Sammanfattning Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka barns rätt till delaktighet och inflytande i undervisning inom och med estetiska uttrycksformer i förskolan. Till de estetiska uttrycksformerna räknas i arbetet, med stöd i läroplanen (Skolverket, 2018) bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. I undersökningen används en kvalitativ metod i form av kontextuella fallstudier och kombineras två olika metoder för datagenerering, intervjuer och observationer. I arbetet har kontextuella fallstudier använts som är ett utforskande där empirisk data genomförs och där beskrivningar av situationer och sammanhang som en situation utspelar sig i beskrivs, vilket innefattas av den kvalitativa metoden. I undersökningen så har två observationsmetoder använts vilket dels innefattas av intervjuer med förskollärare dels observationer av barn och deras interaktion med förskollärare i estetiska aktiviteter. Analysverktyg som används för detta arbete innefattas av Shiers (2001) delaktighetsmodell som grundar sig i att analysera barns delaktighet via fem delaktighetsnivåer. Det teoretiska ramverket som har använts i detta examensarbete har bestått av diskursanalys, med utgångspunkt i Michel Foucaults teori om maktrelationer. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna anser sig skapa möjligheter för barnen att nyttja sitt inflytande och sin delaktighet i förskoleverksamheten vilket inkluderar de estetiska aktiviteterna. Förskollärarna menar även att barnen tillhandahåller valmöjligheter och handlingsutrymme via en tillgänglig miljö och multimodala kommunikationsverktyg. Dessutom betonar förskollärarna i undersökningen vikten av att följa det läroplanen för förskolan föreskriver när förskollärarna planerar för att ge barn delaktighet och inflytande i estetiska aktiviteter. Detta både bekräftas och dementeras av resultaten i observationerna. Slutsatsen i detta arbete är att olika maktpositioner existerar mellan barn och förskollärare, där förskollärare har större makt än barnen. Förskollärare har ändå möjlighet att dela med sig av makten till förskolebarnen i estetiska aktiviteter, genom att inta olika former av makt och lärarkontroll, som i sin tur möjliggör att barnen delges inflytande och delaktighet i större utsträckning under estetiska aktiviteter.

BakgrundDenna studie undersöker hur pedagoger kan kommunicera med barn genom estetiska aktiviteter i förskolan.SyfteDetta arbete har som syfte att bidra med kunskap om barns kommunikation genom estetiska aktiviteter. Mer specifikt studeras här kommunikationen mellan barn och pedagoger i samband med estetiska aktiviteter.MetodDet här är en kvalitativ studie där vi har använt oss av intervju och observation. Under intervjuerna och observationerna studeras kommunikativa estetiska aktiviteter.ResultatVår studie visar att estetiska aktiviteter kan vara ett hjälpmedel för kommunikation. Barnen får möjlighet till att uttrycka sig, inte bara verbalt, då de estetiska aktiviteterna blir ett kommunikativt hjälpmedel. De estetiska aktiviteterna som blivit studerade är bildberättande utifrån musik och boksamtal. Dessa observationer resulterade i att barn uttryckte sina tankar, känslor och teoretiska resonemang utifrån sina bilder, sagan och egna erfarenheter. Genom dessa estetiska aktiviteter framgick det att pedagoger är viktiga för barnens kommunikation, samt att materialet och miljön har en stor inverkan för barns kommunicerande.

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan påverka elevers lärande i grundskolans lägre åldrar. För att sökasvar på detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvänts. Studien utgår från Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och undervisning. Centrala begrepp förstudien är estetiska erfarenheter, estetiskt värdeomdöme och metaforer. Resultatet visar med alltydlighet att de estetiska aktiviteterna har en betydelsefull roll för lärandeprocessen och attaktiviteterna handlar om meningsskapande och inte om att göra ”fina” bilder och modeller.

