Lag om exploateringssamverkan (ESL) trädde i kraft 1987 och syftet med lagen är bland annat att fastighetsägare i samråd med kommunen ska ha möjlighet att iordningsställa mark och anläggningar för exploatering vid lantmäteriförrättning (Boverket, 2009). Exploateringssamverkan är en användbar metod när behov finns av samverkan i områden med splittrad fastighetsindelning (Proposition 1985/86:2). Vid splittrad fastighetsindelning kan exploateringssamverkan göra det lättare för fastighetsägarna och kommunen att utforma och genomföra en detaljplan utan att vara bundna till fastighetsgränser. Lagstiftningen upplevs komplicerad vilket troligen är en anledning till att ESL endast har använts i fåtalet fall enligt Plan- och byggutredningen (SOU, 2005).    Syftet med arbetet har varit att undersöka processen med exploateringssamverkan och dess möjligheter och begränsningar. Tillämpningen av ESL inom förrättningsförfarandet och kommunikationen mellan de olika aktörerna i exploateringssamverkan har studerats. De metoder som har använts i arbetet är litteraturstudie, fallstudier och intervjuer.   De möjligheter som exploateringssamverkan ger enskilda fastighetsägare är att genomföra exploatering tillsammans med andra fastighetsägare och att exploateringssamverkan kan ske oberoende av fastighetsgränser. Det är nödvändigt att fastighetsägarna har goda kunskaper i planprocessen och är intresserade och driver exploateringen framåt. Begränsningarna är att tvångsinlösen kan ske trots att fastighetsägare inte deltar i exploateringssamverkan. Genomförandet upplevs invecklat och troligen känner fastighetsägarna inte till möjligheten med exploateringssamverkan.   I Sverige finns det stor tillgång av mark för bebyggelse som har låga markvärden men oavsett var det byggs kommer exploateringskostnaderna att vara höga. Den rättvisa fördelning av byggrätter i exploateringssamverkan som i sig är positiv räcker antagligen inte som motiv för delaktighet om det inte finns värdefull mark i området. Det är mer attraktivt med exploateringssamverkan i områden med höga markvärden där exploateringsbehovet och den potentiella vinsten är stora. / The Act on development cooperation (ESL) came into force in 1987 and the purpose of the Act is to provide a tool allowing property owners in consultation with the municipality to consolidate land parcels and provide infrastructure for development, as part of the cadastral survey process (Boverket, 2009). Development cooperation is a useful method when there is a need of collaboration in areas with fragmented real estate (Proposition 1985/86: 2). In areas of fragmented real estate development cooperation can make it easier for property owners and municipalities to design and implement a detailed plan without being tied to property boundaries. The perceived complexity of the legislation is probably one reason why ESL has been applied in only a handful cases, according to the Planning and Building review (SOU, 2005).   The purpose has been to examine the process of development cooperation and its potential and limitations. Furthermore, the application of ESL in the survey process and communication between the various actors in development cooperation was studied. The methods used in the work are literature review, case studies and interviews.   The potential offered to individual property owners in development cooperation was to implement development with other property owners and development cooperation can take place regardless of property boundaries. It is essential that property owners have a good knowledge of the planning process and are interested in development to drive the project forward. The restrictions were that compulsory acquisition can be done despite the fact that property owners do not participate in development cooperation. Implementation perceived complexity and probably do not the property owners know the possibility of development cooperation.   InSweden, land parcels for development are widely available and as a result land values are low, but regardless of location development costs are high. Although a positive factor in itself, the equitable distribution of development rights becomes less of a deciding factor in the absence of valuable land in the area. It is more attractive with development cooperation in areas with high land values where development needs and the potential gain is large.

