Taxpayers who operate from leased premises often incur significant costs in order to make the premises suitable for their specific trade. For accounting purposes such costs are generally capitalised as leasehold improvements and depreciated over the lease term. In practice many taxpayers proceed to follow the same approach for tax purposes by claiming an allowance for wear and tear on leasehold expenditure over the term of the lease. However, such expenditure is far more complex and taxpayers often do not properly understand the appropriate tax treatment of such costs. The tax treatment of expenditure incurred on leased premises is determined by a number of legislative sections, each with its own provisos and requirements. The applicable section under which a taxpayer should claim a deduction for expenditure on leased premises depends on the type of expenditure incurred by the taxpayer. In this study a framework was developed for determining the correct tax treatment of expenditure incurred by lessees on leased premises. Different types of expenditure that lessees had incurred were identified in three case studies. The framework was evaluated by applying it to these types of expenditure identified, and was found to be of considerable practical use. / Afrikaans: Belastingpligtiges wat hul besighede vanuit gehuurde persele bedryf, moet dikwels aansienlike uitgawes aangaan ten einde die perseel geskik te maak vir hul spesifieke tipe besigheid. Vir rekenkundige doeleindes word hierdie uitgawes oor die algemeen as huurverbeteringe gekapitaliseer en oor die huurtermyn gedepresiëer. Vir belastingdoeleindes volg belastingpligtiges in die praktyk dikwels dieselfde benadering, deur ’n waardeverminderingstoelaag op huuruitgawes oor die huurtermyn te eis. Die toepaslike belastinghantering van sulke uitgawes is egter meer gekompliseerd en belastingpligtiges verstaan dit dikwels nie. Die belastinghantering van uitgawes aangegaan by huurpersele word bepaal deur ’n aantal wetsartikels, elk met sy eie voorwaardes en vereistes. Die toepaslike artikel waaronder ’n belastingpligtige ’n aftrekking vir uitgawes op huurpersele kan eis, hang af van die tipe uitgawe wat aangegaan is. In hierdie studie is ’n raamwerk ontwikkel wat huurders gebruik om die korrekte belastinghantering van uitgawes op huurpersele aangegaan, te bepaal. Verskillende tipes uitgawes wat huurders aangegaan het, is in drie gevallestudies geïdentifiseer. Die raamwerk is geëvalueer deur dit op die geïdentifiseerde tipes uitgawes toe te pas, en daar is gevind dat dit heelwat praktiese waarde het. / Mini Dissertation (MCom)--University of Pretoria, 2015. / Taxation / MCom / Unrestricted

Sedan år 1907 har det i Sverige varit möjligt att upplåta en fastighet med tomträtt. Tomträtten är en nyttjanderätt som innebär att tomträttshavaren har rätt att nyttja en fastighet mot av årlig avgäld. Endast det allmänna får upplåta tomträtt vilket oftast är kommun men även stat får upplåta tomträtt. Villkoren är liknande äganderätten och avsikten med införandet var för att ge privatpersoner möjligheten att få tillgång till mark för bostadsändamål utan att staten eller kommunen förlorade äganderätten till marken.Frågan som ställts i detta arbetet är om tomträtten har en framtid och då speciellt i Huddinge kommun. Huddinge kommun är en kommun med ett fåtal tomträtter i dagsläget och frågan är om de ska antingen behålla, sälja av eller utveckla sitt arbete med fler tomträtter.Eftersom det är en äldre lagstiftning har det framkommit i arbetet att flera av de kommuner som arbetar med tomträtt anser det vara gammalmodig och stel lagstiftning. Det stora problemet med tomträtten är att avgälden inte kan omförhandlas innan avgäldsperioden är över och att den inte får följa en indexuppräkning. Det har lett till stora höjningar för den nya avgäldsperioden, vilket media varit snabba med att kritisera. Höjningen kommer ifrån att markvärdet ofta har stigit kraftigt. Dock har kritiken främst berört tomträtt för bostadsändamål.I arbetet har det