<p>Syftet med denna studie är att se hur ordet <em>grym</em> används i icketraditionell bemärkelse. Undersökningen har skett genom studier av ordet i elva tidningskorpusar mellan åren 1965-2004, sammanställda av Språkbanken. Genom att studera faktorer såsom betydelse, genre, användare och ordklass har jag kommit fram till att ordet har gått från att innan 1970-talet endast använts för någonting negativt till att ordet används som en förstärkning eller för något som är snyggt, häftigt och positivt. Studien visar att ordet främst används inom sport- och musikgenren i tidningarna och majoriteten av användarna är män. I denna studie om bruket av ordet <em>grym</em> i tidningsskriftspråk har ordet inte uppkommit i annan ordklass än vad dagens ordböcker tar upp.</p> / <p>The aim of this study is to see how the Swedish word <em>grym</em> is used in non-traditional sense. The research is based on eleven newspaper corpuses from Språkbanken between the years 1965-2004. By studying factors like meaning, genre, user and part of speech the conclusion is that the word has gone from something negative before the 1970s to be used as reinforcement or for something nice, cool and positive. The research shows that the word mainly is used within the sport and music genre in the newspapers and the majority of the users are men. In the result the word is never used as another part of speech other than the ones presented in the word books, which is adjective and adverb.</p>

Människors ständiga språkliga aktivitet leder i många fall till att de ord vi använder sakta men säkert får nya betydelser – en process vi kallar semantisk förändring. Genom att applicera vetenskapliga teorier om semantisk förändring tillsammans med konsultering i historiska ordböcker är det möjligt att få större insikt i ords historia och de förändringar som kan ha påverkat dem. Syftet med denna uppsats har varit att genomföra just en sådan undersökning. Materialet har bestått av substantiv- och adjektivformer av svenska ord för 8 olika känslor, vilka vidare har delats in i positiva och negativa känslor. Analysen utgår från Gustav Sterns teori om semantisk förändring och hämtar belägg från olika ordböcker, med ett källmaterial som sträcker sig från början av den fornsvenska perioden fram till idag. Resultaten visar att i stort sett alla orden har genomgått betydelseförändringar och att de flesta ord har genomgått flera förändringar. Inga märkbara skillnader verkar finnas mellan de positiva och de negativa känslorna eller substantiven och adjektiven, varken med avseende på frekvens eller typer av förändring. Det framgår också tydligt av resultaten att det är mycket svårt att med säkerhet fastställa exakt vilka betydelseförändringar som har ägt rum för orden utan detaljerad inläsning av källtexter.

Syftet med denna studie är att se hur ordet grym används i icketraditionell bemärkelse. Undersökningen har skett genom studier av ordet i elva tidningskorpusar mellan åren 1965-2004, sammanställda av Språkbanken. Genom att studera faktorer såsom betydelse, genre, användare och ordklass har jag kommit fram till att ordet har gått från att innan 1970-talet endast använts för någonting negativt till att ordet används som en förstärkning eller för något som är snyggt, häftigt och positivt. Studien visar att ordet främst används inom sport- och musikgenren i tidningarna och majoriteten av användarna är män. I denna studie om bruket av ordet grym i tidningsskriftspråk har ordet inte uppkommit i annan ordklass än vad dagens ordböcker tar upp. / The aim of this study is to see how the Swedish word grym is used in non-traditional sense. The research is based on eleven newspaper corpuses from Språkbanken between the years 1965-2004. By studying factors like meaning, genre, user and part of speech the conclusion is that the word has gone from something negative before the 1970s to be used as reinforcement or for something nice, cool and positive. The research shows that the word mainly is used within the sport and music genre in the newspapers and the majority of the users are men. In the result the word is never used as another part of speech other than the ones presented in the word books, which is adjective and adverb.

Syftet med denna uppsats är för det första att ta reda på förekomsten i Norden, särskilt på Island, av romanska lånord i de översatta riddarsagorna och för det andra att belysa vad som betydelsemässigt har hänt med dessa ord, under de många åren de har varit kända på Island. Uppsatsen bygger på en lista över romanska lånord i Fischers Die Lehnwörter des Altwestnordischen (1909). Lånordens förekomst undersöks med hjälp av både historiska och samtida ordböcker, samt en enkät. Den semantiska förändringen som dessa ord eventuellt har genomgått undersöks med hjälp av ordböcker och Gustav Sterns teori om betydelseförändring.Isländska anses ofta vara ett rent germanskt språk som har varit fritt från främmande påverkan. Ändå har språket haft kontakter med olika främmande språk, och dessa har lämnat sina spår. Undersökningens resultat visar för det första att ungefär hälften av de romanska lånord som Fischer identifierade i riddarsagorna har behållits. Påfallande är att isländska har behållit fler av dessa lånord än de andra nordiska språken, särskilt norska. Detta kan förklaras med att dessa riddarsagor har varit, och är, mycket populära på Island, medan de till stor del glömdes bort i Skandinavien. Markant är även att färöiskan visar större likheter med isländskan än de andra nordiska språken.För det andra tydliggör resultatet att dessa lånord har en säker ställning i språket. De används mest av äldre och välutbildade personer, men skillnaderna är begränsade, och orden är väl spridda över de undersökta samhällsgrupperna.För det tredje visar undersökningen att dessa lånord i hög utsträckning kan ha förändrats i betydelse, vilket kan förklaras av att orden används i nya kontexter.

The lexical semantics of a language is an area of linguistics that has many important implications for the life of modern society. It is important to understand how language change works and why this change occurs. Thus the aim of the work described in the thesis was to examine how six Swedish words, fett, fräsch, fräck, grym, häftig, and tajt are used by five different age groups of Swedish people in Uppsala region. To accomplish the aim of the study an appropriate questionnaire was compiled and used by the author. The questionnaire asked for information about the respondents as well as about the usage of each studied word. Analogous previous studies of the ongoing semantic change are reported in literature, frequently in regard to the words from English language. My results show that most of the chosen words are used differently by different age groups. Some words change their usage only slightly while other words experience larger metamorphose. The investigated words do not change their meaning completely, however some meanings do become more or less frequent. The results also show that the usage of the words does not always correlate to their dictionary definitions. Overall it can be concluded that semantic change for the considered words is a gradual ongoing process. / Den lexikala semantiken i ett språk är ett område inom lingvistik som har många viktiga konsekvenser för livet i det moderna samhället. Det är viktigt att förstå hur språkförändring fungerar och varför denna förändring sker. Därför var syftet med det arbete som beskrivs i uppsatsen att undersöka hur sex svenska ord fett, fräsch, fräck, grym, häftig och tajt användes av fem olika åldersgrupper av infödda talare av svenska i Uppsalaregionen. För att uppnå syftet med studien sammanställdes en enkät. Enkäten innehöll frågor om respondenterna samt om användningen av vart och ett av de studerade orden. Liknande tidigare studier av pågående semantisk förändring rapporteras i litteraturen, ofta i fråga om orden från engelska. Resultaten visar att de flesta av de valda ord användes på olika sätt av olika åldersgrupper. Vissa ord har ändrat sin användning något medan andra ord har genomgått en större förändring. De undersökta orden ändrade inte sin betydelse helt och hållet, men vissa betydelser blev mer eller mindre frekventa. Resultaten visade också att användningen av orden inte alltid korrelerar med deras ordboksdefinitioner. Sammantaget kan man dra slutsatsen att semantisk förändring för dessa ord var en gradvis process.