This diploma thesis deals with teaching growing at primary schools. In the teoretical part the subject growing is charakterized and there is a brief history of teaching this practical subject. Furthermore, attention is paid to the current representation of growing in school education programs, there is an overview of expected outcomes and content of the subject matter of this course and possibilities of application of cross-curricular themes and interdisciplinary relations within it. At the end of the theoretical part there are spatial possibilities for teaching this subject, possibilities of innovation of subject and its link with food sovereignty and the use of local food. The practical part firstly answering the basic research question: How is the teaching of the subject of cultivation work in selected primary schools? The characteristics of each school are described, the hourly subsidies and forms of teaching of this subject, the equipment of the school for the teaching of the course, and the current, interesting and unconventional methods that can serve as examples of good practice of teaching Cultivation works. These dates were assessed in the form of qualitative research. In addition, the practical part is answering the secondary research questions and the results of the quantitative survey,...

Undersökningens syfte är att undersöka hur lärare i intervjuer om språkhistoria rekontextualiserar styrdokumentens intentioner i gymnasieskolans kurs Svenska 3 i sin undervisning. Intresseområdena i lärarnas språkhistorieundervisning gäller vilket innehåll som tas upp, hur undervisningens struktureras, och vilka motiv som anges för att elever behöver kunskaper i språkhistoria. Studien visar att det finns samstämmighet mellan lärarnas innehåll och motiv, medan undervisningsstrukturen varierar. Detta gör att det både kan sägas att lärarnas flexibilitet och tolkningsutrymme i skolan framträder, men också att det verkar finnas en relativt gemensam överenskommelse om vilket innehåll som ska delges eleverna och varför detta ska göras. Vidare framkommer en stark koherens mellan varje lärares innehåll, metod och motiv, vilket gör att momentet språkhistoria framstår som välmotiverat, och därmed även rättfärdigar sin plats i svenskundervisningen. Att rekontextualisera styrdokumentens formuleringar i undervisningen framstår som relativt oproblematiskt för lärarna i studien. / The aim of the study is to examine how teachers recontextualize the intentions of the steering documents in their teaching of the Swedish 3 course in upper secondary school in interviews about the history of language. The areas of interest in the teachers’ instruction in the history of language concern the content they take up, how the teaching is structured, and the reasons they state for pupils needing a knowledge of the history of Swedish. The study shows that there is concordance between the teachers’ content and motives, whereas the structure of their teaching varies. As a result, it can be said that the teachers’ flexibility and scope for interpretation in school stands out, but there also appears to be fairly good agreement about the content that should be taught to the pupils and why they should be taught this. There was also good coherence between each teacher’s content, method and motive, which means that the module of history of language seems well motivated, thus justifying its place in the teaching of Swedish. Recontextualizing the wording of the steering documents in teaching seems relatively unproblematic for the teachers in the study.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt TPACK-delarna blir synliga och hur de kan sammankopplas eller inte i pedagogernas reflektioner om undervisningen. TPACK är ett kombinerat samlingsnamn för tekniska-, pedagogiska- och ämneskunskaper. Studien undersöker även hur pedagoger som arbetar med 1–3 åringar talar om sin undervisning med den digitala plattan i matematik och andra ämnen, exempelvis språk och naturvetenskap. För att undersöka detta genomförs intervjuer med pedagoger i förskolan. Resultatet visar att i pedagogernas reflektioner framkom olika förslag på kunskaper inom de olika TPACK-delarna. Med de olika kunskaperna visar det sig att i olika situationer kan kunskaperna och pedagogernas tankar förflytta sig mellan de olika TPACK-delarna och skapa ett rörelsemönster som genomsyrar hela modellen. Däremot kan det finnas yttre faktorer som antingen påverkar att det inte sker en förflyttning eller som möjliggör att det gör det. De yttre faktorerna är exempelvis tid, medvetenhet, attityd och utbildning. Pedagogerna som medverkar i studien använder inte den digitala plattan i matematikundervisning i stor utsträckning. En slutsats blir därmed att den digitala plattan inte värderas högt relaterat till matematikundervisning, vilket kan bero på de yttre faktorerna. / The aim of the study is to examine how the parts of TPACK become visible and how they can be connected or not in the teachers' reflections on teaching. TPACK is a collective name for technological-, pedagogical- and content knowledge. The study also examines how teachers who work with 1–3-year-olds speak about their teaching in mathematics and other subjects, for example language and natural science with digital tablets. To examine the purpose of the study, teachers in preschool are interviewed. The results show that there are different suggestions on knowledge in TPACK-parts in teachers' reflection. With different knowledge it’s shown that in different situations knowledge and the teachers’ reflections can move in between the different TPACK-parts. However, it shows that external factors that can either affect a movement to not take place or make it possible to happen. The external factors are time, awareness, attitude and education. The teachers who participates in the study don’t use digital tablets in mathematics teaching to a large extent. A conclusion is thus that the digital tablet isn’t valued highly in relation to mathematics teaching, which may be due to the external factors.