framkommit att tomträtter för bostadsändamål har troligtvis inte en framtid i Huddinge kommun eller i andra liknande kommuner om inte fullt marknadsvärde tas ut. Problemen som kan uppstå vid omförhandlingar av tomträttsavgälden gör att de intäkter som tomträtter ger inte täcker de kostnader som kan uppstå. Avgälden för ändamålet rabatterats av de flesta kommuner och likaså friköpspriset. Bland annat därför gör att tomträtten för bostadsändamål bör Huddinge kommun vara försiktiga med att upplåta tomträtter för bostadsändamål. Tomträtter för annat ändamål än bostad har en framtid i Huddinge kommun men även i andra kommuner. Fördelarna är många med tomträtt där bland annat markägandet behålls. Är avgälden marknadsanpassad tillkommer stabil inkomst över avgäldsperioden. Speciellt i kommuner med en markvärdesutveckling som Huddinge kommun har haft är det med stor fördel att markägandet behålls. Tomträtten innebär för kommunen en ökad administrativt arbete vid omförhandlingar av avgälden och vid upplåtelse jämfört med arrende och markförsäljning. Däremot ger markförsäljning ingen återkommande inkomst och förlorad äganderätt till marken. / Since 1907, it has been possible in Sweden to lease a property with leasehold rights. The site leasehold right is a right of use that means that the site leaseholder has the right to use a property against of annual ground rent. Only the public may grant leasehold rights, which is usually the municipality but also state may grant a site leasehold. The conditions are similar to the right of ownership and the intention of the introduction was to give private individuals the opportunity to gain access to land for housing purposes without the state or the municipality losing ownership of the land.The question posed in this work is whether the site leasehold has a future and especially in Huddinge municipality. Huddinge municipality is a municipality with a few site leaseholds at present and the question is whether they should either keep, sell off or develop and work furthermore with site leaseholds.Since it is an older legislation, it has emerged in the work that several of the municipalities that work with site leasehold consider it old-fashioned and rigid legislation. The major problem with the site leasehold is that the termination cannot be renegotiated before the termination period is over and that it must not follow an index count. This has led to major increases of the ground rent, which the media has been quick to criticize. The increase comes from the fact that land value has often risen sharply. However, the criticism has primarily concerned site leasehold for residential purposes.In the work it has emerged that leaseholds for residential purposes probably do not have a future in Huddinge municipality or in other similar municipalities unless the entire market value is charged in the ground rent. The problems that can arise when renegotiating ground rent mean that the revenue that the site leaseholds brings does not cover the costs that can arise. The rent and the purchase price for the purpose was discounted by most municipalities. Among other things, this means that the site leasehold for housing purposes, Huddinge municipality should be cautious about granting leaseholds for residential purposes. Site leasehold for purposes other than housing have a future in Huddinge municipality but also in other municipalities. The advantages are many with leasehold rights where, among other things, land ownership is retained. If the debt is market-adjusted, stable income will be added over the term of the debt. Especially in municipalities with a land value development that Huddinge municipality has had, it is with great advantage that land ownership is retained. The leasehold means for the municipality an increased administrative work in the case of renegotiation of the debt and in connection with leasing compared with lease and land sales. On the other hand, land sales do not provide recurring income and lost ownership of the land.

