• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 17
  • Tagged with
  • 17
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Arrendenivåer för jakt i Sverige och jaktens monetära värde

Sandblom, Marie January 2004 (has links)
No description available.
2

Arrendenivåer för jakt i Sverige och jaktens monetära värde

Sandblom, Marie January 2004 (has links)
No description available.
3

Samfällighetsutredning med förslag till förändring

Falk, Marita, Svensson, Marie January 2006 (has links)
No description available.
4

Samfällighetsutredning med förslag till förändring

Falk, Marita, Svensson, Marie January 2006 (has links)
No description available.
5

Jordbruksarrende

Raattamaa, Alexander January 2020 (has links)
I arbetet har bestämmelserna om jordbruksarrende analyserats i syfte att fastställa jordbrukarens alternativ av arrende och när och varför arrendeformen används. Svar på de ställda frågorna har erhållits genom studier av doktrin, lagstiftning, lagkommentarer och praxis. Genom undersökningar har det framkommit att de former av jordbruksarrende som är tillgängliga för jordbrukare är gårdsarrenden och sidoarrenden. Den huvudsakliga skillnaden mellan formerna har visat sig vara att gårdsarrenden omfattar en bostad för arrendatorn vilket medför ytterligare rättsliga distinktioner mellan formerna, exempelvis bestämmelserna om besittningsskydd. Vidare har i arbetet undersökts om det gällande regelverket om jordbruksarrende är i behov av en reform av något slag. Metoden för detta har varit granskning av statens offentliga utredningar inom samma område. Studien har lett till slutsatsen att behov och utrymme för förändring av bestämmelser finns, i detta fall inom avgiftsreglering, besittningsskydd, normgivningsbemyndigande och metod för uppsägning. I arbetet har redovisats ett antal förslag som kan avhjälpa den nuvarande problematiken.
6

Besittningsskydd vid jordbruksarrende : Problematiken kring arrendator som skyddsvärd part vid nyttjanderättsavtal enligt 1970-års jordabalk.

Ringholm, Frida January 2016 (has links)
Arrende har i mer eller mindre konkret form begagnats i Sverige sedan medeltiden.  Jordabalkens bestämmelser om nyttjanderättsformen arrende har därför också en ganska brokig historia och ett antal förslag att presentera en lag efter 1734-års lag antogs inte. Först 1970 antogs den jordabalk vi har idag. Denna har också utvecklats med tiden, men förändringarna har varit relativt små och mest varit av redaktionell karaktär. Idag har arrendator av både gårdsarrenden och sidoarrenden ett starkt besittningsskydd vilket möjliggör för arrendatorn att tvinga fram en förlängning av det ursprungliga nyttjanderättsupplåtelseavtalet, trots att jordägaren önskar bli av med arrendatorn. För att besittningsskydd ska föreligga krävs för det första att arrendet följer de regler som satts upp för arrende och har ett skriftligt avtal och en tidsbegränsning.  Gränsdragningen mellan arrende och andra nyttjanderättsupplåtelser är inte självklar då många nyttjanderätter kan ha inslag av olika nyttjanderätter. Är det oklart om upplåtelsen är ett servitut eller ett arrende bör man se till var rätten är knuten, personen i fråga eller fastigheten. Är upplåtelsen knuten till personen är det troligtvis ett arrende. Lagstiftaren har infört 4 arrendealternativ, men endast ett, jordbruksarrende skall behandlas här. Huvudregeln är att jordbruksarrendatorer har rätt till besittningsskydd, men detta kan också förverkas eller avstås från vid avtalets ingående. Detta besittningsskydd är starkt och försvårar för jordägaren att få tillbaka sin fastighet om han eller hon så skulle vilja. Detta leder till att många jordägare väljer att inte upplåta mark till nyttjanderätt, om arrendator inte väljer att avtala bort arrendet, eller endast upplåter ett sidoarrende med en löptid på ett år (vilka inte har besittningsskydd). För att maximera antalet arrendeupplåtelser bör man därför utvärdera det starka besittningsskydd som tillfaller arrendator. Detta besittningsskydd tycks vara mycket av en kvarleva från en tid då arrendator hade en klart svagare ställning mot jordägaren än vad den har idag. Om vi istället angriper lagen med en tanke om att jordägare och arrendator idag är mer jämställda parter ekonomiskt, blir detta starka besittningsskydd problematiskt i jämförelse med den grundlagsskyddade äganderätten. Möjliga förslag som skulle kunna göra lagen mer jämställd är till exempel att låta arrendeupplåtelserna ha en total avtalsfrihet, likt dansk lagstiftning, istället för både dispositiva och tvingande bestämmelser. Ett annat alternativ vore att försvaga besittningsskyddet, genom att bedömningarna för dess brytande tar mer hänsyn till äganderätten. Ett annat alternativ är att besittningsrätten avskaffas helt. Oavsett hur problemet bör lösas tycks det vara angeläget att lösa och för det första frigöra jord till jordbruksarrende genom att jordägarna inte känner rädsla över att förlora kontrollen över sin fastighet samtidigt som man måste ta hänsyn till arrendatorernas intresse av att ha ett stabilt nyttjanderättsavtal. Om parterna inte tycker att jordabalken tar hänsyn till deras intresse på något sätt ökar risken för att de ska använda sig av andra alternativ för en överenskommelse om brukande av annans jord, och att man inte alls använder sig av de regler som lagstiftaren velat. Detta måste obönhörligen leda till konflikter och då är parterna än mindre skyddade än om de hade en välavvägd reglering att falla tillbaka på. Jordabalken bör därför utredas med grund i den förändrade partsställning som följt med tiden för att återigen vara ett aktuellt alternativ för dagens jordbrukare.
7

