• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 43
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 47
  • 36
  • 35
  • 25
  • 24
  • 24
  • 24
  • 16
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • 9
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Språkhistoria – ”man får den liksom på köpet i undervisningen” : En studie som utforskar olikheter och likheter i gymnasielärares arbete med språkhistoria i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk / Language History –”It comes naturally with the other teaching subject” : A study which examines the differences and similarities in upper secondary school teachers' work with language history in the subjects Swedish and Swedish as a secondary language

Karlstedt, Lisa January 2018 (has links)
This essay presents a comparison between Secondary teachers' work in language history in the courses Swedish and Swedish as a second language. This is ​​based on the idea that there are differences between the two courses that can’t be explained by the curriculum's different objectives and criteria. This study has its focused on working methods, attitude and problematics in Teacher's education of language history. Six Teachers' were interviewed and their answers form the basis of the study results. The results of the interviews were analyzed through curriculum theory to give the teachers a common starting point in their education in language history. What could be learned from this study was that there are differences between the course's working methods and attitude among the teachers in the different courses. There was also a lack of confidence in the curriculum, which the teachers did not consider gave adequate support in different problematics and issues that arose in their classrooms. A distinct difference that was read from the result was that the students in Swedish as second language ​​had a better attitude to the education in language history, likewise its teachers. / Denna uppsats presenterar en jämförelse mellan gymnasielärares arbete med språkhistoria i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk med utgångspunkt i tanken att det finns skillnader mellan de två ämnen som inte kan förklaras med läroplanens olika mål och kriterier. Studien har fokuserat på arbetsmetoder, inställning och problematik i lärares undervisning av språkhistoria. Sex informanters intervjuer ligger till grund för studiens resultat. Intervjuernas resultat analyserades genom läroplansteori för att ge denna studie en gemensam utgångspunkt utifrån samtliga informanterns olika perspektiv. Vad som kunde utläsas från denna undersökning var att det finns skillnader mellan ämnenas arbetsmetoder och inställning hos lärarna i de olika ämnena. Det framkom även en bristande tillit till läroplanen som lärarna inte ansåg gav tillräckligt stöd i deras problematik som uppstod i deras klassrum. En tydlig skillnad som utlästes från resultatet var att både lärarna och eleverna i Svenska som andraspråk hade bättre inställning till momentet språkhistoria.
2

La Langue française en Europe

Johansson, Sofia January 2007 (has links)
<p>Le rôle de la langue française a beaucoup changé au cours des siècles. Dans ce mémoire, j’ai choisi d’étudier les changements dans le rôle de la langue française pour essayer d’en tirer des conclusions concernant l’avenir du français en Europe. Dans ce but j’ai commencé par décrire le développement de la langue française en bref en comparaison avec la situation présente et puis continué en présentant des théories concernant l’avenir de la langue française dans le monde, et plus particulièrement en Europe. Pour examiner comment le rôle de la langue s’est transformé, j’ai utilisé des sources factuelles mais aussi des rapports et textes de séminaires pour montrer les attitudes par rapport aux changements dans la langue. Je vais aussi présenter mon analyse et ma conclusion. Mes principales sources sont issues d’articles de journaux et de textes français sur les pages Internet de l’Académie et des organisations différentes de la francophonie. Le français est une langue issue des formes orales et populaires du latin, graduellement transformées par l’usage. Aujourd’hui près de 119 millions de gens dans le monde ont le français comme langue maternelle ou d’usage courant, 63 autres millions sont des francophones partiels et 82 millions de jeunes ou adultes apprennent le français, soit un total de 264 millions de personnes ayant le français en partage.</p><p>Depuis que l’Union européenne est élargie, la coopération entre les pays membres augmente, mais cela aussi eu pour conséquence une concurrence plus forte sur le plan politique et au niveau de la langue. La concurrence de l’anglais représente une réelle menace</p><p>pour le français, même dans la vie courante, et les importations anglo-américaines dans le lexique sont devenues trop massives. Par conséquent les autorités gouvernementales ont été amenées, depuis une trentaine d’années, à compléter le dispositif traditionnel de régulation de la langue. La promotion de la langue est une question prioritaire pour les pays francophones et il existe aujourd’hui des associations qui travaillent avec des problèmes concernant la diversité linguistique de la langue française, et essayent de réserver et de protéger la langue contre l’uniformisation que trop d’influence des mots anglais implique. Un plan pluriannuel pour le français à la conquête des nouveaux publics a aussi été lancé. Mais ce sont seulement quelques exemples des projets de promotion de la langue. Comme la situation dans le monde continue à bouger il est difficile de savoir quel rôle le français va jouer dans l’avenir, mais il est clair que c’est une langue forte et vivante qui est en développement constant.</p>
3