Thesis (MComm)--University of Stellenbosch, 2011. / ENGLISH ABSTRACT: It is becoming increasingly common for lessees to receive contributions from lessors towards leasehold improvements costs. A lessee will be entitled to claim an allowance in terms of section 11(g), where expenditure has actually been incurred in pursuance of an obligation in terms of a lease agreement, and the property is used for the production of income. Obstacles arise where the lessee either receives a payment or benefit, in cash or otherwise from the lessor, either as consideration for the lessee to effect the improvements or as inducement for the lessee to enter into the lease agreement. The nature of these payments or benefits received by the lessee for income tax purposes needs to be assessed with reference to the general principles laid down by the South African courts in respect of the “gross income” definition and international case law dealing with the income tax treatment of similar payments made by the lessor to the lessee. Factors also need to be identified, which should be taken into account to assess the income tax nature of these payments or benefits. The terms of the agreement in terms of which such payments or benefits are made should clearly state the purpose thereof, and a conclusive answer will depend on the particular circumstances and facts of each case. The interaction between a payment or benefit received by a lessee and the availability of a leasehold improvements allowance in terms of section 11(g) is a complex matter and it remains to be seen how South African courts will deal with these issues. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Dit raak toenemend algemeen dat huurders ʼn bydrae tot huur verbetering koste vanaf verhuurders ontvang. ʼn Huurder sal geregtig wees om ʼn artikel 11(g) toelaag te eis, waar onkostes werklik aangegaan is ter voldoening aan ʼn verpligting ingevolge die huurooreenkoms en die eiendom word gebruik vir die voortbrenging van inkomste. Struikelblokke ontstaan waar die huurder ʼn bedrag of voordeel, in kontant of andersins ontvang vanaf die verhuurder, as vergoeding vir die aanbring van verbeteringe of as beweegrede om die huurooreenkoms te sluit. Die inkomstebelastingaard van hierdie bedrae of voordele ontvang moet beoordeel word met verwysing na die algemene beginsels ontwikkel deur die Suid-Afrikaanse howe met betrekking tot die “bruto inkomste” definisie en internasionale hofsake wat handel met die inkomstebelastinghantering van soortgelyke betalings vanaf die verhuurder aan die huurder. Faktore moet ook identifiseer word wat inag geneem moet word ten einde die aard van hierdie bedrae of voordele vas te stel. Die terme van die ooreenkoms ingevolge waarvan die bedrag of voordeel ontvang word, moet duidelik die doel daarvan uiteensit. ʼn Beslissende antwoord sal afhang van die spesifieke omstandighede en feite van elke geval. Die interaksie tussen ʼn betaling of voordeel ontvang deur die huurder en die beskikbaarheid van ʼn huurverbeteringe toelaag ingevolge artikel 11(g) is ʼn komplekse onderwerp en daar sal nog gesien moet word hoe die Suid-Afrikaanse howe hierdie kwessies sal hanteer.

En väl fungerande bostadsmarknad är avgörande för ett samhälles utveckling och välfärd. Den stora bostadsbristen i Stockholm, och då särskilt bristen på hyresrätter, har därför länge varit ett omdiskuterat problem. Nästan samtliga av Stockholms kommuner uppgav år 2011 att det råder brist på hyresrätter, ett resultat av minskat byggande i kombination med en hög grad ombildningar till bostadsrätter. Följdproblemen visar sig bland annat i form av svarta marknader för hyreskontrakt, långa kötider samt svårigheter för ungdomar att göra entré på bostadsmarknaden. Denna uppsats fokuserar på alternativa upplåtelseformer och deras möjlighet att komplettera hyresrätten på Stockholms bostadsmarknad, samt deras inverkan på de problem som följer med bristen på hyresrätter. De alternativa upplåtelseformer som studeras närmare är kooperativ hyresrätt samt den nya formen andelsägarlägenhet. Intervjuer har genomförts med aktörer inom respektive upplåtelseform, vilka ligger till grund för presentation och diskussion av formerna samt för en jämförelse med hyresrätten. Det kan konstateras att varken kooperativ hyresrätt eller andelsägarlägenhet kan utgöra något perfekt komplement till hyresrätten. Utifrån en alternativ tolkning, att någon av upplåtelseformerna kan komplettera hyresrätten genom att uppfylla en funktion vilken kan efterfrågas bland befintliga hyresgäster, utgör de båda emellertid ett visst komplement genom att kunna bidra till en mer effektiv flyttkedja på bostadsmarknaden. Då formerna endast bedöms kunna leda till en lägre grad av nybyggnation, antas deras inverkan på hyresrättsbristens följdproblem vara relativt liten. / A well-functioning housing market is critical to a society's development and welfare. The major housing shortage in Stockholm, and in particular the leasehold shortage, has therefore been a controversial issue for long time. Almost every of Stockholm's municipalities stated in 2011 that they were experiencing a leasehold deficit, a result of reduced construction combined with a high degree of remodeling to condominiums. The problems that follow are seen in form of the illegal trading of lease contracts, long waiting times for apartments together with difficulties for young people to enter the housing market. This paper focuses on alternative forms of tenure and their ability to complement the leasehold form on the Stockholm housing market, as well as their impact on the problems resulting from the leasehold shortage. The alternative forms of tenure studied are the cooperative leasehold form and the new form shareowner tenure. Interviews with participants from each tenure form were held, which constitutes the basis for presentation and discussion of the forms and for a comparison with the leasehold form. It is found that neither the cooperative leasehold form nor the shareowner tenure may constitute a perfect complement to the leasehold form. Based on an alternative interpretation, that any of the tenure forms can complement the leasehold form by fulfilling a function which could be requested from some tenants, they both constitute a certain complement by contributing to a more effective movement in the housing market. Since the forms are only expected to result in a minor level of new construction, their impact on the leasehold deficit is assumed to be relatively insignificant.

