the tool surveying which is only one of many tools in lean. The municipal of Vara has been pretty good at receiving the way of thinking but still, many operations in the municipal have not started to work with lean. Both employees and people in a higher position know that lean need a long term thinking. Because the operations I studied have not been working with lean such a long time it is too early to draw a conclusion if lean is good for the humans in a municipal operation or not. In a short term perspective the result show several positive effects in form of a better cooperation, a better working climate and the operation is now less vulnerable. The commitment of the leader’s of the project and the employees is great, although a few of the persons in a higher position need a better commitment. If not, the goal of 100 % lean in the municipal of Vara is very difficult to reach. Often this municipal has many projects at the same time and some of them remain half a ready and because of that a few employees feel tired of changes in the organization.