Detta arbete har tagits fram på eget initiativ av rapportskrivaren och har fokuserat på jordbruksmarkens betydelse för ett fungerande samhälle och vad det innebär om den försvinner.  På grund av Coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina har medvetenheten ökat om hur Sverige kan påverkas av förändrade förutsättningar för import och export. De senaste 30 åren har befolkningsmängden ökat med ca 2 miljoner människor (SCB, 2022), samtidigt som Sveriges självförsörjandegrad har minskat från 75 till 50 procent (Lantbrukarnas riksförbund, 2022). Det innebär att varannan tugga som äts i Sverige importerad. Ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål formuleras som ’Ett rikt odlingslandskap’ och handlar om att bibehålla jordbruksmarkens produktionsförmåga samt värna om dess natur- och kulturmiljö. Trots detta fortsätter jordbruksmarkens areal att minska för varje år genom bland annat exploatering till förmån för byggnader och infrastruktur.  Frågeställningar som tas upp är vilka konsekvenser detta medför, om det går att återställa exploaterad jordbruksmark och om Sverige kan dra lärdom av något grannland i frågan.

No description available.

Detta examensarbete syftar till att beskriva och analysera transaktioner av bostadsbyggrätter. Det innebär en närmare granskning av transaktioner som sker på den privata marknaden, men även av kommunala markanvisningar. Examensarbetet innefattar en bred undersökning av frågor relaterade till bostadsbyggrättstransaktioner för att kunna beskriva och analysera den nuvarande processen. Detta kräver en undersökning av parametrar relaterade till när i tiden transaktioner sker, varför transaktioner sker, hur transaktioner sker samt när och hur prissättning respektive betalning sker. Dessutom utreds relationen mellan privata och kommunala aktörer samt deras inställningar till bostadsbyggrättstransaktioner som företeelse. Examensarbetet syftar dessutom till att undersöka utvecklingsmöjligheter av bostadsbyggrättstransaktioner. Examensarbetet baseras huvudsakligen på en kvalitativ intervjustudie som riktar sig mot kommuner och fastighetsutvecklare på den svenska bostadsfastighetsmarknaden i Stockholmsregionen. Utifrån den studie som gjorts kan konstateras att bostadsbyggrättstransaktioner påverkas av ett flertal olika faktorer. Varje transaktion har mer eller mindre unika förutsättningar, vilket gör det svårt att på ett entydigt sätt beskriva bostadsbyggrättstransaktioner. Vissa allmänna slutsatser har dock kunnat presenteras. Då transaktioner av bostadsbyggrätter på den privata och kommunala marknaden beskrivits har ett antal intressanta problemformuleringar och utvecklingsmöjligheter identifierats. Intervjustudien tyder på att prisbilden på bostadsbyggrätter är hög, men tillräckligt underlag saknas för att fastställa om priserna är för höga. En intressant utvecklingsmöjlighet på den privata marknaden för bostadsbyggrättstransaktioner är detaljplanernas flexibilitet. Det kan dock diskuteras vilka konsekvenser ett ökat användande av flexiblare detaljplaner skulle få och om kommunerna har tillräckliga incitament att öka användandet av dessa. Resultatet i examensarbetet påvisar dessutom ett antal utvecklingsmöjligheter relaterade till samarbetet mellan kommuner och fastighetsutvecklare under detaljplaneprocessen. När bostadsbyggrättstransaktioner analyseras är det även intressant att föra en diskussion kring hanteringen av det kommunala planmonopolet. Fastighetsutvecklare är beroende av att hålla en god relation till kommunerna, men det kan diskuteras om kommuner ska kunna straffa aktörer för oönskade beteenden. Examensarbetet lyfter avslutningsvis fram att det går att ställa krav på en ökad transparens från kommuner och fastighetsutvecklare vid bostadsbyggrättstransaktioner. I syfte att skapa en ökad förutsägbarhet och ett bättre samarbete är det dessutom viktigt att fastighetsutvecklare och kommuner tillsammans utvecklar ett gemensamt förhållningssätt till bostadsbyggrättstransaktioner. / This master thesis aims to describe and analyze transactions of residential building rights. For this purpose a closer study of transactions on the private market and municipal land allocations are necessary. The master thesis comprises a broad investigation of issues related to transactions of residential building rights in order to describe and analyze the current process. This requires a consideration of parameters related to when, why and how transactions take place, but also the timing and setup of pricing and payment. In addition, the relationship between private actors and municipalities are investigated as well as their attitudes towards the occurrence of transactions of residential building rights. The aim is also to study potential areas of improvements regarding transactions of residential building rights. The master thesis is mainly based on a qualitative study. Interviews target municipalities and developers in the Stockholm residential property market. The study indicates that transactions of residential building rights can be affected by a variety of factors. Each transaction has more or less unique conditions, making it difficult to unambiguously describe residential building right transactions. However, some general conclusions have been presented. During the process of describing transactions of residential building rights a number of topics for discussion and