I Sverige har det sedan år 1907 varit möjligt att upplåta en fastighet med tomträtt. Detta är en särskild form av nyttjanderätt som innebär att tomträttshavaren får rätt att nyttja en statlig eller kommunal fastighet på liknande villkor som äganderätt mot en årlig avgäld. Avsikten med införandet av tomträtt var att ge privatpersoner möjlighet att få tillgång till mark i bostadssyfte till ett lägre pris än vid ett fastighetsköp samt att låta kommun eller stat behålla marken. På så sätt uppmuntrades byggverksamheten samtidigt som staten eller kommunen kunde påverka ändamålet med fastigheten, behålla värdestegringen på marken samt få en årlig avgäld.  Trots att tomträtt är ett gammalt institut föreligger fortfarande en del oklarheter och frågetecknen kring upplåtelseformen och dess tillämpning i praktiken. Då denna osäkerhet kan tänkas bidra till att stat och kommuner väljer bort tomträtt som upplåtelseform genomförs därför detta arbete med målet att tillhandahålla information och vägledning i ämnet och göra den mer tillgänglig för aktörer som vill börja tillämpa tomträtt. / Since 1907 in Sweden, it has been possible to grant a property with site lease hold. This is a special form of usufruct that entitles the leaseholder to use land owned by the state or a municipality on similar terms as ownership against an annual rate. The purpose of this legislation was to give individuals the opportunity to access land for residential purposes at a lower price than in a property purchase as well as to keep the municipality or state retaining the land. This encouraged construction activities while at the same time the state or municipality could influence the purpose of the property, maintain the value increase on the land and receive an annual installment. Although site lease hold is an old term, some uncertainties and question still exist regarding the form of the tenure and its application in practice. As this uncertainty contributes to the fact that the state and municipalities choose to disregard it as a form of tenure, this essay is therefore carried out with the aim of providing information and guidance on the subject and making it more accessible to actors who wish to start using site lease hold.

Tomträtt är en nyttjanderätt som bara kan upplåtas av stat, kommun eller om marken i övrigt är i allmän ägo. Upplåtelse av tomträtt måste ske i hel fastighet och kommer att omfatta alla befogenheter som fastigheten har. Tomträttsavgälden fastställs genom ett tomträttsavtal mellan tomträttshavaren och fastighetsägaren. Den avtalade avgälden kommer gälla för en avgäldsperiod om tio eller tjugo år. Friköp av tomträtt innebär att tomträttshavaren förvärvar fastigheten av fastighetsägaren och bildar en småhusfastighet. Hur avgälden och friköpspriset bestäms varierar beroende av vilken kommun som upplåter marken. Syftet med studien var att undersöka den ekonomiska aspekten som friköp av tomträtter medför samt att se under vilken förutsättning det är lönsamt att tomträtten friköps. Studiens syfte kommer besvaras genom att undersöka vilken ekonomisk lönsamhet som en överlåtarsituation kontra innehavarsituation medför ur ett kommunalt perspektiv. Studien avgränsas till att beröra småhustomträtter av typen radhus inom tre geografiska områden i Nacka kommun. Den ekonomiska lönsamheten som tomträtter medför ur en överlåtarsituation respektive en innehavarsituation kommer bedömas med hjälp av det principbeslut gällande tomträttsavgäld och friköpspriser som gäller i Nacka kommun idag. Metoder som används för att besvara forskningsfrågorna utgjordes av en juridisk metod. Beräkningsmetod efter värdeteori samt semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att den ekonomiska lönsamheten är störst vid en överlåtelsesituation jämfört med en innehavssituation där skillnaden mellan situationerna är påtaglig. Resultatet påvisar även att kommuner tillämpar olika metoder vid fastställande av tomträttsavgäld och friköpspris vilket medför att den ekonomiska lönsamheten skiljer sig åt mellan kommuner beroende av vilken metod som tillämpas för avgäld och friköp.

