<p>Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern reklamkampanj. </p><p>Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är:</p><p>- Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? </p><p>Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning. </p><p>Studien bygger på ett deduktivt förhållningssätt och en semistrukturerad intervjuguide har används med en kvalitativ ansats. Detta för att först få en djupare förståelse i både tidigare forskning i ämnet samt i de båda företagens interna marknadsföringsarbete.</p><p>Vi har i diskussionen utvärderat de båda företagens för- och nackdelar gällande arbetet med den interna marknadsföringen. Diskussionen har sedan lett fram till de slutsatser vi kunnat dra av studiens resultat med utgångspunkt i vår frågeställning.</p><p>Vi har kommit fram till att kommunikation inom ett företag är en avgörande del för resultatet av den interna marknadsföringen. En väl fungerande kommunikation, tillsammans med andra faktorer, skapar ett företag som utstrålar enhetlighet och trygghet, något som även skapar trygghet för befintliga och potentiella kunder.</p>

Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern reklamkampanj. Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är: -Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning. Studien bygger på ett deduktivt förhållningssätt och en semistrukturerad intervjuguide har används med en kvalitativ ansats. Detta för att först få en djupare förståelse i både tidigare forskning i ämnet samt i de båda företagens interna marknadsföringsarbete. Vi har i diskussionen utvärderat de båda företagens för- och nackdelar gällande arbetet med den interna marknadsföringen. Diskussionen har sedan lett fram till de slutsatser vi kunnat dra av studiens resultat med utgångspunkt i vår frågeställning. Vi har kommit fram till att kommunikation inom ett företag är en avgörande del för resultatet av den interna marknadsföringen. En väl fungerande kommunikation, tillsammans med andra faktorer, skapar ett företag som utstrålar enhetlighet och trygghet, något som även skapar trygghet för befintliga och potentiella kunder.

Problemformulering: Företag som agerar på mogna marknader använder ofta sitt företagsvarumärke för att differentiera sig. Ett varumärke byggs inte enbart upp genom kommunikation till kunden i form av annonser, skyltning och kampanjer. Även interaktionen som sker mellan kund och anställd har en stor inverkan på hur kunden uppfattar företagets varumärke (Parment, 2010). Hur de anställda agerar gentemot kunden beror till stor del av deras uppfattning av företagsidentiteten, som agerar ramverk för dagliga beslut och beteenden (Harris, F., de Chernatony, L., 2001). En stark företagsidentitet kan skapa en tydlighet i företaget som ökar medarbetarnas känsla av engagemang, vilket i förlängningen ger mer nöjda kunder. En stark företagsidentitet förutsätter en gemensam syn på densamma mellan företagets olika avdelningar. Ett företag som lyckas bygga samsyn kring en stark företagsidenitet har mycket goda förutsättningar att omsätta identiteten i ett starkt företagsvarumärke. Samspelet mellan företagsidentitet och företagsvarumärke var det som lockade oss till ämnet, och den specifika fallstudien. Syfte &amp; frågeställning: Syftet med rapporten är att studera Sto och klargöra vilka faktorer som inverkar i skapandet av företagsidentiteten hos ledning och anställda.Hur ser uppfattningen om företagsidentiteten ut hos medarbetare och ledning i företaget? Finns skillnader i ledningens uppfattning om företagsidentiteten och medarbetarnas uppfattning, och vilka effekter får dessa skillnader på företagets varumärke? Slutsats: Det finns skillnader i hur företagsidentiteten uppfattas mellan ledning och medarbetare på Sto, och även inom respektive grupp. Dessa olika uppfattningar kan i förlängningen leda till att företagsvarumärket försvagas.

I dagens hotellbransch handlar det inte om att endast erbjuda en säng till gästerna utan det är en helhetsupplevelse som köps. Vikten av att ha ett koncept har blivit allt viktigare för att urskilja sig från konkurrenterna och tydliggöra för gästen vad verksamheten erbjuder. Ett koncept är något som ska genomsyra hela verksamheten och personalen är inget undantag. Syftet med studien är att undersöka hotellkonceptets inverkan på det effektiva ledarskapet. För att kunna besvara studiens syfte genomfördes fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer på fyra respondenter som hade en ledande position i en verksamhet inom hotellbranschen. Under intervjuerna användes en intervjuguide som bestod av olika teman som behandlade hotellkoncept samt effektivt ledarskap. Intervjuerna som genomfördes var anonyma samt konfidentiella för att skydda respondenternas identitet. Resultatet visade att ledarna ser hotellkonceptet som en identifiering av verksamheten samt att ett tydligt koncept är till hjälp för ledarskapet. Hotellkonceptet inverkar på ledaren genom att de gemensamma värderingarna fungerar som guide och ledstjärna. Vikten påvisas att ledaren kan stå för de värderingar som organisationen har. Det framkommer att ledaren anpassar sitt ledarskap utifrån det ramverk som konceptet utgör. Inom detta ramverk använder dock ledaren ett personligt ledarskap men det konstateras att ledaren inte skulle arbeta i en organisation som arbetar mot deras personlighet. Det är viktigt att konceptet skapar utrymme för ledarna att påverka och vara delaktiga, vilket i sin tur skapar motivation och inspiration.

