Varför gör vi saker och ting i skolan? Vad har vi för nytta av det vi lär oss? Didaktikensgrundfrågor är: vad, hur och varför. Vilket syfte har den här lektionen? Så har vi lärt oss atttänka som lärare. Den här studien handlar om hur lärare arbetar med språkhistoria och vad desjälva tycker är viktigt att eleverna lär sig, samt vad är egentligen själva nyttan medspråkhistorisk kunskap? Syftet med studien är att ur ett didaktiskt perspektiv ta reda på defyra intervjuade lärarnas uppfattningar om innehållsmomentet språkhistoria i kursen Svenska3 på gymnasiet. Resultatet visar att det övergripande målet med språkhistoria enligt lärarna äratt man får en känsla för hur det svenska språket utvecklats till vad det är idag samt hursamhället och andra språk påverkat språkutvecklingen. Nyttan med språkhistoria enligtlärarna är att man får en ökad förståelse för andra språk och kulturer och att det är eninkörsport till andra språk.

Undersökningens syfte är att, genom kvalitativa intervjuer och kursplansanalyser, ta reda på hur fyra yrkesverksamma svensklärare inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasienivå beskriver sin undervisning i det språkhistoriska kursinnehållet för svenska 1, 2 och 3, samt hur deras beskrivningar stämmer överens med det som står i kursplanerna för svenska 1, 2 och 3. Frågeställningarna är ” Hur definierar respondenterna det språkhistoriska kursinnehållet och beskriver sina undervisningsmetoder i språkhistoria inom svenskämnet på gymnasienivå?” och ” Hur är respondenternas tolkningar av det språkhistoriska kursinnehållet samt deras undervisningsmetoder i praktiken förankrade i kursplanerna för Svenska 1, 2 och 3?” Resultatet visar en diskrepans i tolkningarna beträffande i vilken kurs den språkhistoriska tyngdpunkten ligger. Tre respondenter uppfattar tyngdpunkten som liggande i svenska 3, medan en respondent istället uppfattar den som placerad i svenska 2. Otydlighet i styrdokumenten uppges i uppsatsen vara en möjlig orsak. Då undersökningen är av kvalitativ art kan dock inga generella slutsatser dras. Informanternas uppfattningar av vad som inkluderas i ämnet språkhistoria är lika, och innefattar främst språkets ursprung och förändringar, dess framtid samt hur det influeras av människan. Alla respondenter kopplar delämnena språkhistoria och språksociologi till varandra, och menar att det är nödvändigt att komma in på språkhistoria vid undervisning i språksociologi. Undervisningsmetoderna som används av informanterna är, i likhet med stoffet, väl förankrade i styrdokumenten, och innebär ofta en kombination av flera delmoment i den aktuella svenskkursen. Förutsättningarna för den kommunala vuxenutbildningen förefaller variera mycket. Detta gäller bl.a. hur lång tid varje kurs får ta i anspråk. Slutsatsen dras att tidsfaktorn påverkar hur mycket tid språkhistoria tillåts ta i anspråk – något som i sin tur påverkar undervisningsmetoderna. Möjligen innebär detta att likvärdighet mellan vuxenundervisningen på olika orter kan ifrågasättas. / The aim of this essay is to find out how four now working Swedish teachers, at municipal adult education schools on upper secondary level, describe their teaching of Swedish Language History to students – and whether their descriptions are consistent with the curricula of Swedish 1, 2 and 3. The methods used are qualitative interviewing and curriculum studies. The research questions are: “How do the informants interpret the course elements of Language History in Swedish 1, 2 and 3, and how do they describe their teaching methods pertaining to Language History in those courses?” and “How are the informants’ interpretations of the Language History contents of the courses Swedish 1, 2 and 3 – and their teaching methods pertaining to those contents – supported by the curricula of Swedish 1, 2 and 3?” The result shows a discrepancy concerning the teachers' opinions on which course contains the most Language History. Three teachers believe Swedish 3 to contain the most of said topic, while one believes the same is true for Swedish 2. Possibly the curricula are not clear enough. However, no general conclusions can be drawn by this study as it is of the qualitative kind. The teachers appear to agree on what elements Language History contains: mainly the origin of the language, its future and what has an influence on it. All informants also link Language History to Social Linguistics, and claim it is almost impossible to teach Social Linguistics without also delving into Language History. The teaching methods used often contain a mix of several course elements, and are well supported by the curriculum in question – as is the stuff taught by the teachers. Time is an important factor in municipal adult education. One student may have only fifteen weeks to complete a course at his/her school, while a student at another school has a full semester. This affects the teaching methods, as well as how the course is planned out. Possibly, it also affects whether or not the municipal adult education in one school can be said to be the equivalent of the education in another school.