Sveriges kommuner är enligt lag ansvariga för att skapa goda boendemöjligheter till kommuninvånarna. I dagsläget råder det stor efterfrågan på bostäder, främst i Sveriges storstadsregioner. I kommuner med höga markpriser och växande invånarantal råder stor efterfrågan på hyresrätter. Det är därför av intresse för kommunerna att säkerställa byggnation av hyresrätter samt att ändamålet kvarstår, detta för att förhindra ombildning i spekulations- och vinstsyfte. Syftet med studien är att undersöka hur kommunerna kan säkerställa att det byggs och förblir hyresrätter vid försäljning av kommunal mark, med fokus på hur regleringen sker i praktiken. För att ge studien ett bredare perspektiv har även köpare kontaktats i syfte att ta reda på hur de ställer sig till kommunernas krav. I studien har en kvalitativ avtalsgranskning genomförts med kompletterande intervjuer för att undersöka hur kommunerna säkerställer byggnation av hyresrätter i praktiken. En förfrågan om avtal, som reglerar försäljning eller upplåtelse av kommunal mark, skickades ut till Sveriges 20 största kommuner till befolkningen räknat. Av dessa bidrog 16 kommuner med avtal. Val av intervjupersoner gjordes utifrån de inkomna avtalen för att representera samtliga metoder som används för att säkerställa byggnation och bevarande av hyresrätter. Resultatet visar att kommunerna tillämpar tomträtt, tilläggsköpeskilling, vite och förfogandeförbud för att styra upplåtelseform. Vissa av kommunerna väljer att inte styra upplåtelseform i avtal, utan förlitar sig på ett förtroende mellan kommun och byggherre. I dagsläget finns inget verktyg i PBL för att styra upplåtelseform och det finns inte heller någon given lösning att i avtal säkerställa hyresbyggnation och dess bevarande. Avtalsgranskningen visar att det finns skillnader i praktiken gällande hur kommunerna tillämpar de olika metoderna. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns ett stort intresse från kommunernas sida att utforma en hållbar och fungerande metod. Att bygga och bevara hyresrätter är en svårhanterlig fråga i dagsläget. Det visar sig genom att det råder viss bristande kunskap i en del kommuner gällande avtalens laglighet. Mot bakgrund av detta vore ett tydligare tillvägagångssätt att föredra både för kommun och byggherre. / Sweden's municipalities are legally responsible for creating good housing opportunities for the inhabitants. In the current situation there is a great demand for housing, mainly in Sweden's big-city regions. Municipalities with rather expensive prices on land and growing population create high pressure on the rental apartments. Therefore, it is of interest to local authorities to ensure the construction of rental apartments and that the apartments remain as rental apartments and are not converted to other forms of tenure, in order to prevent conversion of contemplate and profit. The purpose of the study is to examine how local authorities can ensure building strategies and keep tenancy rights to the sale of municipal land, with a focus on how regulation is done in practice. To give the study a broader perspective also the building companies were contacted in order to find out their attitude to the municipalities requirements. The study is conducted through a qualitative contract review procedure with additional interviews to examine how municipality authorities will ensure the construction of rental apartments in practice. A request for an agreement was sent to Sweden's 20 largest municipalities, counted in population size. 16 of the 20 municipalities contributed with agreements. Selection of interviewees was based on the in-originated agreements to represent all methods to ensure the construction and preservation of rental apartments. The result shows that the municipalities apply leasehold, additional consideration, payment and prohibition against conversion to direct tenure. Some municipalities choose not to control tenure in the contract, instead they rely on trust between the municipality and the developer. In the current situation there is no tool in the PBL for controlling tenure and there is neither no obvious solution to contractually guarantee the rental building and its preservation. Con-examination shows that in practice there are differences regarding how local authorities applied different methods. In conclusion, there is a great interest of local authorities to design a sustainable and operational approach. To build and maintain rental apartments is a difficult question in the cur-rent situation. It is manifested by the municipality, that there is some lack of knowledge regarding the legality of contracts. In this perspective it would clearly be preferable for both municipal and builder if the procedure was more explicit.

