Den grundlagsstadgade näringsfriheten är av stor betydelse för Sveriges välstånd. Den får därför endast inskränkas av i huvudsak lagstiftning som skyddar angelägna allmänna intressen. Antitrustregleringen, som är en stor del av konkurrensrätten, utgör en sådan lagstiftning som motiveras bland annat med hänsyn till att den fyller en funktion i enlighet med allmänintresset, nämligen att bevara och främja konkurrensen. Regleringen får dock inte alltid konkurrensfrämjande resultat, då följderna av regleringen kan bli att företag på grund av alltför omfattande påföljder efter en överträdelse inte själva kan styra sin verksamhet i enlighet med näringsfriheten. Särskilt omfattande torde konsekvenserna vara för de mindre ekonomiskt bemedlade företagen. Analysen av konsekvenserna i nedanstående framställning är teoretisk, vilket innebär att det är omöjligt att göra en intresseavvägning då omfattningen av de praktikska konsekvenserna inte är utredd. Därmed är det inte möjligt att göra en fullständig legitimitetsbedömning av regleringen. Däremot innebär den teoretiska risken för att sådana konsekvenser inträffar att möjligheten att förändra antitrustregleringen bör utredas. Likaså bör näringsfrihetens ställning hos lagstiftaren framhävas för att på så sätt undvika den här typen av risker att regleringen åsidosätts, i vissa fall kanske utan legitim grund.

No description available.

The thesis aims to analyze the conflict of rights between the employer's right to prohibit religious manifestations in the workplace and the employee's religious freedom. The essay is written using the legal dogmatic method consisting of for example law, judicial principles, and court decisions. The protection of religious freedom and religion as a ground for discrimination is described in the thesis. Furthermore, the employer's rights are described, referring to the employer’s right to work management and freedom of trade. Through practice and the European convention on human rights (ECHR), it can be stated that religious freedom is not absolute, and it can be restricted. For a restriction to be justified, a legitimate purpose and a necessary and proportionate measure is required. What is defined as proportionate measures may differ between states regarding its Margin of Appreciation. It can as well be stated that there is a difference between manifesting religion by religious symbols and other forms of manifestation. Symbols are more visible and can therefore make a stronger first impression in the workplace.

