En Languedoc oriental, durant la fin du Néolithique final, on assiste à un accroissement important des occupations préhistoriques, en particulier au Néolithique final 3 (culture de Fontbouisse). Ce territoire a fait l’objet d’un découpage en faciès culturels, essentiellement sur la base des productions céramiques (Gutherz, 1975 ; 1990). La recherche s’est majoritairement concentrée sur les villages en pierre sèche des garrigues depuis les années 1950 jusqu’au début des années 1990. En effet, à partir de ces années-là, les investigations archéologiques se concentrèrent en plaine, sur des occupations à systèmes de fossés s’étendant sur plusieurs hectares. Le mobilier céramique, abondant, méritait une analyse plus poussée. Le travail présenté se penchera sur plusieurs séries céramiques des plaines datées du Néolithique final 3. La quantité massive de mobilier servira à vérifier si des régularités dans les productions céramiques peuvent être observées ou non. L’intérêt de ce travail est double : préciser les tendances stylistiques se dégageant des ensembles étudiés ; utiliser le contexte des successions de comblements stratigraphiques en vue d’affiner la chronologie de la production céramique et son évolution durant le Néolithique final 3. / In eastern Languedoc, during the late Neolithic, there has been a significant increase in prehistoric settlements, especially in the late Neolithic 3 (Fontbouisse culture). This area has been divided in cultural facies, mainly on the basis of ceramic production (Gutherz, 1975; 1990). Research has mostly focused on the garrigue’s dry stone villages from the 1950s to the early 1990s. Indeed, from those years, archaeological surveys have focused in plain, on ditch system settlements over several hectares. The abundant ceramicware deserved further analysis. This work will focus on several plain ceramic series dated to late Neolithic 3. The massive amount of ceramicware will make it possible to assess whether patterns in ceramic production can be observed. The value of this work is twofold: outline stylistic trends emerging from the sets studied, use the context of stratigraphic successions of fillings to refine the chronology of ceramic production and its evolution during late Neolithic 3.

I Fredriksdalsvikens naturreservat i Kristianstads kommun skedde omfattande metalläckage efter en översvämning sommaren 2007 som orsakade skador på djur- och växtliv. De kraftiga metalläckagen misstänks härledas till sura sulfatjordar. Sura sulfatjordar tillhör de miljöskadligaste jordarna i världen på grund av de kraftiga metalläckagen och försurningen som jordarna orsakar till omgivningen. Mot bakgrund till humusämnens centrala roll för metalltransport i naturliga miljöer, syftade denna studie till att kartlägga hur organiskt kol är fördelat, sprids samt hur det kan förklaras i ett område nära det drabbade naturreservatet. Studien är en del av ett pågående forskningsprojekt i området som bedrivs på Linnéuniversitetet. I studiens undersökningsområde dominerar jordbruksmark som dräneras av ett dikessystem från norr till söder. Vattnet som avleds i dikessystemet pumpas slutligen till en våtmark i Fredriksdalsvikens naturreservat. I studien analyserades jord från åkermark, dikessediment, porvatten och dikesvatten från området på totalt organiskt kol med metoderna glödförlust och kyvett-test. Totalhalterna jämfördes med pH och grundvattennivå i åkermark. Resultat och slutsatser av studien är att högst halter löst organiskt kol uppmättes i dikesvattnet uppströms i dikessystemet och beror troligtvis på bottenfauna som inte växer i andra delar av systemet. I dikessediment ökar den organiska halten nedströms i dikessystemet och kan förklaras genom tillförsel av organiskt kol från två diken som dränerar åkermark rik på organiskt kol. De högsta halterna organiskt kol i jord beror på ett tunt torvlager. I åkermark visar inte resultaten någon tydlig statistisk korrelation mellan pH och totalt organiskt kol, men kraftig pH-sänkning tillsammans med höga totalhalter organiskt kol i torvjord beror troligtvis snarare på humusämnen än på sur sulfatjord. I åkermark väster om dikessystemet ökar den organiska halten med djupet under grundvattenytan. I samma åkermark ökar halterna av totalt organiskt kol lateralt mot dikessystemet, parallellt med att pH sjunker som troligen påverkas av starkare bindningsmekanismer till mineral, lägre mikrobiell aktivitet och minskad urlakning av löst organiskt kol. Men fler undersökningar i området krävs då markanvändning, erosion, jordarternas textur och sammansättning samt vattnets spridningsvägar också är avgörande faktorer för fördelning och spridning av organiskt kol i naturliga miljöer. / In the nature reserve Fredriksdalsviken in Kristianstad municipality, extensive metal leakage occurred after a flood in the summer of 2007 that caused damage to wildlife and plant life. The heavy metal leaks are suspected to be derived from acid sulphate soils in the area. Acid sulphate soils are among the most environmentally harmful soils in the world due to its extensive acidification and leaching of metals to the environment. In the light of humic substances key role for metal transport in natural environments, this study aimed to investigate how organic carbon is distributed, spread and how it can be explained in an area near the affected nature reserve. The study is part of an ongoing research project in the area conducted at Linnaeus University. The study area is dominated by agriculture land which is drained by a ditch system from north to south. The drained water in the ditch system is finally pumped to a wetland in the Fredriksdalsviken nature reserve. In the area, total organic carbon was analysed on soil from arable land, ditch sediment, pore water and ditch water with the methods loss of ignition and cuvette-test. Total levels were compared with pH and the groundwater level in arable land. The results and conclusions of the study are that the highest content of dissolved organic carbon in the ditch water upstream the ditch system is probably due to benthic fauna that doesn’t grow in other parts of the system. In the ditch sediment, the organic content increases downstream in the ditch system and can be explained by the supply of organic carbon from two ditches that drain arable land rich in organic carbon. In arable land are the highest levels of organic carbon due to a thin peat layer. The results does not show a clear statistical correlation between pH and total organic carbon in soil, but a sharp decrease in pH together with high total levels of organic carbon in peat soil is probably due to humic substances rather than to acid sulphate soil. In the western arable land of the ditch system, levels of total organic carbon increase laterally towards the ditch system at the same time as the pH decreases, which is probably affected by stronger binding mechanisms to minerals, lower microbial activity and reduced leaching of dissolved organic carbon. However, more research is required in the study area, since land use, erosion, soil texture and constitution together with the flow paths of water also are crucial factors for the distribution and pathways of organic carbon in natural environments.