Nyttjanderätt till fast egendom - Hyra eller arrende?

Håkansson, Johan January 2008 (has links)
No description available.
8

Etablering av vindparker på arrenderad mark : En studie av markåtkomst för vägar

Björking, Sofia, Tjulander, Jennie January 2012 (has links)
Vindkraftsutbyggnaden i Sverige har ökat i hög takt de senaste åren. Mellan år 2008 – 2011 ökade produktionen av el från vindkraft med 209 %.  Under år 2011 motsvarade detta en energiproduktion på 6,1 TWh, vilket tyder på att Sverige ligger i god fas för att uppnå det av riksdagen antagna utbyggnadsmålet att produktionen år 2020 ska uppgå till 30 TWh. Vid etablering av vindparker är en väl genomförd projektering av stor vikt för att uppnå lönsamhet och minimera riskerna i projektet. De olika faserna i projekteringen innefattar en viktig förprojektering där förutsättningarna för etableringen utreds, projektering med samråd och upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning, ansökan om de tillstånd och lov som krävs, upphandling av verk och entreprenadarbeten samt den avslutande byggnationen där vägar anläggs, verk uppförs och starkströmsledningar ansluts till elnätet.  I arbetet ges en generell modell för hur man kan gå tillväga och vilka faktorer som ska beaktas. Syftet med arbetet är att utreda hur rätt till väg kan säkerställas i samband med vindkraftsetablering på arrenderad mark. Frågan är viktig i sammanhanget och behöver lösas för att kunna uppföra, underhålla och nedmontera verken. Då arrendeupplåtelse föreligger ges arrendatorn i avtalet vanligtvis rätt att inom arrendeområdet nyttja och anlägga de vägar som behövs för etableringen. Utom arrendeområdet är det inte alltid lika självklart hur rätten till väg ska säkerställas. Vanligtvis behöver breddning och förstärkning ske av de befintliga vägar som ska nyttjas samt även nya vägsträckningar anläggas. Beroende på vilka förutsättningar och behov som föreligger i det enskilda fallet kan nyttjanderätt, gemensamhetsanläggning eller i vissa fall officialrättigheter bli aktuella. Den faktor som är av störst betydelse för vilket alternativ som kan användas är om vindkraftsanläggningen är uppförd eller inte. Eftersom vindkraftbolaget i arrendefallet inte äger någon fastighet som en rättighet kan knytas till kan endast nyttjanderätt användas då anläggningen inte är uppförd. Om berörda fastighetsägare motsätter sig åtgärden finns även möjlighet till att tvångsvis expropriera nyttjanderätt. När anläggningen är uppförd är även alternativen att inträda i en gemensamhetsanläggning eller upplåta ett officialservitut enligt anläggningslagen möjliga. Dessa kan tillämpas både när fastighetsägarna är positiva till åtgärden men även i vissa fall utan deras medgivande. I arbetet utreds de olika alternativens innebörd och tillämplighet för att i slutändan analyseras och sammanfattas. / The expansion of wind power in Sweden has increased at a rapid pace in the recent years. Between the years 2008 – 2011, the productions of electricity from wind power were increased by 209%. During 2011, this corresponded to an energy production of 6,1 TWh, which suggests that Sweden is in a good phase to achieve the environmental objectives, adopted by the Parliament. The objectives purpose is that the production in 2020 will amount to 30 TWh. When a wind farm is to be establish a well-executed project is of great importance for achieving profitability and minimize the risks in the project.  The different phases of the project includes an important pre-planning where the conditions for establishment are investigated, the planning with consultation and preparation of an environmental assessment, the application of needed authorizations and permissions, procurement of works and construction works and the final construction where roads and wind turbines are constructed and power lines connects to the mains. This thesis provides a general model for how to proceed and what factors should be considered in the establishment of wind farms. The purpose of this thesis is to investigate how the right of roads can be ensured in the case when the wind park shall be established on leased land. The question is important and needs to be solved in order to construct, maintain and decommission the wind turbines. When lease tenure is hold, the lessee in the contract usually gives the right to use and construct roads within the leased area. Outside the leased area it’s not always as obvious how the right of roads should be ensured. Usually needs widening and strengthening of the existing roads that will be used as well as new roads are to be constructed. Depending on the circumstances and requirements of the particular case, tenancies, joint facility, easements or expropriation can be present in order to secure the right of roads. The factor of most importance for when the options can be used is if the wind park is built or not. Since the wind power company in a lease case doesn’t own any property only tenancies can be used when the wind park isn’t built. If the property owners oppose the measure it’s also possible to forcibly expropriate tenancies. When the wind park is built it’s also possibly to enter into a joint facility or grant an easement. These can be applied both when the property owners are in favor of the action, but also in some cases without their consent. This thesis investigates the various options, their meaning and applicability to finally be analyzed and summarized.
9