possible improvements were identified. The interviews indicate that prices of residential building rights are high, but there is not sufficient evidence to determine if prices are too high. An interesting area of improvement regarding transactions of residential building rights in the private market is the flexibility of detailed development plans. It can however be discussed what consequences an increased use of more flexible detailed development plans would have and if municipalities have strong enough incentives to increase flexibility. The result of this master thesis also demonstrates a number of possible improvements related to the collaboration between municipalities and developers during the planning process. When analyzing transactions of residential building rights it is interesting to discuss the handling of the municipal “planning monopoly”. Developers are dependent on having a good relationship with the municipalities, however the rights of municipalities to punish actors for undesirable behavior can be discussed. Finally, the master thesis brings attention to the need of increased demands for transparency within transactions of residential building rights, including both developers and municipalities. In order to increase predictability and enable better collaborations, it is also important for developers and municipalities to establish a common approach to transactions of residential building rights.

Ägarlägenheter är en boendeform som möjliggjordes i maj 2009 i samband med införandet i den svenska lagstiftningen. Startsträckan för boendeformen att nå svensk bostadsmarknad har varit relativt lång, det är inte förrän de senaste åren som ägarlägenhetsbeståndet ökat i större utsträckning framför allt i Stockholms län.  Syftet med detta examensarbete är att förmedla ännu ett format för allmänheten att ta del av genom att utöka sina kunskaper och införskaffa förståelse för markexploatering och den svenska bostadsmarknaden. Vidare är syftet siktet mot studiens mål vilket är att införskaffa perspektiv från kommun och byggherre som centrala aktörer i markexploateringen med synpunkter på den senaste ökningen av ägarlägenhetsbeståndet i Stockholms stad och län i övrigt. Studiens frågeställningar har huvudsakligen besvarats genom semistrukturerade intervjuer med professionella aktörer inom ämnet, både kommunanställda på exploateringskontoret i Stockholms stad och byggherrar som är verksamma i Stockholms stad. Även en mindre litteraturstudie användes som en kompletterande metod för studiens frågeställning huruvida den kommunala markexploateringen ökat beståndet av ägarlägenheter i Stockholms stad.  Genom att kommunens inställning till ägarlägenheter är oförändrad har kommunens roll i markexploateringen inte bidragit till det ökade ägarlägenhetsbeståndet. Det är inte avgörande för Stockholms stad huruvida det byggs ägarlägenheter eller bostadsrätter. Å andra sidan har kommunen ett intresse för en likafördelning mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Ökningen av ägarlägenheter i Stockholms stad har istället drivits av byggherrarna och deras vilja att uppföra ägarlägenheter.  Ägarlägenheter uppförs främst på mark som ägs av byggherren, eftersom det anses vara en enklare väg att öka ägarlägenhetsbeståndet än genom markanvisning. Huruvida ägarlägenhetsbeståndet ökat beroende på om byggherren eller kommunen ägt marken har inte spelat någon roll då det i slutändan varit byggherrens frihet att välja vad som ska byggas. Byggherrar i mindre kommuner kan söka markanvisningar för friare upplåtelseformer för att bidra till en utveckling av ägarlägenhetsbeståndet i kommunen, det ska dock has i åtanke att det i slutändan är marknadens efterfrågan som styr. / Condominiums are a form of housing that was introduced in Swedish legislation in May of 2009. The start of this new form of housing to reach the Swedish housing market was relatively long. It is not until recent years that condominiums have increased significantly, especially in Stockholm.  The purpose of this study is to increase the public´s knowledge and understanding of land development and the Swedish housing market. Furthermore, the purpose is the aim of the study's objective which is to obtain perspectives from municipality and the developers as main actors in land development with their point of view on the recent increase of condominiums in the municipality of Stockholm and the county. The issues of the study have mainly been answered through semi-structured interviews with professional actors in the subject, both municipal employees at the development office in Stockholm municipality and developers who are active in Stockholm municipality. A small study of literature was also used as a complementary method for the question of issue whether the municipal land development increased the stock of condominiums in Stockholm municipality.  Because the municipality's adjustment of condominiums is unchanged, the municipality's role in land development has not contributed to the recent increase in condominiums. It is not crucial for Stockholm municipality whether condominiums are built or not. On the other hand, the municipality has an interest in an equal distribution between different forms of tenancy. Instead, it is the developers in Stockholm who have contributed to the increase in condominiums.   Condominiums are mainly built on land owned by the developers, as it is considered an easier way to increase the condominiums stock than through land allocation. It is not crucial for the increase in condominiums if the land is owned by the municipality or the developer, because in the end it is the developer who gets to determine what is to be built. Developers in smaller municipalities could apply for land allocations for freer forms of tenure to contribute to the development of the condominiums stock in the municipality. It must be remembered that, in the end, marked demand is crucial.

