Inom den kommunala vuxenutbildningen finns krav på att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poängteras i dokument från Skolverket och på kommunal nivå att den vuxne har behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar på tid och rum vilket medför att de elever som kommer till vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhålla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna starta och avsluta studier kontinuerligt under året. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan. Statistik visar att andelen avbrott och IG är hög för matematikstuderande på komvux, Skolverket menar att det beror på att utbildningen inte anpassas efter målgruppens behov. Pedagogisk forskning slår fast att gruppen är central för lärandet. Flexibilitet i tid, studietakt och plats gör det svårt att hitta gruppmedlemmar att lära tillsammans med. Syftet med studien är att ta reda på om eleverna upplever att det finns ett behov av flexibla studieformer och hur deras behov i så fall ser ut. Resultatet visar att de matematikstuderande inte har så stort behov av flexibilitet i tid och rum och den flexibilitet som ändå efterfrågas beror till stor del på schemakrockar och administrativa regler för antagning. Eleverna deltar i stor utsträckning på förplanerade schemalagda pass och majoriteten har studieperiod mellan augusti och december. De undervisningspass som erbjudits för att kunna arbeta med individualiserade planer har av majoriteten inte utnyttjats. Eleverna efterfrågar istället möjlighet att delta i gruppundervisning och tillsammans med andra få möjlighet att förstå matematikbegrepp, metoder och hur man kommunicerar matematiken vilket stöds av pedagogisk forskning.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den höga arbetslöshet och ökade tilltro till utbildning som råder i dagens samhälle och har som syfte att ta reda på vad vuxenelever har för motiv och mål med sin utbildning och om dessa påverkas av deras kön, nationalitet eller bildningsbakgrund.  Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomförts bland Komvuxelever som studerar på både grundskole- och gymnasienivå och visar på motiv och mål med vuxenutbildningen såsom utbildning, arbete, språk och kommunikation, samhällsdeltagande och personlig utveckling. Dessa motiv och mål representeras som kvantitativa data och analyseras sedan utifrån respondenternas kön, nationalitet och bildningsbakgrund samt diskuteras i förhållande till tidigare forskning på området, där bland annat män och kvinnors olika studieval, nyanlända svenskars situation inom det svenska skolväsendet och arbetslivet och skolans roll i reproduktionen av klassamhället behandlas. Vidare presenteras i uppsatsen resultat som tyder på att kön och social bakgrund påverkar de motiv och mål som presenterats, men att också dagens samhällsstruktur, arbetsmarknadssituation och utbildningstilltro måste ses som viktiga påverkansfaktorer.

I vissa glesbygdskommuner har ungdomsgymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen slagits samman sedan Kunskapslyftet, ett nationellt projekt för livslångt lärande, tog slut 2002. I vår undersökning har vi studerat om pedagoger vid kommunal vuxenutbildning förändras i sin roll i undervisningssituationen efter att de börjat undervisa även ungdomselever som en följd av att de frivilliga skolformerna förts samman. Studien utgår från observationer som efter tolkning utmynnade i ett antal djupgående intervjufrågor. Vi har även ställt ett antal allmänna frågor, som till viss del kan relateras till intervjufrågorna, till ett antal pedagoger. Undersökningen visar att pedagogens roll i undervisningssituationen förändras markant beroende på om eleverna är vuxna eller ungdomar.

<p>I vissa glesbygdskommuner har ungdomsgymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen slagits samman sedan Kunskapslyftet, ett nationellt projekt för livslångt lärande, tog slut 2002. I vår undersökning har vi studerat om pedagoger vid kommunal vuxenutbildning förändras i sin roll i undervisningssituationen efter att de börjat undervisa även ungdomselever som en följd av att de frivilliga skolformerna förts samman. Studien utgår från observationer som efter tolkning utmynnade i ett antal djupgående intervjufrågor. Vi har även ställt ett antal allmänna frågor, som till viss del kan relateras till intervjufrågorna, till ett antal pedagoger. Undersökningen visar att pedagogens roll i undervisningssituationen förändras markant beroende på om eleverna är vuxna eller ungdomar.</p>