Utifrån en kritisk diskursanalys granskas i denna studie nio styrdokument för gymnasieskolans svenskämne från åren 1933 till 2017 med syftet att synliggöra hur språkhistoria har legitimerats och kategoriserats. Inspirerad av Norman Faircloughs kritisk-realistiska tolkning av diskurs undersöks dessutom vilka språkideologiska influenser som kan ha påverkat framskrivningen av språkhistorieämnet. Analysen speglas mot tidigare forskning om svenskämnets konceptioner, men ämnar framförallt bidra till ett mycket skralt språkhistoriedidaktiskt forskningsfält.Elva övergripande diskurser har framträtt i materialet vilka alla ger insikt i hur språkhistoria har kategoriserats. Immanent i diskurserna finns även legitimeringsgrunder. Bland annat framkommer legitimering med hänvisning till kulturarv, identitetsutveckling, insikt i kulturella förändringsprocesser samt möjlighet att bidra till språkvård genom historisk kunskap. Språkhistoria verkar dock ha haft en marginaliserad roll i gymnasiesvenskan historiskt sett, och analysen uppvisar därtill bitvis negativa attityder till ämnet: språkhistorian har ansetts irrelevant för vissa elevgrupper och dessutom särskilt svår. / This study presents a discourse-historic analysis of curricula for mother-tongue instruction within Swedish Upper Secondary Education. The purpose of the study is to understand how language history has been legitimized and categorized within the subject of mother-tongue instruction. The aim is also to disclose how language-ideological standpoints may influence the description of language history within said subject. Nine documents, published between 1933 and 2017, were analysed using critical discourse analysis inspired by Norman Fairclough. The analysis shows that language history has been legitimized with reference to national and cultural heritage, development of identity and the ability to contribute to language planning.

I denna tvådelade, produktinriktade läromedelsstudie utforskas språkhistoriens plats och utformning i svenskläroböcker. I en första, kvantitativt inriktad, diakron undersökning, kartläggs och analyseras läroböckers språkhistoriska innehåll under de senaste fem decennierna. Här identifieras bland annat genrens språkhistoriska litterära kanon. I den andra delen av studien sammanfogas det svenskdidaktiska och lingvistiska perspektivet med historiedidaktisk teori. Genom hermeneutisk metod och en operationalisering av begreppet språkhistoriemedvetande, analyseras några samtida läroböckers manifesteringar av och potential för arbete med historiemedvetande i förhållande till språket. Studiens syfte är att utforska och motivera språkhistoriens roll och plats i svenskämnet. Resultatet visar, att svenskläroböckers språkhistoriska framställningar de senaste årtiondena blivit alltmer nutidsfokuserade och att böckerna är bra på att koppla språkhistorien till läsarens samtid – och i vissa fall framtid. Samtidigt framkommer att dåtiden och de historiska faktakunskaperna fått mindre utrymme och i vissa böcker till och med är nästan helt frånvarande.

Undersökningens syfte är att undersöka hur lärare i intervjuer om språkhistoria rekontextualiserar styrdokumentens intentioner i gymnasieskolans kurs Svenska 3 i sin undervisning. Intresseområdena i lärarnas språkhistorieundervisning gäller vilket innehåll som tas upp, hur undervisningens struktureras, och vilka motiv som anges för att elever behöver kunskaper i språkhistoria. Studien visar att det finns samstämmighet mellan lärarnas innehåll och motiv, medan undervisningsstrukturen varierar. Detta gör att det både kan sägas att lärarnas flexibilitet och tolkningsutrymme i skolan framträder, men också att det verkar finnas en relativt gemensam överenskommelse om vilket innehåll som ska delges eleverna och varför detta ska göras. Vidare framkommer en stark koherens mellan varje lärares innehåll, metod och motiv, vilket gör att momentet språkhistoria framstår som välmotiverat, och därmed även rättfärdigar sin plats i svenskundervisningen. Att rekontextualisera styrdokumentens formuleringar i undervisningen framstår som relativt oproblematiskt för lärarna i studien. / The aim of the study is to examine how teachers recontextualize the intentions of the steering documents in their teaching of the Swedish 3 course in upper secondary school in interviews about the history of language. The areas of interest in the teachers’ instruction in the history of language concern the content they take up, how the teaching is structured, and the reasons they state for pupils needing a knowledge of the history of Swedish. The study shows that there is concordance between the teachers’ content and motives, whereas the structure of their teaching varies. As a result, it can be said that the teachers’ flexibility and scope for interpretation in school stands out, but there also appears to be fairly good agreement about the content that should be taught to the pupils and why they should be taught this. There was also good coherence between each teacher’s content, method and motive, which means that the module of history of language seems well motivated, thus justifying its place in the teaching of Swedish. Recontextualizing the wording of the steering documents in teaching seems relatively unproblematic for the teachers in the study.