Since the financial crisis in 2008 housing prices in the greater Stockholm region have beenrising by an average of 8 percent per year and therefor municipalities, developers andbuyers of new production housing have been able to make high profit. This has lead to astrong optimism and a high risk propensity among several parties. Since august 2017 thehousing market have turned and housing prices have declined. The reasons are believed tobe an overproduction of expensive new housing, media’s negative view on the newproduction market and tightened amortization requirements. The immediate effect was a biguncertainty regarding the market for new housing and cautious residential consumers. Thehousing developers reports low sales the first quarter of 2018 and some developers areforced to return land allocations to the municipalities.This degree project aims to describe the risk that occurs in the process of developing newhousing. It will be done through a qualitative interview study which aims to closer examinethe municipalities and developers view on the housing market, the risks that occur in thedeveloping process and their risk management strategies. The purpose of the report is alsoto identify the risks that are imposed on buyers of new housing, which is done throughinterviews with developers and new production brokers.The study shows that developers and municipalities are facing a difficult time when it comesto making agreements in today's uncertain housing market and the distrust between theparties can be derived from adverse selection. Due to the development monopoly manymunicipalities benefits a strong negotiation position. At the same time the participatingmunicipalities are in a difficult situation due to their agreement with the state and theStockholm County Council regarding 64 000 new homes by the year of 2030.The degree project emphasizes the possibility that by adjusting an existing price indexformula, land prices will be more closely linked to housing prices. The purpose of thisformula in a market fall is to allow a larger proportion of housing prices to be deducted fromthe land price for the developers and that in a market upturn the municipality will be able totake a larger cut of the higher housing prices. The ambition is that this will facilitatenegotiations between the municipality and the developer and make the developers moreresistant in a changing new production market. / Since the financial crisis in 2008 housing prices in the greater Stockholm region have beenrising by an average of 8 percent per year and therefor municipalities, developers andbuyers of new production housing have been able to make high profit. This has lead to astrong optimism and a high risk propensity among several parties. Since august 2017 thehousing market have turned and housing prices have declined. The reasons are believed tobe an overproduction of expensive new housing, media’s negative view on the newproduction market and tightened amortization requirements. The immediate effect was a biguncertainty regarding the market for new housing and cautious residential consumers. Thehousing developers reports low sales the first quarter of 2018 and some developers areforced to return land allocations to the municipalities.This degree project aims to describe the risk that occurs in the process of developing newhousing. It will be done through a qualitative interview study which aims to closer examinethe municipalities and developers view on the housing market, the risks that occur in thedeveloping process and their risk management strategies. The purpose of the report is alsoto identify the risks that are imposed on buyers of new housing, which is done throughinterviews with developers and new production brokers.The study shows that developers and municipalities are facing a difficult time when it comesto making agreements in today's uncertain housing market and the distrust between theparties can be derived from adverse selection. Due to the development monopoly manymunicipalities benefits a strong negotiation position. At the same time the participatingmunicipalities are in a difficult situation due to their agreement with the state and theStockholm County Council regarding 64 000 new homes by the year of 2030.The degree project emphasizes the possibility that by adjusting an existing price indexformula, land prices will be more closely linked to housing prices. The purpose of thisformula in a market fall is to allow a larger proportion of housing prices to be deducted fromthe land price for the developers and that in a market upturn the municipality will be able totake a larger cut of the higher housing prices. The ambition is that this will facilitatenegotiations between the municipality and the developer and make the developers moreresistant in a changing new production market.