This degree project has been done in parallel to the advertising agency Hera in Uppsala, and containsthe creating of a logotype and graphic profile for Aircall, a new big chain of shops dealing with telecommunication.Aircall was found 1 February 2004, when three smaller companies became one. Thisnew company were in need of a common brand and a uniform profile. The created graphic profile hasbeen applied to visiting cards, letterhead, envelopes, letter cards, bags, cars and advertisement. Thegraphic profile has also been used when designing the shop interior end exterior. Research has beendone on competitors graphic profiles and advertisement. The project also contains a deepening in corporateidentity.

Titel: Ett varumärke inom ett varumärke Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jenny Jansson och Linnea Mohlén Handledare: Jonas Kågström Datum: 2014 – Maj   Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka utmaningar en fastighetsmäklare ställs inför i skapandet av ett personligt varumärke, inom en franchiseorganisation.   Metod: I denna studie har data genererats genom att en webb-baserad enkätundersökning skickats ut via e-mail. Enkäten skickades ut till 1 700 verksamma fastighetsmäklare inom fyra olika franchiseorganisationer. Det insamlade materialet analyserades sedan i statistikprogrammet SPSS, de analyser som genomfördes var korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys.   Resultat &amp; slutsats: Denna studie har funnit att det finns två grupperingar inom den berörda urvalsgruppen. Den ena gruppen föredrar att marknadsföra det personliga varumärket och den andra gruppen föredrar att marknadsföra företaget de representerar. Studien har även uppmärksammat att förtroende från arbetsgivaren har främst inverkan på hur väl den enskilde fastighetsmäklaren kan arbeta med sitt personliga varumärke samt att ett personligt varumärke växer starkare med tiden.   Förslag till fortsatt forskning: Denna studie undersökte fenomenet på ett översiktligt sätt för att skapa en grund i detta forskningsområde. Förslagsvis bör resultatet från denna studie undersökas med en kvalitativ metod för att gå in djupare på fenomenets inverkan i franchiseorganisationer.   Uppsatsens bidrag: Denna studie ger ett bidrag genom att framställa en vägledning för hur franchiseorganisationerna och den enskilde fastighetsmäklaren ska ta till sig fenomenet personligt varumärke. Studien syftar till att analysera vilka utmaningar fastighetsmäklaren ställs inför i arbetet med det personliga varumärket och i samband med detta identifiera hur de aktiva fastighetsmäklarnas inställning gentemot ämnet ser ut.   Nyckelord: Franchise, företagsidentitet, personligt varumärke, personlig marknadsföring, förtroende.

Denna kvalitativa studie uppmärksammar det aktuella begreppet företagsidentitet, där fokus riktas mot upplevelserna av denna under en organisatorisk förändring. Tidigare forskning visar hur styrkan i en företagsidentitet påverkar men även påverkas av graden av engagemang hos medarbetare gentemot organisationen samt känslan av tillhörighet. Forskningsfältet lyfter hur drastiska organisatoriska förändringar påverkar identiteten och processen av hur identitetsförändringar ser ut. I kontrast till de fall forskningsfältet tar upp undersöker denna studie ett företag som går igenom en successiv tillväxt vilket präglas av en optimistisk anda. Studiens syfte är att utifrån ett medarbetarperspektiv undersöka hur den upplevda företagsidentiteten påverkas av den pågående expansionen på detta enskilda företag. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med både fält- och kontorsbaserad personal. För att analysera materialet har teorier ur det symbolisk interaktionistiska perspektivet valts, vilka baseras på sociologerna Randall Collins och Richard Jenkins. Resultatet av undersökningen visar på en upplevd stark företagsidentitet som upprätthålls genom en kollektiv delad mening av vad företaget är och vad det står för. Vidare upplevs expansionen påverka främst den sagda sammanhållningen och gruppdynamiken i organisationen. Det lyfts även hur expansionen har resulterat i ett behov för ett mer processtyrt förhållningssätt till arbetet med identiteten, och då främst sett till hur den interna kommunikationen i organisationen förs.