Tunguli kasus : Kasusbruket i Tungulus i Cod. Holm. D 4a

Hjortstam, Klas January 2017 (has links)
Föremålet för denna uppsats är det fornsvenska verket Tungulus, sådant det föreligger i hand­skriften Cod. Holm. D 4a, daterad till 1457. Dess troliga tillkomstplats är Strängnäs. Vid tiden för denna handskrifts tillblivelse var det fornsvenska fyrkasussystemet i upplös­ning. Uppsatsen beskriver i vilken grad och hur kasussystemet används i Tungulus och jämför resul­tatet med vad forskningen säger om systemets status vid 1400-talets mitt. Analysen visar att texten bär tydligt vittnesbörd om bortfallsprocessen – att skrivaren var en del av den språkgemenskap som var på väg att lämna kasusbruket. Dock finns en viss konser­va­tiv tendens; delar av kasussystemet är alltjämt i bruk, om än vacklande, och enstaka exempel kan uppfat­tas som arkaiserande. Det vacklande bruket omfat­tar bl.a. maskulina nomina­tiv­än­delsen -er (eeldher, swarter), bestämda feminina ackusa­tiv­ändelsen -a (siälinä) och adjektivens ackusativ­än­del­se -an (diupan). Utjäm­ningen mellan nominativ och ackusativ är långt fram­skriden men inte undan­tags­lös; här finns flera exempel på former som inte skulle komma att överleva kasusbortfallet.
4

Den språkhistoriska nyttan : En svenskämnesdidaktisk studie

Kivijärvi, Per January 2022 (has links)
Varför gör vi saker och ting i skolan? Vad har vi för nytta av det vi lär oss? Didaktikensgrundfrågor är: vad, hur och varför. Vilket syfte har den här lektionen? Så har vi lärt oss atttänka som lärare. Den här studien handlar om hur lärare arbetar med språkhistoria och vad desjälva tycker är viktigt att eleverna lär sig, samt vad är egentligen själva nyttan medspråkhistorisk kunskap? Syftet med studien är att ur ett didaktiskt perspektiv ta reda på defyra intervjuade lärarnas uppfattningar om innehållsmomentet språkhistoria i kursen Svenska3 på gymnasiet. Resultatet visar att det övergripande målet med språkhistoria enligt lärarna äratt man får en känsla för hur det svenska språket utvecklats till vad det är idag samt hursamhället och andra språk påverkat språkutvecklingen. Nyttan med språkhistoria enligtlärarna är att man får en ökad förståelse för andra språk och kulturer och att det är eninkörsport till andra språk.
5

Integration eller segregation, det är frågan. Lärares undervisningsmetoder i litteratur- och språkhistoria på gymnasiet

Hassgård, Annica, Richard, Anna-Maria January 2008 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka didaktiska ställningstaganden verksamma gymnasiepedagoger gör när det gäller relationen mellan litteratur- och språkhistorieundervisningen i svenska B och svenska som andraspråk B. Det material som vi analyserar bygger på åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma svensklärare vid två gymnasieskolor i sydvästra Skåne. Resultatet som vi kommit fram till är att endast ett fåtal av våra lärarinformanter integrerar litteratur- och språkhistoria. Vår slutsats är att elevernas behov av struktur i undervisningen samt lärarnas elevorienterade synsätt styr hur lärarna väljer att arbeta.
6

"Knowledge of languages is the doorway to wisdom" : En studie av språkhistoria i en gymnasial lärobok