Idag sker den största delen av bostadsförsörjningen via den privata sektorn. Med politiska visioner om ett ökat bostadsbyggande och ett större antal privata aktörer på marknaden än på länge, har konkurrensen om byggrätter hårdnat och möjligheterna att förvärva attraktiv mark blivit mindre. Detta examensarbete syftar till att beskriva, utreda och analysera de mest förekommande strategierna för privata byggherrar vid förvärv av bostadsbyggrätter. Detta innebär en närmare granskning av olika byggherrars tankegångar vid markförvärv samt en utredning av orsaken bakom valet av strategi och vilka kriterier som generellt ställs vid genomförandet av förvärv. För att åstadkomma detta har representanter från sju fastighetsutvecklingsbolag intervjuats, vilka samtliga har varit ansvariga för arbetet med identifiering, analys och ackvisition av byggrätter för respektive bolags räkning.  Den kvalitativa intervjustudiens centrala syfte har varit att undersöka byggherrars syn på olika förvärvsstrategier och att utreda vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att implementera antingen den ena eller den andra strategin. Sammantaget har fyra olika förvärvsstrategier identifierats och analyserats: (i) Villkorade förvärv, (ii) förvärv av färdiga byggrätter, (iii) förvärv av råmark, och (iv) förvärv av förvaltningsfastigheter.   Studiens resultat visar att risknivå, ekonomisk lönsamhet och möjligheten att påverka ett projekts utformning är de mest prioriterade faktorerna vid valet av förvärvsstrategi. Vidare påvisar resultatet även att närheten till kommunikationer och serviceinrättningar spelar en central roll vid valet av exploateringsområde. Av samtliga strategier har det under examensarbetets gång visat sig att s.k. villkorade förvärv är den mest förekommande. Denna förvärvsstrategi innebär att tillträde och betalning sker vid en lagakraftvunnen detaljplan och att byggherren genom att använda denna strategi minimerar sin planrisk och kapitalbindning.  Ytterligare framgår att kommunens visioner tillsammans med markens potential som ett framtida bostadsområde utgör de mest centrala parametrarna vid förvärv av råmark. Den huvudsakliga fördelen med dessa typer av förvärv är byggherrens möjlighet att tillgodogöra sig den förädlingsvinst som uppstår vid ändrad markanvändning och i skapandet av nya bostadsbyggrätter.  Angående förvärv av planlagd mark visar studien att konkurrensen avseende detta tillgångsslag är mycket hård och att de mest centrala faktorerna vid ett investeringsbeslut är priset på byggrätterna samt detaljplanens utformning. Fördelen med denna strategi är att byggherren eliminerar planrisken samt möjliggör en kortare projektprocess. Vad gäller förvärv av förvaltningsfastigheter anses denna strategi vara ett effektivt komplement till övriga strategier och har sin främsta fördel i de intäkter som genereras under detaljplaneprocessen och den mer fördelaktiga kapitalstruktur som skapas genom de  belåningsmöjligheter som fastighetens kassaflöde ger upphov till. / In today’s market, the largest part of the housing supply originates from the private sector. With political visions of an increased production of residential units and a large number of private companies active in the market since a long time, the competition for building rights has hardened and the opportunities for acquiring attractive land parcels have become smaller.  