I Sverige idag är det många som kompletterar sin gymnasieutbildning via kurser inom denkommunala vuxenutbildningen (komvux); och många gör det också på distans. För att synliggöradetta växande utbildningsområde som distansundervisningen utgör, fokuserar denna undersökning påde undervisande lärarnas tankar kring denna form av undervisning vid den kommunalavuxenutbildningen.Frågeställningen tar alltså upp vilka subjektiva teorier lärare inom distansundervisning (vid denkommunala vuxenutbildningen) har om sin distansundervisning; samt hur dessa subjektiva teorierförhåller sig till andra lärteorier. Som teori handlar Forskningsprogrammet ”Subjektive Theorien”om hur man vetenskapligt kan undersöka de teorier som människor har och uttrycker i vardagen.Teorins forskningsansats är inte att undersöka hur människor gör (handlingar), utan hur människortänker om sina handlingar, dvs. om deras kognitiva strukturer.För att undersöka detta valdes sex lärare ut vid en distansskola inom den kommunalavuxenutbildningen. Med dessa sex lärare genomfördes sedan semi-strukturerade narrativa intervjuer.Områden som behandlades var bland annat betygens reliabilitet – plagiat och fusk, elever i klassrumkontra på distans samt mer specifikt om hur lärarna såg på de elever som läser på distans. Ävenlärarnas syn på diskussion/grupparbete togs upp.Det som framkom var subjektiva teorier där lärarna var mycket utförliga, detaljerade ochnyancerade, samtidigt som det också framgick att lärarnas teoretiska kännedom om de olikaformerna av distansundervisning och om kopplingar till lärteorier var svagt utpräglad.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

“Nu kastar vi ut eleverna i cybervärlden” är en kvalitativ studie med syfte att undersöka studie- och yrkesvägledningen vid gymnasiala distansstudier på vuxenutbildningen. Kommunal vuxenutbildning ansvarar för att varje elev i verksamheten erbjuds stöd och undervisning med hänsyn till elevens individuella mål, behov och förutsättningar. Distansstudier blir allt vanligare och tillgängliggör att utbildning blir oberoende av geografiskt avstånd. Studien undersöker elevernas behov av studie och yrkesvägledning, studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt för att möta målgruppens behov, och hur distansstudier påverkar den sociala interaktionen mellan studie- och yrkesvägledare och elev utifrån fem kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i en utvald kommun. Resultatet analyseras utifrån teorier om social interaktion och Hodkinson och Sparkes karriärvalsteori. Resultatet visar att målgruppen är i stort behov av stöd i studierna, och att distansstudier inte är gjorda för alla. Samtidigt påverkas den sociala interaktionen negativt då studie- och yrkesvägledarna inte upplever sig ha tillräckliga kunskaper och verktyg för att bedriva studie- och yrkesvägledning på distans.

Undersökningens syfte är att, genom kvalitativa intervjuer och kursplansanalyser, ta reda på hur fyra yrkesverksamma svensklärare inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasienivå beskriver sin undervisning i det språkhistoriska kursinnehållet för svenska 1, 2 och 3, samt hur deras beskrivningar stämmer överens med det som står i kursplanerna för svenska 1, 2 och 3. Frågeställningarna är ” Hur definierar respondenterna det språkhistoriska kursinnehållet och beskriver sina undervisningsmetoder i språkhistoria inom svenskämnet på gymnasienivå?” och ” Hur är respondenternas tolkningar av det språkhistoriska kursinnehållet samt deras undervisningsmetoder i praktiken förankrade i kursplanerna för Svenska 1, 2 och 3?” Resultatet visar en diskrepans i tolkningarna beträffande i vilken kurs den språkhistoriska tyngdpunkten ligger. Tre respondenter uppfattar tyngdpunkten som liggande i svenska 3, medan en respondent istället uppfattar den som placerad i svenska 2. Otydlighet i styrdokumenten uppges i uppsatsen vara en möjlig orsak. Då undersökningen är av kvalitativ art kan dock inga generella slutsatser dras. Informanternas uppfattningar av vad som inkluderas i ämnet språkhistoria är lika, och innefattar främst språkets ursprung och förändringar, dess framtid samt hur det influeras av människan. Alla respondenter kopplar delämnena språkhistoria och språksociologi till varandra, och menar att det är nödvändigt att komma in på språkhistoria vid undervisning i språksociologi. Undervisningsmetoderna som används av informanterna är, i likhet med stoffet, väl förankrade i styrdokumenten, och innebär ofta en kombination av flera delmoment i den aktuella svenskkursen. Förutsättningarna för den kommunala vuxenutbildningen förefaller variera mycket. Detta gäller bl.a. hur lång tid varje kurs får ta i anspråk. Slutsatsen dras att tidsfaktorn påverkar hur mycket tid språkhistoria tillåts ta i anspråk – något som i sin tur påverkar undervisningsmetoderna. Möjligen innebär detta att likvärdighet mellan vuxenundervisningen på olika orter kan ifrågasättas. / The aim of this essay is to find out how four now working Swedish teachers, at municipal adult education schools on upper secondary level, describe their teaching of Swedish Language History to students – and whether their descriptions are consistent with the curricula of Swedish 1, 2 and 3. The methods used are qualitative interviewing and curriculum studies. The research questions are: “How do the informants interpret the course elements of Language History in Swedish 1, 2 and 3, and how do they describe their teaching methods pertaining to Language History in those courses?” and “How are the informants’ interpretations of the Language History contents of the courses Swedish 1, 2 and 3 – and their teaching methods pertaining to those contents – supported by the curricula of Swedish 1, 2 and 3?” The result shows a discrepancy concerning the teachers' opinions on which course contains the most Language History. Three teachers believe Swedish 3 to contain the most of said topic, while one believes the same is true for Swedish 2. Possibly the curricula are not clear enough. However, no general conclusions can be drawn by this study as it is of the qualitative kind. The teachers appear to agree on what elements Language History contains: mainly the origin of the language, its future and what has an influence on it. All informants also link Language History to Social Linguistics, and claim it is almost impossible to teach Social Linguistics without also delving into Language History. The teaching methods used often contain a mix of several course elements, and are well supported by the curriculum in question – as is the stuff taught by the teachers. Time is an important factor in municipal adult education. One student may have only fifteen weeks to complete a course at his/her school, while a student at another school has a full semester. This affects the teaching methods, as well as how the course is planned out. Possibly, it also affects whether or not the municipal adult education in one school can be said to be the equivalent of the education in another school.