Franchisetagares underlägsna ställning gentemot franchisegivare är ett ämne som varit föremål för diskussion under de senaste decennierna. Franchising är en affärsmodell som förenklat kan beskrivas som en samarbetsform mellan näringsidkare där franchisetagare, mot ersättning, får nyttja ett av franchisegivaren etablerat och beprövat affärskoncept. Syftet med denna uppsats har varit att utreda och analysera franchisetagares rättsliga skydd i Sverige och vilka avtalsrätts- liga begränsningar de ska behöva acceptera för att kunna utöva sin grundlagsskyddade frihet att bedriva näringsverksamhet. Franchising som samarbetsform förenklar möjligheterna att tillträda marknaden eftersom fran- chisetagare erhåller en rätt att nyttja ett redan etablerat varumärke. Därutöver kan franchiseta- gare åtnjuta stordriftsfördelar, vilket är en fördel som andra nystartade småföretag inte erhåller. Trots att franchise i regel sänker inträdesbarriärerna till marknaden är franchisetagare genom franchiseavtalet begränsade i sina möjligheter att expandera verksamheten. För att kunna ex- pandera till nya geografiska marknader och produktmarknader krävs att parterna kommer över- ens om det. Även om franchisetagare kan vara begränsade till en viss marknad kan marknads- uppdelning vara positivt eftersom det tillförsäkrar franchisetagaren en ensamrätt att i ett visst geografiskt område nyttja affärskonceptet. Avtalsfriheten är en del av näringsfriheten och är en central och grundläggande frihet inom avtalsrätten. Trots detta är inte avtalsfriheten någon absolut rättighet utan den kan begränsas med hänsyn till allmänintresset. Att maktförhållandet i franchiserelationer är ojämnt och att franchisetagares handlingsfrihet är mer begränsad än vid andra samarbetsformer följer av af- färsmodellens utformning. Att bedriva företag som franchisetagare påverkar bland annat fri- heten att styra verksamhetens inriktning och möjligheterna att fortsätta driva verksamheten efter att avtalstiden löpt ut. Trots att huvudregeln är att avtalsvillkor mellan näringsidkare inte ska jämkas kan det med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet vara motiverat att be- gränsa franchisegivarens avtalsfrihet med hänsyn till franchisetagares underlägsna ställning. Såväl på nationell som unionsrättslig nivå har det anförts att det finns ett behov av förstärkt skydd för franchisetagare. Bland annat har det ansetts finnas behov av ett utökat skydd vad gäller deras förhandlingsrätt, uppsägningsrätt och möjligheter att angripa oskäliga avtalsvillkor. I svensk rätt finns endast en franchisespecifik lag som infördes för att stärka franchisetagares ställning. Denna lag har dock aldrig tillämpats av allmän domstol och reglerar endast franchi- segivares skyldighet att lämna information innan ingående av avtal med franchisetagare. Likväl har den svenska lagstiftaren bedömt att det saknas behov av ytterligare reglering och att tvister kan hanteras inom ramen för befintlig lagstiftning. Dessutom har svenska domstolar varit för- siktiga med att oskälighetspröva avtalsvillkor mellan näringsidkare eftersom näringsverksam- het är ett medvetet risktagande. Trots detta har befintliga skyddsregler kritiserats för att vara innehållslösa och inte fylla något verkligt behov. För att lagstiftningen ska kunna konstateras vara proportionerlig och tillfredsställande bör den franchisespecifika regleringen samt franchi- setagares behov av utökat skydd ses över. / Franchisees inferior position towards franchisors is a topic that has been a subject of discussion for the past few decades. Franchising is a business model that can be simply described as a form of cooperation between business where franchisees, against compensation, can use a business concept established and proven by the franchisor. The aim of this essay has been to investigate and analyze the legal protection of franchisees in Sweden and which contractual limitations they should have to accept to be able to exercise their constitutionally protected freedom to conduct business. Franchising as a form of cooperation simplifies the opportunities to enter the market because franchisees receive a right to use an already known brand. In addition, franchisees can enjoy economies of scale, which is an advantage that other start-up small business do not receive. Although franchising generally lowers the entry barriers to the market, franchisees are limited in their opportunities to expand the business due to the franchise agreement. To be able to ex- pand into new geographic markets and product markets, it is required that the parties agree about it. Although franchisees may be limited to a certain market, market segmentation can be positive because it ensures the franchisee an exclusive right to use the business concept in a certain geographic area. The freedom of contract is part of the freedom to conduct a business and is a central and fun- damental freedom in contract law. Despite this, the freedom of contract is not an absolute right, it can be limited in consideration of the public interest. It follows from the design of the business model that the balance of power in franchise relationships is uneven and that franchisees free- dom of action is more limited than in other forms of cooperation. Conducting a business as a franchisee affects, among other things, the freedom to control the direction of the business and the possibilities of continuing to run the business after the contract period has expired. Although the main rule is that contractual terms between traders should not be equalized, considering the circumstances of the individual case, it may be justified to limit the franchisors freedom of contract regarding the inferior position of franchisees. Both at national and EU level, it has been argued that there is a need for enhanced protection for franchisees. Among other things, it has been considered that there is a need for extended protection in terms of their right to negotiate, right to terminate and opportunities to tackle unfair contract terms. In Swedish law, there is only one franchise-specific law that was intro- duced to strengthen the position of franchisees. However, this law has never been applied by a general court and only regulates the obligation of franchisors to provide information before entering into agreements with franchisees. Nevertheless, the Swedish legislator has assessed that there is no need for further regulation and that disputes can be handled within the frame- work of existing legislation. In addition, Swedish courts have been careful to test the unfairness of contractual terms between companies because business activity is a deliberate risk-taking. Despite this, existing protection rules have been criticized for being empty of substance and not fulfilling any real need. For the legislation to be found to be proportionate and satisfactory, the legal regulation as well as franchisees need for extended protection should be reviewed.

The present dissertation deals with the factors influencing the professional careers of mer-chants and craftsmen working in the Swedish town of Sundsvall between 1850 and 1900. The most important hypotheses are: To what degree did social origins influence an entre-preneur's opportunities for running his business? How many of the children of these busi-nessmen assumed and maintained their parents' social status upon attaining adulthood? What significance did the entrepreneur's spouse have for his business activities? To what degree were his economic activities influenced by joining local voluntary associations? By combining data culled from the parish registers of the Swedish Lutheran Church, the poll tax registers and the primary source material for national trade statistics, the author has been able to identify the individuals who worked as entrepreneurs in Sundsvall during the period under investigation, what they paid in business income tax each year, the profes-sional titles they possessed and the places in which they and their relatives resided during their lifetimes. The results show that the majority of the most successful younger entrepreneurs active in the town before the introduction of freedom of trade in Sweden in the year 1864 were mostly immigrants from other parts of the country, who had furthermore come from rela-tively modest backgrounds. However, the social and geographic origins of these entrepre-neur's wives has proven to be of central significance to the success of the business, in in-stances where she had been raised in a business family from Sundsvall. The professional skill of the entrepreneur together with his wife's familiarity with the town, in all likelihood also combined with her inherited cultural capital, contributed to creating a demand from the local populace for the goods or services sold by the company / <p>Distrubution: Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet,, 901 87 Umeå, 090-786 50 00</p>

No description available.