Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan påverka elevers lärande i grundskolans lägre åldrar. För att sökasvar på detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvänts. Studien utgår från Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och undervisning. Centrala begrepp förstudien är estetiska erfarenheter, estetiskt värdeomdöme och metaforer. Resultatet visar med alltydlighet att de estetiska aktiviteterna har en betydelsefull roll för lärandeprocessen och attaktiviteterna handlar om meningsskapande och inte om att göra ”fina” bilder och modeller.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare tolkar estetik i förhållande till undervisning i naturvetenskap i åk 1 – 3. Estetik nämns i mycket korta ordalag i värdegrunden och kursplanerna i Lgr 11, men mer utförligt i Skolverkets kommentarmaterial i biologi, fysik och kemi, där begreppet ”estetiska dimensioner” används. Studiens frågeställningar handlade om estetiska dimensioner, estetiska erfarenheter, känslor och estetik i relation till naturvetenskaplig undervisning. Frågeställningarna undersöktes genom kvalitativa intervjuer med tio verksamma lärare. Studiens resultat visade att lärarna som deltog i studien inte var insatta i kommentarmaterialen, men att lektionsmomenten de beskrev och deras reflektioner både om naturvetenskap i allmänhet och om undervisning i naturvetenskap stod i nära relation till de estetiska dimensioner som beskrivs i kommentarmaterialen och som forskare ringar in som viktiga för barns inlärningsprocesser. Vilka ämnesinnehåll i NO som lärarna betecknade som estetiska differentierade mellan olika individer, men att naturvetenskapen har en inneboende estetik var samtliga på olika sätt, mer eller mindre uttalat, överens om. Studiens slutsats är att en ökad medvetenhet om vad estetik i naturvetenskaplig undervisning kan innebära skulle hjälpa lärare att på ett mer självklart sätt inkludera och utveckla den här sidan av undervisningen.

Detta är en empirisk studie vars syfte är att undersöka hur lärare använder sig av estetiska lärprocesser inom den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolan årskurs F-9 och hur de upplever att det främjar elevers lärande. Fokus ligger dock framför allt på det gemensamma mellan estetik och lärande där estetiska lärprocesser anses vara ett arbetssätt för att, inom alla ämnen, nå kunskap. Studiens empiri har samlats in genom en kvalitativ datainsamlingsmetod, där intervjuer genomfördes med åtta verksamma lärare. Det insamlade materialet analyserades med en tematisk analys. Studiens resultat visar att en del lärare uppfattar estetiska lärprocesser som något människan har naturligt i sig. Med detta menas att människan redan från barnsben har ett intresse och nyfikenhet att utforska sin omgivning. Andra lärare använder det som ett verktyg för att hjälpa eleverna att minnas och lära. Lärarnas uppfattningar om syftet med att använda estetiska lärprocesser i naturvetenskapsundervisning varierade. De flesta lärare ansåg att syftet med att använda estetiska lärprocesser är att ge eleverna möjlighet att praktiskt träna in kunskapen som ett komplement till att läsa och skriva. Några lärare ansåg att syftet är att göra lektionerna levande samt ett sätt att nå eleverna. Lärarna upplevde även att elever påverkas i sin inlärning av estetiska läroprocesser inom naturvetenskap, då de flesta av dem inspireras och blir mer engagerade. En del lärare ansåg även att eleverna blir mer positiva och att de upplever lektionerna som roliga när de får arbeta med estetiska lärprocesser medan andra lärare upplever det estetiska som ett sätt att uppleva kunskapen med hela kroppen, att eleverna lär genom att använda alla sinnen.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur verksamma förskollärare och lärarutbildare ser på ämnesintegrerad undervisning av teknikoch estetiska ämnen i förskolans verksamhet. Därav fokuserar studien på att undersöka hur verksamma förskollärare och lärarutbildare motiverar integration av teknik med de estetiska ämnena, hur de ser att teknik tillsammans med de estetiska ämnena kan gestaltas, samt vilka utmaningar och möjligheter de ser med denna typ av ämnesintegrering. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fem lärarutbildare från universitet och två verksamma förskollärare från två svenska förskolor. Data kategoriserades med en tematisk analys och utgick från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på barns lärande. Det teoretiska ramverket består av estetiska erfarenheter, multidisciplinaritet och transdisciplinaritet som begrepp för att analysera olika tillvägagångssätt för ämnesintegrering samt för att lyfta barns upplevelser och lärande. Resultaten indikerar både utmaningar och möjligheter relaterade till integrerade undervisningsmetoder. Lärarutbildare identifierar tid och tillgång till resurser som utmaningar för att noggrant kunna planera och genomföra integrerad undervisning. Dessutom lyfter lärarutbildarna att det krävs ett nära samarbete och effektiv kommunikation mellan lärare från olika ämnesområden. Trots dessa utmaningar finns det också betydande möjligheter gällande integrerade undervisningsmetoder, vilket kan skapa mer meningsfulla och engagerande lärandeupplevelser för både förskollärarstudenter och barn. Tvärvetenskaplig förståelse och förmågan att se samband mellan olika ämnen främjas, vilket kan bidra till en djupare förståelse. Genom att applicera kunskap från olika ämnesområden i verkliga och relaterbara situationer kan förskollärarstudenter och förskolepedagoger få förståelse för hur en ämnesintegrerad teknikundervisning med estetiska ämnen kan påverka barns kreativitet och problemlösningsförmåga. / The aim of this study is to gain increased knowledge of how preschool teachers and teacher educators perceive integrated teaching of technology and aesthetic subjects in preschool settings. The study focuses on examining how preschool educators and teacher educators motivate the integration of technology with aesthetic subjects, how they envision that technology together with aesthetic subjects can be portrayed, and what challenges and opportunities they see with this type of subject integration. Semi-structured interviews were conducted with five teacher educators from universities and two preschool teachers from two Swedish preschools. The data was categorized using thematic analysis and was based on a social constructivist perspective on children's learning. The theoretical framework consists of aesthetic experiences, multidisciplinary, and transdisciplinary as concepts to analyze different approaches to subject integration and to highlight children's experiences and learning. The results indicate both challenges and opportunities related to integrated teaching methods. Teacher educators identify time and access to resources as challenges for being able to carefully plan and implement integrated teaching. They also emphasize the need for close collaboration and effective communication between teachers from different subject areas. Despite these challenges, significant opportunities exist regarding integrated teaching methods, which can create more meaningful and engaging learning experiences for both preschool teacher students and children. Interdisciplinary understanding and the ability to see connections between different subjects are promoted, contributing to a deeper understanding. By applying knowledge from different subject areas in real situations that are relatable, preschool teacher students and preschool educators can gain an understanding of how subject-integrated technology teaching with aesthetic subjects can affect children's creativity and problem-solving skills.