This degree project aims at describing, investigating and analyzing the most common strategies for private developers in the acquisition of residential building rights. This involves a closer examination of various developer’s views on the process of land acquisitions, the reason behind the choice of strategy and what criteria that are generally set for the execution of acquisitions. In order to achieve this, representatives from seven property development companies have been interviewed, all of whom have been responsible for the identification, analysis and purchase of building rights on behalf of the respective companies. The main purpose of the qualitative interview study has been to examine developer’s views on different acquisition strategies and to investigate which criteria that must be fulfilled to implement either one or the other strategy. Overall, four different acquisition strategies have been identified and analyzed: (i) conditional acquisitions, (ii) acquisition of completed building rights, (iii) acquisition of raw land, and (iv) acquisition of investment properties.  The results from the study show that risk level, economic profitability and the ability to influence the design of a project are the most prioritized factors in the choice of acquisition strategy. Furthermore, the result also shows that proximity to communications and service facilities plays a central role in the selection of development areas. Out of all strategies, it has been found that the so-called conditional acquisitions are the most prevalent. This acquisition strategy means that legal possession and payment of the land are subject to receipt of a satisfactory planning permission and that the developer by operating this strategy minimizes its planning risk and tied up capital.  Furthermore, it appears that the municipalities’ visions in combination with the potential of the land as a future residential area constitute the most central parameters for the acquisition of raw land. The main advantage of these type of acquisitions is the developer’s ability to absorb the refinement gain arising from the change in land use and through the creation of new residential building rights.  Regarding the acquisition of zoned land, the study shows that competition in this asset class is pronounced and that the most vital factors in an investment decision are the price of the building rights and the design of the zoning plan. The advantage of this strategy is that the developer eliminates the planning risk and enables a shorter development process. Regarding the acquisition of investment properties, this strategy is considered to be an effective complement to the other strategies and has its main advantage in the revenue streams generated during the planning process and the more beneficial capital structure created by the borrowing potential that a property’s existing cash flow allows.

En kommunal markanvisning kan liknas vid ett OPS-liknande förhållande mellan kommun och bostadsutvecklare, där den senare kan betraktas ha en option att få köpa kommunal mark. Arbetet undersöker och analyserar de olika processer som leder fram till att bostadsutvecklare får tillgång till mark via kommunala markanvisningar i Stockholms län. Studien undersöker dels ett kommunalt perspektiv, vilket behandlar själva tilldelningen av mark. Därutöver undersöks också bostadsutvecklarnas perspektiv, vilket behandlar olika företags tilldelningar. Studien innefattar en litteraturstudie, en innehållsanalys utifrån ett unikt dataset som baseras på sekundärdata från kommuner, samt hypotesprövning med hjälp av chi-två-test. Litteraturstudien undersöker markanvisningar i en historisk kontext, därefter hur markanvisningsprocessen betraktas idag både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Sekundärdata till innehållsanalysen består av information kring samtliga tilldelade markanvisningar i elva kommuner i Stockholms län mellan åren 2015-2017. Informationen är hämtad efter kontakt med kommunerna ifråga. Studien betraktar markanvisningar som direkt jämförbara observationer. Markanvisningarna är indelade i direkt- och anbudsanvisningar. Hypotesprövning med hjälp av chi-två-test har genomförts för att testa olika uppställda hypoteser om vilka typer