Problemformulering: Hur ser beslutsprocessen ut för allmännyttiga bostadsbolagen i kommuner med tydlig befolkningstillväxt? Hur arbetar de allmännyttiga bostadsbolagen för att motverka bostadsbristen? Vilka faktorer påverkar beslutsprocessen vid nyproduktion? Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med beslutsprocessen i kommuner med en tydlig befolkningstillväxt för att motverka bostadsbristen Metod: För att uppnå syftet med studien samt besvara befintliga frågeställningar utförde skribenterna en kvalitativ studie tillsammans med en deduktiv forskningsansats. Skribenterna har insamlat empiri via kvalitativa intervjuer med fem allmännyttiga bostadsbolag från de fem kommuner som haft den tydligaste befolkningstillväxten senaste elva åren Slutsats: Slutsatsen beskriver hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med beslutsprocessen inför investeringar, varför de bemöter svårigheter, samt diverse faktorer som påverkar processen för nyproduktion / Problem formulation: What does the decision-making process look like for municipal public housing companies with the most apparent population growth? How do the public housing companies work to counteract the housing shortage? What factors influence the decision-making process in new production? Purpose: The purpose of the study is to describe how public housing companies work with the decision-making process in municipalities with a clear population growth to counteract the housing shortage Method: To accomplish the purpose of the study, the writers carried out qualitative research together with a deductive research approach. The writers have collected empirical data through qualitative interviews with five public housing companies from the five municipalities with the most apparent population growth in the last eleven years Conclusion: The conclusion describes how housing companies work with investments, why they face difficulties, and various factors that affect the process of new production

The fact that there is a housing shortage in Stockholm is discussed regularly in the media today. Stockholm municipality owns about 70 percent of all land in the municipality and in the role as landowner, the municipality has the opportunity to influence where and what, within the municipality, there is to be built. In this paper, we have looked at the Norra Djurgårdsstaden project, Norra 2 and discovered that there are significant differences in how the city provides land for condominiums and tenancy apartments. We have in particular looked at how the land allocation and the pricing of the land have been made. In Stockholm municipality's land allocation policy from 2015 the municipality specifies four ways to grant land through land allocation. This policy also specifies the city that the tenancy apartments to have granted on leasehold. In this study we have looked at the differences and problems that can occur when tenancy apartments are granted the leasehold in a central location as Norra Djurgårdsstaden. Further on this paper discuss Stockholm municipality's new proposals on ground rents and what potential consequences for the construction of rental apartments in central Stockholm this proposal could have. We also discuss whether it is appropriate to grant leasehold rights for tenancy apartments in this kind of location in the city with the current rent setting system. Finally the paper brings up options for future applications that could allow different forms of tenure to compete for land in a more market oriented way. / Faktumet att det råder bostadsbrist i Stockholm diskuteras med jämna mellanrum i media idag. Stockholms stad äger cirka 70 procent av all mark inom kommunen och i rollen som markägare har staden möjlighet att påverka vad och var inom kommunen det ska byggas. I denna uppsats har vi tittat på projektet Norra Djurgårdsstaden, Norra 2 och upptäckt att det finns väsentliga skillnader i hur staden upplåter mark för bostadsrättslägenheter respektive hyresrättslägenheter. Vi har framförallt tittat på själva markanvisningen och hur prissättningen av marken har gått till. I Stockholms stads markanvisningspolicy från 2015 anger staden fyra olika sätt att upplåta mark genom markanvisning. I denna policy anger också staden att hyresrättslägenheter ska få upplåtas på tomträtt. I den här undersökningen har vi tittat på de skillnader och problem som kan uppstå när hyresrätter upplåts på tomträtt i ett central läge som Norra Djurgårdsstaden. Vidare i arbetet behandlas även Stockholms stads nya förslag om tomträttsavgälder och vad detta förslag kan få för eventuella konsekvenser för byggandet av hyresrättslägenheter i centrala Stockholm. Vi diskuterar också om det är lämpligt att upplåta tomträtter för hyresrättslägenheter i denna typ av läge i staden med det nuvarande hyressättningssytemet. Slutligen tar arbetet upp alternativ till framtida tillämpningar som skulle kunna möjliggöra olika upplåtelseformer att konkurrera om mark på ett mera marknadsmässigt sätt.