Syftet med studien är att undersöka hur undervisande lärare inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och svenska för invandrare beskriver att de arbetar med extra anpassningar, orienteringskurser och delaktighet. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Hur beskriver lärare att de arbetar med identifiering av elevers behov av extra anpassningar och orienteringskurser? Hur beskriver lärare att de arbetar med återkoppling kring extra anpassningar och orienteringskurser? Hur beskriver lärare elevers delaktighet i arbetet med extra anpassningar och orienteringskurser? Studien har en kvalitativ ansats i form av semi-strukturerade intervjuer med nio pedagoger. Fyra av de nio pedagogerna arbetar på sfi, fyra arbetar på grundläggande nivå och en undervisar både på sfi och grundläggande nivå. Urvalet av medverkande lärare beskrivs som randomiserat och det slumpade sig så att samtliga medverkande lärare på grundläggande nivå undervisar i svenska som andra språk. Studien har tagit Vetenskapsrådet (2002) fyra forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning i beaktande. Resultatet analyseras främst ur olika specialpedagogiska perspektiv där kategoriskt kontra relationellt är mest framträdande. Kategoriskt perspektiv har sitt ursprung i psykologin och lägger fokus på individen och dess svårigheter. Det relationella perspektivet har utbildningssociologins normkritik som utgångspunkt och fokuserar på miljö och normer. I den avslutande diskussionen återfinns slutsatsen att lärarna anser att eleverna skulle kunna bli mer delaktiga i identifiering, genomförande, dokumentation och återkoppling kring extra anpassningar och orienteringskurser. Lärarna beskriver vidare bristen på tid som den främsta orsaken till frånvaron av elevers delaktighet. Lärarna ger en samlad bild av vilka extra anpassningar som görs samt när orienteringskurser används. Lärarna uppger att extra anpassningar och orienteringskurser används när elever riskerar att inte uppnå kursmålen inom kurstiden.

Syftet med studien är att undersöka om elever inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) tar till sig och förstår skolans arbete med värdegrund under den rådande pandemin som har lett till att undervisningen bedrivs på distans. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilken erfarenhet av värdegrundsarbete har elever inom SFI? Hur upplever eleverna att deras egna kulturer representeras i klassrummet? Som redskap vid datainsamlingen används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av sju elever på nivå D inom SFI från två olika enheter i Skaraborg.  Sammanfattningsvis kan resultatet av forskningsfrågorna konkretiseras i följande punkter: Alla elever upplever att de har deltagit i diskussioner om kulturer men ungefär hälften beskriver att de inte har diskuterat värdegrund i undervisningen. Pandemin försvårar värdegrundsarbetet då all undervisning sker på distans. De flesta upplever deltagandet i SFI som en positiv erfarenhet som ger dem nödvändiga kunskaper.