Syftet med studien är att utifrån svaren från intervjuerna med förskollärarna få kunskap om deras tankar och definitioner om estetiska uttrycksformer och hur de använder sig utav dessa i förskolans verksamhet. Syftet är även att få en uppfattning om vilken betydelse de estetiska uttrycksformerna som bild, musik och drama har för förskollärarna. Metodvalet grundar sig på en kvalitativ undersökning i form av intervjufrågor, för att därefter sammanställa svaren och få en inblick i deras arbete med estetiska uttrycksformer. Intervjuerna gjordes med totalt sex förskollärare.Vår studie visar att det finns en vilja hos förskollärarna att arbeta med estetiska uttrycksformer i förskolan med syftet på att baarn ska kunna ta del av ett bredare synsätt på lärande. Trots viljan känner många av förskollärarna idag att tiden och personalen inte räcker till för att förverkliga arbetet i förskolan om ett mer estetiskt lärande. Undersökningen visade att det finns en viss rädsla hos förskollärarna att arbeta med estetiska uttrycksformer då det är ett arbetssätt som de inte känner att de behärskar fullt ut eller har erfarenheter av sedan tidigare.

Sammanfattning Inledning Yngre barn utforskar sin omvärld med hjälp av sina sinnen. Förskollärarna behöver i det här sammanhanget goda kunskaper när det gäller barns utveckling av sinnena samt känna sig trygga i att arbeta med estetiska lärprocesser och på så sätt uppfylla målen i läroplanen förförskolan (Vikingsen, 2020, ss.240–242). Syfte Syftet med vår studie är att lyfta fram förskollärares syn på estetiska lärprocesser i förskolan och hur dessa möjliggörs. Vi vill undersöka vilka förutsättningar som förskollärarna skapar för barnen och betydelsen av förskollärares egen roll i arbetet och planeringen av de estetiska lärprocesserna. Metod I vår kvalitativa studie har vi använt oss av intervju som forskningsmetod för att kunna få en djupare förståelse för förskollärares egna upplevelser och uppfattningar av estetiken som ämne. Resultat Vårt resultat visar på att förskollärarna i vår studie ser estetiska uttrycksformer som en viktig och positiv del i barns utbildning. De anser att estetiska uttrycksformer erbjuder barnen ett varierat och lustfyllt arbetssätt där barnen får vara mer praktiska. Flertalet av de intervjuade förskollärarna uttrycker dock en osäkerhet i sin egen pedagogiska roll och de önskar ytterligare fortbildning inom estetiskt material och i ämnet estetik för att öka sina kunskaper. Valet av estetisk undervisning i de dagliga pedagogiska aktiviteterna påverkas av förskollärarnas egna intresse och även okunskap då vissa ibland helt väljer bort att undervisa i exempelvis drama på grund av sin osäkerhet. Vanligt förekommande visade vår studie på att estetiken används som ett ämne för att uppnå resultat i andra ämnen, de vill säga att estetiken i sig inte blir målet i undervisningen.

I vårt uppsatsarbete utgick vi från den sociokulturella teorin och vårt syfte med att synliggöra eventuella samband mellan barns utveckling och lärande i relation till olika estetiska aktiviteter, även kallat “estetiska lärprocesser”, samt till de metoder som förskolepersonalen använder sig av och i vilka situationer dessa används. Tidigare forskning har pekat på hur de olika formerna av estetiska uttryckssätt är essentiella för barns olika områden av inlärning och utveckling. Genom en webbaserad enkätundersökning nådde vi ut till förskollärare som själva hade ett intresse för de estetiska ämnena, vilket påverkade deras svar på så sätt att de beskriver ett mer estetiskt tolkande av läroplanen och dess mål. Vi upptäckte i arbetet med analysen av vår data att variationen på utbudet av de estetiska aktiviteterna som barnen fick möjlighet att uppleva spelade en roll i vad de fick möjlighet att lära sig och utvecklas inom. Vidare kunde vi även se att pedagogernas eget intresse påverkade hur utbudet för barnen såg ut och vilka verktyg barnen fick.