Hellberg, Ellinor January 2021 (has links)
No description available.
7

”Hur skulle ditt namn se ut med runor?” : En kvantitativ innehållsanalys av läromedelsuppgifter

Candell, Olivia January 2024 (has links)
Elever som läser svenska 3 på gymnasial nivå ska lära sig om det svenska språkets historia, språksläktskap och språkförändring enligt ämnesplanen i svenska. Elevernas kunskaper i detta ska sedan omsättas till betyg. Vilket stoff undervisningen ska innehålla står inte i ämnesplanen och blir därmed lärarens ansvar. Till hjälp finns läromedel med kapitel om språkhistoria, språksläktskap och språkförändringar. Syftet med denna studie är att synliggöra vilka kunskaper som efterfrågas i språkhistoria genom en undersökning av läromedelsuppgifter. Fem läromedel i svenska 3 analyseras kvantitativt med avseende på uppgifterna. Resultatet visar att den kunskapen som efterfrågas mest är rena faktakunskaper följt av kunskaper som krävs för att värdera och ta ställning i olika frågor. Lexikon är det vanligaste sättet att förmedla språkhistoriska skillnader och de språkförändringar som diskuteras har ett starkt framtidfokus. Även textförståelse av äldre och yngre texter har en stor plats i läromedlen.
8

"Om hundra år är det din svenska som är gammaldags". En läromedelsstudie om hur svenskläroböcker 1966–2014 skriver om språkhistoria, läroböckers språkhistoriska kanon samt hur man kan identifiera språkhistoriemedvetande

Gagnesjö, Maria January 2015 (has links)
I denna tvådelade, produktinriktade läromedelsstudie utforskas språkhistoriens plats och utformning i svenskläroböcker. I en första, kvantitativt inriktad, diakron undersökning, kartläggs och analyseras läroböckers språkhistoriska innehåll under de senaste fem decennierna. Här identifieras bland annat genrens språkhistoriska litterära kanon. I den andra delen av studien sammanfogas det svenskdidaktiska och lingvistiska perspektivet med historiedidaktisk teori. Genom hermeneutisk metod och en operationalisering av begreppet språkhistoriemedvetande, analyseras några samtida läroböckers manifesteringar av och potential för arbete med historiemedvetande i förhållande till språket. Studiens syfte är att utforska och motivera språkhistoriens roll och plats i svenskämnet. Resultatet visar, att svenskläroböckers språkhistoriska framställningar de senaste årtiondena blivit alltmer nutidsfokuserade och att böckerna är bra på att koppla språkhistorien till läsarens samtid – och i vissa fall framtid. Samtidigt framkommer att dåtiden och de historiska faktakunskaperna fått mindre utrymme och i vissa böcker till och med är nästan helt frånvarande.
9

Språkhistoria i svenskundervisningen : Intervjuer med fyra lärare inom den kommunala vuxenutbildningen / Teaching the history of the Swedish language : Interviews with four teachers at municipal schools for adult education