In this study we examine the experience of working with a two-sided assignment as a leisure time teacher. The dual profession involves teaching a subject during school hours and working during the afternoon hours in the school-age educare center. By using interview as a qualitative method, we interview five teachers with subject qualification, who either actively work, or have worked, in both fields. The purpose of this study aims to explore the role of being a school-age educare teacher with subject qualifications and the possibilities and challenges they may come across in their daily work. We aim to answer three questions: which prerequisites do school-age educare teachers think are needed to be able to work with both assignments? What possibilities and challenges occur with a dual profession? How does a dual profession function during daily work? The results show that school-age educare teachers are positive towards the dual profession and that the many challenges are manageable with the right requisites. The results are analyzed by using new-institutional theory and concepts from frame factor theory. Our conclusion is that this dual profession takes a toll on the school-age educare teacher and demands a lot of their energy, but enough proper requisites can provide for a safer, better teaching environment among the pupils and teachers. / I denna studie undersöker vi upplevelserna hos lärare i fritidshem med en dubbel yrkesroll. Den dubbla yrkesrollen innefattar undervisning i ett skolämne under skoltimmarna och undervisning på fritidshemmet under eftermiddagstid. Genom intervju som kvalitativ metod intervjuar vi fem lärare med ämnesbehörighet, som antingen aktivt arbetar med, eller tidigare har arbetat, inom båda verksamheterna. Syftet med studien är att undersöka den dubbla yrkesrollen hos lärare i fritidshem och potentiella möjligheter och utmaningar som dessa möter i sitt arbete. Vi avser besvara följande tre frågeställningar: vilka förutsättningar anser lärare i fritidshem att de behöver för att uppfylla uppdragen? Vilka möjligheter och utmaningar uppstår med en dubbel yrkesroll? Hur fungerar den dubbla yrkesrollen i praktiken? Resultatet visar att lärare i fritidshem ställer sig till stor del positiva till den dubbla yrkesrollen och att utmaningarna, om än många, är hanterbara med rätt förutsättningar. Det empiriska materialet analyseras med nyinstitutionell teori samt begrepp ur ramfaktorteorin. Vår slutsats är att den dubbla yrkesrollen är utmanande för lärare i fritidshem och kräver mycket av deras energi, men med rätt förutsättningar och ett professionellt engagemang kan arbetet göras mer hanterbart och bidra till bättre och tryggare undervisningsmiljöer för både elever och lärare.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur verksamma förskollärare och lärarutbildare ser på ämnesintegrerad undervisning av teknikoch estetiska ämnen i förskolans verksamhet. Därav fokuserar studien på att undersöka hur verksamma förskollärare och lärarutbildare motiverar integration av teknik med de estetiska ämnena, hur de ser att teknik tillsammans med de estetiska ämnena kan gestaltas, samt vilka utmaningar och möjligheter de ser med denna typ av ämnesintegrering. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fem lärarutbildare från universitet och två verksamma förskollärare från två svenska förskolor. Data kategoriserades med en tematisk analys och utgick från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på barns lärande. Det teoretiska ramverket består av estetiska erfarenheter, multidisciplinaritet och transdisciplinaritet som begrepp för att analysera olika tillvägagångssätt för ämnesintegrering samt för att lyfta barns upplevelser och lärande. Resultaten indikerar både utmaningar och möjligheter relaterade till integrerade undervisningsmetoder. Lärarutbildare identifierar tid och tillgång till resurser som utmaningar för att noggrant kunna planera och genomföra integrerad undervisning. Dessutom lyfter lärarutbildarna att det krävs ett nära samarbete och effektiv kommunikation mellan lärare från olika ämnesområden. Trots dessa utmaningar finns det också betydande möjligheter gällande integrerade undervisningsmetoder, vilket kan skapa mer meningsfulla och engagerande lärandeupplevelser för både förskollärarstudenter och barn. Tvärvetenskaplig förståelse och förmågan att se samband mellan olika ämnen främjas, vilket kan bidra till en djupare förståelse. Genom att applicera kunskap från olika ämnesområden i verkliga och relaterbara situationer kan förskollärarstudenter och förskolepedagoger få förståelse för hur en ämnesintegrerad teknikundervisning med estetiska ämnen kan påverka barns kreativitet och problemlösningsförmåga. / The aim of this study is to gain increased knowledge of how preschool teachers and teacher educators perceive integrated teaching of technology and aesthetic subjects in preschool settings. The study focuses on examining how preschool educators and teacher educators motivate the integration of technology with aesthetic subjects, how they envision that technology together with aesthetic subjects can be portrayed, and what challenges and opportunities they see with this type of subject integration. Semi-structured interviews were conducted with five teacher educators from universities and two preschool teachers from two Swedish preschools. The data was categorized using thematic analysis and was based on a social constructivist perspective on children's learning. The theoretical framework consists of aesthetic experiences, multidisciplinary, and transdisciplinary as concepts to analyze different approaches to subject integration and to highlight children's experiences and learning. The results indicate both challenges and opportunities related to integrated teaching methods. Teacher educators identify time and access to resources as challenges for being able to carefully plan and implement integrated teaching. They also emphasize the need for close collaboration and effective communication between teachers from different subject areas. Despite these challenges, significant opportunities exist regarding integrated teaching methods, which can create more meaningful and engaging learning experiences for both preschool teacher students and children. Interdisciplinary understanding and the ability to see connections between different subjects are promoted, contributing to a deeper understanding. By applying knowledge from different subject areas in real situations that are relatable, preschool teacher students and preschool educators can gain an understanding of how subject-integrated technology teaching with aesthetic subjects can affect children's creativity and problem-solving skills.

The aim of the study is to investigate teachers' perceptions of teaching source criticism in upper secondary school's social education course 1b in order to understand how the curriculum is translated into practice. The areas of interest in the teachers’ statements on source criticism concern the content they associate it with, what kind of difficulties they face in their teaching, and what strategies for critical thinking that can be made visible in their statements. The study exhibits diversity in the teaching practices, although a relatively cohesive picture stands. As a result, it can be said that the teachers’ flexibility and scope for interpretation in school stands out, but there also appears to be a mutual agreement of a silent discourse in the teaching of source criticism. Through this study it can be proved that the teachers’ free space in the interpretation of the steering documents may have different implications for the structure of the teaching. Furthermore, source criticism is emphasized as an important part of teaching in social sciences.