av företag som tilldelats vilken typ av markanvisning. Studien visar att kommuner arbetar på olika sätt när de tilldelar markanvisningar. Kommuner har olika förutsättningar som utmynnar i olika arbetssätt. Anbudsanvisningar har högre markpris än direktanvisningar, vilket kan bero på olika saker. Spelregler i anbudsanvisningar är både otydliga och oförutsägbara. Otydligheten beror främst på att en stor mängd bedömningskriterier har använts i förhållande till antalet anvisningar. Oförutsägbarheten är främst ett resultat av att bedömningskriterierna har haft en tydlig viktning, med angiven poäng eller procent, i endast hälften av fallen. Pris bedöms generellt som det viktigaste bedömningskriteriet i anbudsanvisningar. Olika typer av företag är olika framgångsrika i olika typer av markanvisningar. Omsättning och börsnotering har statistisk signifikant påverkan på detta. Allmännyttiga företag tilldelas fler markanvisningar än andra, men i en historisk kontext tilldelas de som grupp färre lägenheter jämfört med tidigare decennium på sent 1900-tal. Stora företag agerar irrationellt vid anbudsanvisningar. Många bostadsutvecklare visar kortsiktigt intresse för markanvisningar, där två av tre aktörer aldrig fått någon mark. / A Swedish municipal land allocation can be regarded as an option for a developer to purchase municipal land. This study investigates and analyses the various processes that lead to the availability of land for housing developers via municipal land allocations in Stockholm County. The study examines partly a municipal perspective, which deals with the actual allocation of land. In addition, a housing developer’s perspective is investigated, which deals with different corporate allocations.  The study includes a literature study, a content analysis based on a unique dataset based on secondary data from municipalities, and hypothesis testing using chi-squared tests. The literature study investigates land allocations in a historical context, then how the process is considered today, both from a national and an international perspective. Secondary data for the content analysis consists of information about all land allocations in eleven municipalities in Stockholm County between the years 2015-2017. The information is obtained after contact with the municipalities in question. The study regards land allocations as directly comparable observations. The land allocations are divided into direct and tender allocations. Hypothesis testing using chi-squared tests has been conducted to test different hypotheses about which types of companies that get different types of land allocations.  The study shows that municipalities work differently with land allocations. Municipalities have different conditions that emerge in different ways of working. Tender allocations have higher land prices than direct allocations, which may mean different things. “Game rules” in tender allocations are both unclear and unpredictable. They are unclear because of a total use of a large amount of assessment criteria in relation to the number of land allocations. They are unpredictable because of the lack of weighted criteria, with specified points or percentages, in only half of the cases. Price is generally assessed as the most important criterion in tender allocations. Different types of companies are different successful in different types of allocations. Turnover and listing have statistically significant impact on this. Public utility companies are awarded more land allocations than others, but in a historical context, they are assigned fewer apartments compared to previous decades in the late 1900s. Large companies act irrationally with tender allocations. Many housing developers show short-term interest in land allocations, where two out of three have never been awarded any land.