Arrende är ett mycket gammalt koncept som funnits i många samhällen världen över och som genom åren har förändrats väldigt mycket. Upplåtelseformen har funnits längre än begreppet arrende som först under 1600-talet blev det vedertagna ordet i Sverige. Idag räknas arrende som en form av nyttjanderätt och regleras av Jordabalken. Det finns fyra olika arrendeformer, den här studien riktar enbart in sig på jordbruksarrende och på jordbruksarrendatorer. De aktuella juridiska reglerna i den här studien är besittningsskyddet, rätten att överta marken, skyldigheten att investera på stället de arrenderar och det skydd arrendatorer har för sina investeringar. En del forskare menar att det finns en koppling mellan markförstöring och utarrenderad mark. Att en bonde brukar marken olika beroende på om han arrenderar marken eller om han är ägare av marken. Detta är ett intressant ämne att forska i eftersom det i många länder är stora andelar mark som utarrenderas. Den här studien lägger fokus på att undersöka hur jordbruksarrendatorer förhåller sig till att investera i det ställe som de arrenderar. Studien undersöker också hur arrendatorernas investeringar påverkas av deras juridiska rättigheter. Underlag till den här studien bygger på enkätsvar och intervjuer från olika jordbruksarrendatorer. De har bidragit med sina egna åsikter och tankar kring investeringar. Inkomna enkätsvar är 21 stycket och det intervjuades 5 stycken. De juridiska rättigheterna som kommer i och med besittningsskyddet påverkar majoriteten av deltagarna att utföra större och långsiktiga investeringar. Förhållningssättet som jordbruksarrendatorerna har skiljer sig från arrendator till arrendator. Förhållningssättet skiljer sig beroende på vad det rör sig om för investering. Investeringens lönsamhet för arrendatorn, kostnad, omfattning samt hur tidskrävande investeringen är, påverkar arrendatorernas förhållningssätt till investeringar på mark de arrenderar. / Leasing land is today in Sweden a right to use land for different kinds of use. In Swedish law there is four different forms of lease, this study deals with lease of land for agriculture and leaseholders of agricultural land. The current legal regulations in this study is the possession protection, the preemption right, the obligation to invest in the real property they lease and the security leaseholders have for their investments. Some scientists think that land degradation is increased when land is leased. The researchers mean that a farmer cultivates the soil different if he is leasing the land than if he is the owner of the land. This problem is interesting to study because in lots of countries the amount of land that is leased is big. This study has a focus on agricultural leaseholders and how they relate to the real property that they lease. It is also studying the leaseholders attitude to their investments in relation to their legal rights. Data for this study is based on questionnaires and interviews of various agricultural leaseholders. It was 21 leaseholders that responded on the questionnaires and five leaseholders were interviewed. The legal rights of the possession of protection affects the majority of the participants to carry out larger and long-term investments. The approach that agricultural leaseholders have about the investments are different from leaseholder to leaseholder. The approach differs depending on what kind of investment it is. Factors such as cost, scale and time-consuming investments is affecting leaseholders approach to investments on the real property they lease.