<p>Utbudet på produkter och tjänster ökar ständigt och det blir då svårare för konsumenten att särskilja dem utifrån dess egenskaper. Nu är det företaget bakom som spelar en allt större roll och det är företagsnamnet som garanterar att produkten eller tjänsten innehar vissa egenskaper och kvaliteter. För att bli det företag som kunden väljer framför ett annat krävs en god image och ett gott anseende. Detta är något som inte kommer av sig själv utan grunden till att lyckas nå ut till kunden är en stark och tydlig identitet.</p><p>Corporate identity eller företagsidentitet, som vi valt att översätta begreppet till, är ett komplext område med många olika definitioner och synsätt. Syftet med vår uppsats var att reda ut begreppet och skaffa oss en bredare bild av vad företagsidentitet innebär. Detta ville vi göra genom att svara på fyra frågor; vilka karaktäristiska delar innefattar en företagsidentitet?, i vilka situationer kan en förändring av identiteten i ett företag vara nödvändig?, hur motiveras och förklaras arbetet när en designbyrå ändrar ett företags identitet? och stämmer denna arbetsgång överens med det som beskrivs i litteratur och vetenskapliga artiklar?</p><p>För att kunna besvara syftet och frågeställningarna har vi tagit del av både teoretisk och empirisk data. Teorin hämtade vi från litteratur och vetenskapliga artiklar som belyser ämnet och utifrån det har vi bildat oss en uppfattning av vad vi anser begreppet innebär. Empirin, som togs fram ur två intervjuer, hjälpte oss att se företagsidentitet ur ett annat perspektiv. Vi fick en chans att skaffa oss en uppfattning om hur det kan se ut i verkligheten då en identitet förändras.</p><p>Vi fann att företagsidentitet, för oss, innefattar tre delar; den visuella identiteten, företags beteende och företagskommunikation. Ur identiteten mynnar image och anseende, vilket är den uppfattning betraktaren har av företaget och därför inget som går att kontrollera. När vi jämförde de identitetsskapande processerna så upptäckte vi att det finns många likheter mellan teori och verklighet. Vi fann dock en stor skillnad, den teoretiska processen är uppbyggd på en omfattande analys som saknas i den praktiska processen.</p>

<p>Grundläggande värderingar har kommit att ta en allt större plats i diskussionen kring organisationer och deras ageranden. Värderingar förknippas numera starkt med hur företag skapar en framgångsrik organisationskultur, men nämns även i samma andetag som frågor rörande moral och etik. Då det blivit viktigare för företag att skapa sig en god bild gentemot externa intressenter – en identitet – samtidigt som möjligheten till att kommunicera med dessa förbättrats avsevärt, går det att fråga sig hur denna utveckling kan relateras till värderingar och kommunikationen av dessa. Syftet med denna studie är följaktligen att undersöka vilka typer av förändringar, gällande grundläggande värderingar i företags externa kommunikation, som skett över tid. Detta görs via en granskning av de värderingar som förekommer i svenska börsnoterade företags årsredovisningar för åren 1998 och 2008. Genom en jämförelse mellan åren, men också mellan företagen, görs försök till att utläsa skillnader eller likheter som kan besvara frågan om, och i så fall vilka, förändringar som skett under perioden. Av undersökningen framkommer att en markant ökning av företag som kommunicerar värderingar i sina årsredovisningar, skett mellan åren. Betydelsen av att kommunicera värderingar utåt har således ökat, samtidigt som årsredovisningen fått en viktigare roll som kommunikationsverktyg. Alltför få företag presenterar värderingar 1998 för att en jämförelse över tid beträffande värderingarnas innehåll ska bli genomförbar. Vad gäller innehållet i de värderingar som kommuniceras 2008, framträder emellertid en bild där dessa antingen är av marknads-/affärsrelaterad karaktär, eller har mer etiska och moraliska inslag. Uppenbart är också att respektive företag lägger vikt vid att inte kommunicera för många värderingar, sannolikt för att inte riskera att ge en otydlig bild av sin verksamhet.</p>

Utbudet på produkter och tjänster ökar ständigt och det blir då svårare för konsumenten att särskilja dem utifrån dess egenskaper. Nu är det företaget bakom som spelar en allt större roll och det är företagsnamnet som garanterar att produkten eller tjänsten innehar vissa egenskaper och kvaliteter. För att bli det företag som kunden väljer framför ett annat krävs en god image och ett gott anseende. Detta är något som inte kommer av sig själv utan grunden till att lyckas nå ut till kunden är en stark och tydlig identitet. Corporate identity eller företagsidentitet, som vi valt att översätta begreppet till, är ett komplext område med många olika definitioner och synsätt. Syftet med vår uppsats var att reda ut begreppet och skaffa oss en bredare bild av vad företagsidentitet innebär. Detta ville vi göra genom att svara på fyra frågor; vilka karaktäristiska delar innefattar en företagsidentitet?, i vilka situationer kan en förändring av identiteten i ett företag vara nödvändig?, hur motiveras och förklaras arbetet när en designbyrå ändrar ett företags identitet? och stämmer denna arbetsgång överens med det som beskrivs i litteratur och vetenskapliga artiklar? För att kunna besvara syftet och frågeställningarna har vi tagit del av både teoretisk och empirisk data. Teorin hämtade vi från litteratur och vetenskapliga artiklar som belyser ämnet och utifrån det har vi bildat oss en uppfattning av vad vi anser begreppet innebär. Empirin, som togs fram ur två intervjuer, hjälpte oss att se företagsidentitet ur ett annat perspektiv. Vi fick en chans att skaffa oss en uppfattning om hur det kan se ut i verkligheten då en identitet förändras. Vi fann att företagsidentitet, för oss, innefattar tre delar; den visuella identiteten, företags beteende och företagskommunikation. Ur identiteten mynnar image och anseende, vilket är den uppfattning betraktaren har av företaget och därför inget som går att kontrollera. När vi jämförde de identitetsskapande processerna så upptäckte vi att det finns många likheter mellan teori och verklighet. Vi fann dock en stor skillnad, den teoretiska processen är uppbyggd på en omfattande analys som saknas i den praktiska processen.