Larsson-Rydhammer, Jenna January 2016 (has links)
Undersökningens syfte är att, genom kvalitativa intervjuer och kursplansanalyser, ta reda på hur fyra yrkesverksamma svensklärare inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasienivå beskriver sin undervisning i det språkhistoriska kursinnehållet för svenska 1, 2 och 3, samt hur deras beskrivningar stämmer överens med det som står i kursplanerna för svenska 1, 2 och 3. Frågeställningarna är ” Hur definierar respondenterna det språkhistoriska kursinnehållet och beskriver sina undervisningsmetoder i språkhistoria inom svenskämnet på gymnasienivå?” och ” Hur är respondenternas tolkningar av det språkhistoriska kursinnehållet samt deras undervisningsmetoder i praktiken förankrade i kursplanerna för Svenska 1, 2 och 3?” Resultatet visar en diskrepans i tolkningarna beträffande i vilken kurs den språkhistoriska tyngdpunkten ligger. Tre respondenter uppfattar tyngdpunkten som liggande i svenska 3, medan en respondent istället uppfattar den som placerad i svenska 2. Otydlighet i styrdokumenten uppges i uppsatsen vara en möjlig orsak. Då undersökningen är av kvalitativ art kan dock inga generella slutsatser dras. Informanternas uppfattningar av vad som inkluderas i ämnet språkhistoria är lika, och innefattar främst språkets ursprung och förändringar, dess framtid samt hur det influeras av människan. Alla respondenter kopplar delämnena språkhistoria och språksociologi till varandra, och menar att det är nödvändigt att komma in på språkhistoria vid undervisning i språksociologi. Undervisningsmetoderna som används av informanterna är, i likhet med stoffet, väl förankrade i styrdokumenten, och innebär ofta en kombination av flera delmoment i den aktuella svenskkursen. Förutsättningarna för den kommunala vuxenutbildningen förefaller variera mycket. Detta gäller bl.a. hur lång tid varje kurs får ta i anspråk. Slutsatsen dras att tidsfaktorn påverkar hur mycket tid språkhistoria tillåts ta i anspråk – något som i sin tur påverkar undervisningsmetoderna. Möjligen innebär detta att likvärdighet mellan vuxenundervisningen på olika orter kan ifrågasättas. / The aim of this essay is to find out how four now working Swedish teachers, at municipal adult education schools on upper secondary level, describe their teaching of Swedish Language History to students – and whether their descriptions are consistent with the curricula of Swedish 1, 2 and 3. The methods used are qualitative interviewing and curriculum studies. The research questions are: “How do the informants interpret the course elements of Language History in Swedish 1, 2 and 3, and how do they describe their teaching methods pertaining to Language History in those courses?” and “How are the informants’ interpretations of the Language History contents of the courses Swedish 1, 2 and 3 – and their teaching methods pertaining to those contents – supported by the curricula of Swedish 1, 2 and 3?” The result shows a discrepancy concerning the teachers' opinions on which course contains the most Language History. Three teachers believe Swedish 3 to contain the most of said topic, while one believes the same is true for Swedish 2. Possibly the curricula are not clear enough. However, no general conclusions can be drawn by this study as it is of the qualitative kind. The teachers appear to agree on what elements Language History contains: mainly the origin of the language, its future and what has an influence on it. All informants also link Language History to Social Linguistics, and claim it is almost impossible to teach Social Linguistics without also delving into Language History. The teaching methods used often contain a mix of several course elements, and are well supported by the curriculum in question – as is the stuff taught by the teachers. Time is an important factor in municipal adult education. One student may have only fifteen weeks to complete a course at his/her school, while a student at another school has a full semester. This affects the teaching methods, as well as how the course is planned out. Possibly, it also affects whether or not the municipal adult education in one school can be said to be the equivalent of the education in another school.
10

Betydelseutvecklingen hos några svenska ord för känslor, från fornsvensk tid till idag

Mård, Birger January 2019 (has links)
Människors ständiga språkliga aktivitet leder i många fall till att de ord vi använder sakta men säkert får nya betydelser – en process vi kallar semantisk förändring. Genom att applicera vetenskapliga teorier om semantisk förändring tillsammans med konsultering i historiska ordböcker är det möjligt att få större insikt i ords historia och de förändringar som kan ha påverkat dem. Syftet med denna uppsats har varit att genomföra just en sådan undersökning. Materialet har bestått av substantiv- och adjektivformer av svenska ord för 8 olika känslor, vilka vidare har delats in i positiva och negativa känslor. Analysen utgår från Gustav Sterns teori om semantisk förändring och hämtar belägg från olika ordböcker, med ett källmaterial som sträcker sig från början av den fornsvenska perioden fram till idag. Resultaten visar att i stort sett alla orden har genomgått betydelseförändringar och att de flesta ord har genomgått flera förändringar. Inga märkbara skillnader verkar finnas mellan de positiva och de negativa känslorna eller substantiven och adjektiven, varken med avseende på frekvens eller typer av förändring. Det framgår också tydligt av resultaten att det är mycket svårt att med säkerhet fastställa exakt vilka betydelseförändringar som har ägt rum för orden utan detaljerad inläsning av källtexter.

Page generated in 0.055 seconds