Nyttjanderätt till fast egendom är en viktig del av svensk historia. Arrende är en sådan form av nyttjanderätt och har funnits i svensk rätt sedan införandet av 1907 års nyttjanderättslag. Sedan år 1970 är nyttjanderättslagen en del av jordabalken. En av de fyra arrendeformerna är anläggningsarrende vilket är ett rättsinstitut som funnits sedan 1968 års reform av nyttjanderättslagen. För att kunna upplåta mark genom anläggningsarrende krävs att ett antal villkor är uppfyllda. Villkoren "förvärvsverksamhet", "byggnad" och "byggnadens betydelse för verksamhetens bedrivande" är alla oklart formulerade i förarbetena till nyttjanderättslagen. I förarbetena exkluderas idrottsanläggningar från anläggningsarrenden och hänvisas i stället tilllägenhetsarrende. Lägenhetsarrende är en arrendeform som saknar indirekt besittningsskydd och därmed rätt till avträdesersättning när arrendet upphör. Någon motivering till varför anläggningar för idrottsändamål exkluderas framgår inte av förarbetena. Rättsläget inom anläggningsarrende för idrottsändamål är därmed osäkert. Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilken mån mark för idrottsändamål kan upplåtas genom anläggningsarrende. Detta examensarbete redogör genom en rättsdogmatisk undersökning för de villkor som måste vara uppfyllda för att anläggningsarrende ska kunna föreligga. Hur mark upplåts för idrottsändamål utreds genom en rättssociologisk undersökning av 228 upplåtelser. Resultatet av examensarbetet visar att mark går att upplåta för idrottsändamål genom anläggningsarrende om verksamhetsutövaren har ett objektivt vinstsyfte med sin verksamhet. Att det är just arrendatorn som bedriver verksamheten på arrendestället är inte avgörande. Resultatetvisar också att mark för idrottsändamål i de undersökta avtalen endast i undantagsfall upplåts genom anläggningsarrende. Av de 228 upplåtelserna var sex stycken upplåtna genom anläggningsarrende vilket motsvarar 3 %. Antalet upplåtelser genom lägenhetsarrende var den dominerande formen med 207 stycken upplåtelser eller 91 %. I 81 % av fallen har det indirekta besittningsskyddet avtalats bort. Examensarbetets slutsats är att mark går att upplåta för idrottsändamål genom anläggningsarrende till alla verksamheter utom de ideella, men att det i praktiken inte används. Istället rubriceras avtalen som lägenhetsarrende. I examensarbetets diskussion förs ett resonemang kring vad som egentligen är huvudfrågan för en idrottsförening som är i behov av mark. Avtalets rubrik bör inte vara det mest intressanta utan huruvida arrendatorn ges rätt till avträdesersättning eller inte när upplåtelsen sägs upp. / The right to use real estate is an important part of the Swedish history. Leasehold is such a form of right of use and has existed in Swedish law since the introduction of the 1907 nyttjanderättslag (NJL). Since 1970, NJL is a part of the jordabalk (JB). One of the four leaseforms is commercial ground lease, which is a legal institution that has existed since the 1968 reform of NJL. In order to be able to grant land through commercial ground lease, a number of terms are required. The terms "acquisition activity", "building" and "building's importance for the operation of the business" are all unclear formulated in the preparatory works for the NJL. In the preparatory works, sports facilities are excluded from the commercial groundlease and are instead referred to apartment lease. Apartment lease is a form of lease that does not have indirect possession protection and thus the right to replacement compensation when the lease ceases. Reasons for why sports facilities are excluded do not appear from the prepartory work. The legal situation within the commercial ground lease for sports purposes is therefore uncertain. The purpose of the thesis is to investigate to what extent it is possible to grant land for sports purposes through commercial ground lease. This thesis describes, through a legal doctrinal examination, the terms that must be fulfilled in order for a commercial ground lease to exist. How land has been granted for sports purposes is investigated through a sociological investigation of 228 agreements. The result of the thesis shows that land can be granted for sports purposes through commercial groundlease if the operator has an objective profit objective with his business. The fact that it is the tenant who conducts the business on the lease is not decisive. The result also shows that land for sports purposes in the investigated agreements is only granted in exceptional cases through commercial ground lease. Of the 228 agreements, six were granted through commercial ground lease, which corresponds to 3 %. The number of leases through apartment lease was the dominant form with 207 or 91 %. In 81 % of cases, the indirect protection of possession has been agreed away. The conclusion of the thesis is that land can be granted for sports purposes through commercial ground lease to all operations except the non-profit, but that in practice it is no tused. Instead, the agreements are classified as apartment lease. In the thesis's discussion, a resumption is conducted about what is really the main issue for a sport club in need of land.The title of the agreement should not be the most interesting, but whether the tenant is given the right to replacement compensation or not when the lease ceases.