The fact that there is a housing shortage in Stockholm is discussed regularly in the media today. Stockholm municipality owns about 70 percent of all land in the municipality and in the role as landowner, the municipality has the opportunity to influence where and what, within the municipality, there is to be built. In this paper, we have looked at the Norra Djurgårdsstaden project, Norra 2 and discovered that there are significant differences in how the city provides land for condominiums and tenancy apartments. We have in particular looked at how the land allocation and the pricing of the land have been made. In Stockholm municipality's land allocation policy from 2015 the municipality specifies four ways to grant land through land allocation. This policy also specifies the city that the tenancy apartments to have granted on leasehold. In this study we have looked at the differences and problems that can occur when tenancy apartments are granted the leasehold in a central location as Norra Djurgårdsstaden. Further on this paper discuss Stockholm municipality's new proposals on ground rents and what potential consequences for the construction of rental apartments in central Stockholm this proposal could have. We also discuss whether it is appropriate to grant leasehold rights for tenancy apartments in this kind of location in the city with the current rent setting system. Finally the paper brings up options for future applications that could allow different forms of tenure to compete for land in a more market oriented way. / Faktumet att det råder bostadsbrist i Stockholm diskuteras med jämna mellanrum i media idag. Stockholms stad äger cirka 70 procent av all mark inom kommunen och i rollen som markägare har staden möjlighet att påverka vad och var inom kommunen det ska byggas. I denna uppsats har vi tittat på projektet Norra Djurgårdsstaden, Norra 2 och upptäckt att det finns väsentliga skillnader i hur staden upplåter mark för bostadsrättslägenheter respektive hyresrättslägenheter. Vi har framförallt tittat på själva markanvisningen och hur prissättningen av marken har gått till. I Stockholms stads markanvisningspolicy från 2015 anger staden fyra olika sätt att upplåta mark genom markanvisning. I denna policy anger också staden att hyresrättslägenheter ska få upplåtas på tomträtt. I den här undersökningen har vi tittat på de skillnader och problem som kan uppstå när hyresrätter upplåts på tomträtt i ett central läge som Norra Djurgårdsstaden. Vidare i arbetet behandlas även Stockholms stads nya förslag om tomträttsavgälder och vad detta förslag kan få för eventuella konsekvenser för byggandet av hyresrättslägenheter i centrala Stockholm. Vi diskuterar också om det är lämpligt att upplåta tomträtter för hyresrättslägenheter i denna typ av läge i staden med det nuvarande hyressättningssytemet. Slutligen tar arbetet upp alternativ till framtida tillämpningar som skulle kunna möjliggöra olika upplåtelseformer att konkurrera om mark på ett mera marknadsmässigt sätt.

Markexploatering innebär en förändring av den befintliga markanvändningen av ett område när detta bebyggs. De delmoment som krävs för att genomföra markexploateringen sammanfattas i det som kallas för markexploateringsprocessen. Dessa delmoment är många men i detta kandidatarbete analyserades främst detaljplanens antagande, ansökan om fastighetsbildning, upprättande av fullföljdsavtal som reglerar en officiell överlåtelse, tillträdet för köparen och köpets genomförande. I kandidatarbetet jämfördes genom analys av fullföljdsavtal hur markexploateringsprocessen i praktiken ser ut och skiljer sig mellan några olika kommuner i Sverige, samt utreddes varför kommuner väljer en specifik ordning i markexploateringsprocessen. I arbetet behandlades endast avtal där det handlar om kommunalt ägd mark, köp av del av fastighet och avstyckning. Efter genomförd studie av avtal skrivna i olika kommuner kunde konstateras att processen skiljer sig åt mellan dem. Majoriteten av kommunerna följde den mest vedertagna ordningen och utformningen av denna process. Två av de analyserade kommunerna hade projekt som avvek från detta grundläge i det att processen där var utdragen. Orsaker till skillnaderna mellan avtalen kan vara brist på mark och att det därmed krävs stor samordning mellan aktörer, långa kötider hos kommunala lantmäterimyndigheter, eller att kommunen valt att anpassa processen till det specifika projektet. / Property development is the practice of changing the current land use of an area while building there. The steps required to realise the development of the property can be summarised in what is called the property development process. These steps are many, but this bachelor’s thesis only analysed five: the detailed development plan becoming legally binding, the application for land parcelling, the drafting of a completion agreement which regulates an official transfer, access for the buyer and the closing. This bachelor’s thesis compared how the property development process differs by analysing completion agreements from some municipalities in Sweden, as well as investigated why a given municipality might choose a specific order to complete the property development process in. The thesis only dealt with agreements concerning municipally owned land, purchases of a part of a property, and subdivision of property. After a completed study of agreements drafted in different municipalities, it could be stated that the process differs between them. The majority of the municipalities followed the most established order and model of this process. Two of the analysed municipalities had projects that deviated from this baseline, in that the process there was protracted. Reasons for these differences between the agreements can be a lack of land and that great coordination among actors therefore is needed, long waiting lists at municipal land survey offices, or that a municipality chose to adapt the process to a specific project.