Det finns idag en osäkerhet över hur budgeten bör användas och hur den påverkar den offentliga sektorn. I den kommunala grundskolan är det rektorerna som fördelar resurserna inom deras skola och är ansvarig för att inte gå med underskott. Samtidigt måste rektorerna ta hänsyn till det uppdrag de har från staten där elever ska få det stöd de behöver. Studiens har som syfteatt undersöka budgetens användning och utförande inom den kommunala grundskola. I den teoretiska referensramen så förklaras budgeten och vilka skillnader som förekommer mellan offentlig sektor och privat sektor. Vidare beskrivs budgetprocessen och känd kritik mot budgeten. Till sist presenterasAgentteorin, Stewardship-teorin och McGregors teori X & teori Y. Teorierna belyser hur budgeten används och hur den påverkar de anställda inom verksamheten. Den metoden som används är kvalitativ metod och data insamlades med semistrukturerade intervjuer. Sex rektorer från kommunala grundskolor i Karlstad kommun intervjuades. I resultatet redovisar vi tre olika kategorier som påverkar budget och motivation; planeringsverktyg, motivationsverktyg samt styrmedel. I analysen så kopplades data från intervjuerna samman med den teorin och tidigare forskning som tagits fram. I vår slutsats framkom det att trots vissa svagheter med budgeten, så medfördeden en bra överblick i verksamheten och fungerade som ett ramverk för rektorerna.

No description available.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007.

Examensarbete.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.

Titel: Det gemensamma ansvaret för lokal folkhälsoutveckling - En studie om folkhälsoarbetets villkor i två svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens hälsa är beroende av fungerande samhällsstrukturer där kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor för människors hälsa är en komplex uppgift. Även om beslutsfattare vill utveckla folkhälsan tycks förutsättningar ofta saknas och folkhälsoarbetet försummas därigenom. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur centralt placerade förtroendevalda och ledande tjänstemän uppfattar förutsättningarna för att kunna bedriva ett lokalt folkhälsoarbete på kommunal nivå. Metod: Intervjustudie med strategiskt valda kommunchefer, kommunstyrelseordförande och en folkhälsostrateg inom två kommuner i Örebro län. Resultat: Förutsättningarna för att bedriva ett lokalt folkhälsoarbete uppfattas vara att ha en gemensam helhetssyn på hälsobegreppen, att folkhälsomålen genomsyrar kommunernas verksamheter och att prioriteringarna sker medvetet utifrån målen. Även organisationens konstruktion samt ett välorganiserat arbetssätt visar sig i studien utgöra goda förutsättningar för att bedriva ett lokalt folkhälsoarbete, vidare syns tillgång till resurser och yttre påverkan som betydande faktorer för folkhälsoarbetets utfall. Slutsats: Kommunen som arena är en central plats för folkhälsoarbetet. Inom ramen för välfärdsuppdraget bör kommunledning se till att folkhälsoarbetet integreras som en självklar del i all samhällsutveckling. Sammantaget tycks förutsättningarna handla om insikten i det gemensamma ansvaret, där ett tydligt folkhälsoperspektiv är en viktig förutsättning för att lyckas främja folkhälsoutvecklingen. Genom att belysa behovet av dessa förutsättningar och vidare göra alla aktuella aktörer medvetna om sina respektive roller i folkhälsoarbetet kan folkhälsoperspektivet få genomslagskraft och invånare ges bättre möjligheter till hälsa.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2005. / Härtill 6 uppsatser.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den höga arbetslöshet och ökade tilltro till utbildning som råder i dagens samhälle och har som syfte att ta reda på vad vuxenelever har för motiv och mål med sin utbildning och om dessa påverkas av deras kön, nationalitet eller bildningsbakgrund.  Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomförts bland Komvuxelever som studerar på både grundskole- och gymnasienivå och visar på motiv och mål med vuxenutbildningen såsom utbildning, arbete, språk och kommunikation, samhällsdeltagande och personlig utveckling. Dessa motiv och mål representeras som kvantitativa data och analyseras sedan utifrån respondenternas kön, nationalitet och bildningsbakgrund samt diskuteras i förhållande till tidigare forskning på området, där bland annat män och kvinnors olika studieval, nyanlända svenskars situation inom det svenska skolväsendet och arbetslivet och skolans roll i reproduktionen av klassamhället behandlas. Vidare presenteras i uppsatsen resultat som tyder på att kön och social bakgrund påverkar de motiv och mål som presenterats, men att också dagens samhällsstruktur, arbetsmarknadssituation och utbildningstilltro måste ses som viktiga påverkansfaktorer.