O direito de superfície é um instrumento jurídico que foi instituído no Brasil pelo Estatuto da Cidade em 2001 e também pelo Novo Código Civil em 2002. O direito de superfície oferece uma estrutura jurídica que permite a terceiros empreender em solo alheio e, ao mesmo tempo, garante a recuperação plena das propriedades para donos de terrenos. Para um empreendedor, diante da decisão de empreender na qualidade do superficiário, o valor do direito de superfície pode ser utilizado como indicador de segurança dos seus investimentos e a construção do contrato é fundamental para proteger seus investimentos. O objetivo desta dissertação é propor diretrizes para a construção dos contratos de concessão do direito de superfície, para preservar o valor desse direito, do ponto de vista dos superficiários durante o prazo da concessão. Para isso, analisou-se o valor do direito de superfície, esclarecendo as influências das condições contratuais no valor, e os vetores e as variáveis que provocam a flutuação do valor e em seguida, discutiram-se os mecanismos contratuais de proteção do valor. O resultado da análise mostrou que as principais condições contratuais que afetam o valor do direito de superfície são finalidade, prazo e valor da indenização no final da concessão. A flutuação do valor é provocada pelas ocorrências de deformações conjunturais e do mercado ou alterações de condições contratuais relativamente ao cenário referencial e seus vetores são o nível de investimentos e o nível de retornos. As diretrizes propostas para construção do contrato nesta dissertação são: 1. é essencial esclarecer em qual das leis o direito de superfície concedido baseia-se; 2. a finalidade do contrato deve ser fundamentada através da análise, seguindo uma rotina apropriada; 3. o prazo deve ser estipulado por tempo determinado, visando a compatibilidade com o alcance econômico pretendido do negócio, sem contar com o recebimento da indenização no final da concessão. Os mecanismos para proteção do valor propostos são: 1. para alteração unilaterais das condições contratuais pelo proprietário, o superficiário deve guardar o direito de resolver o contrato e recebimento de indenização; 2. para as deformações de variáveis conjunturais, expressar a base econômica do negócio no contrato e reter direto de renegociação no caso de acontecimento fora da base; 3. inserir cláusula compromissória para arbitragem de composição de conflito. / Brazilian superficies (Leasehold) is a legal instrument which was instituted by the Law 10.257/2001, commonly known as Estatuto da Cidade (Urban Land Use Regulation Law) and also by the Civil Code of 2002. Superficies offer a legal structure that permit third parties to develop projects on a land and guarantee a recovery of full property right for its land owner at the same time. For a entrepreneur who is in front of a decision to develop project as a superficies holder, superficies value can be used as an indicator that shows his investiment security and a construction of contract is fundamental to protect his investiment. This dissertation?s objective is to provide a guidance to entrepreneurs to construct their contracts with mecanism that preserve superficies value during a concession term, from a superficies holder?s point of view. To reach objective, superficies value was analysed, clarifying contract condicions? influences over the value and their vectors and variables which cause a value fluctuation and also contractual mecanism for value protection was discussed. The result demonstrated that major contractual conditions that affect superficies value are object, term and indemnification value at the end of the term. Value fluctuation is provoked by occurrence of deformation of conjuncture and/or market or contractual conditions alteration, relative to the reference scenario and their vectors are investment level and return level. The guidance proposed in this dissertation for the construction of concession contract of superficies was: 1. is essential clarify that the superficies conceded is based on which law; 2. concession objective must be founded through the analysis following a proper routine; 3. the concession term must be stipulated for a limited period, taking aim at compatibility with economic attainability intended by the project, not counting a indemnification at the end of term. The value protection mecanism proposed is: 1. for the unilateral alteration of contractual conditions by land owner, the superficies holder must retain his right to cancel the contract and receive indemnification; 2. for conjuntural variables? deformation, express the economic condition the contract is based on and retain right of renegociation in case of exceptional occurance; 3. insert compromise clause for arbitration.