Nyttjanderätt till fast egendom - Hyra eller arrende?

Håkansson, Johan January 2008 (has links)
No description available.
10

Jordbruksarrendatorers investeringar : Hur jordbruksarrendatorer förhåller sig till investeringar på arrenderad mark

Eriksson, Kristina, Ekholm, Moa January 2016 (has links)
Arrende är ett mycket gammalt koncept som funnits i många samhällen världen över och som genom åren har förändrats väldigt mycket. Upplåtelseformen har funnits längre än begreppet arrende som först under 1600-talet blev det vedertagna ordet i Sverige. Idag räknas arrende som en form av nyttjanderätt och regleras av Jordabalken. Det finns fyra olika arrendeformer, den här studien riktar enbart in sig på jordbruksarrende och på jordbruksarrendatorer. De aktuella juridiska reglerna i den här studien är besittningsskyddet, rätten att överta marken, skyldigheten att investera på stället de arrenderar och det skydd arrendatorer har för sina investeringar. En del forskare menar att det finns en koppling mellan markförstöring och utarrenderad mark. Att en bonde brukar marken olika beroende på om han arrenderar marken eller om han är ägare av marken. Detta är ett intressant ämne att forska i eftersom det i många länder är stora andelar mark som utarrenderas. Den här studien lägger fokus på att undersöka hur jordbruksarrendatorer förhåller sig till att investera i det ställe som de arrenderar. Studien undersöker också hur arrendatorernas investeringar påverkas av deras juridiska rättigheter. Underlag till den här studien bygger på enkätsvar och intervjuer från olika jordbruksarrendatorer. De har bidragit med sina egna åsikter och tankar kring investeringar. Inkomna enkätsvar är 21 stycket och det intervjuades 5 stycken. De juridiska rättigheterna som kommer i och med besittningsskyddet påverkar majoriteten av deltagarna att utföra större och långsiktiga investeringar. Förhållningssättet som jordbruksarrendatorerna har skiljer sig från arrendator till arrendator. Förhållningssättet skiljer sig beroende på vad det rör sig om för investering. Investeringens lönsamhet för arrendatorn, kostnad, omfattning samt hur tidskrävande investeringen är, påverkar arrendatorernas förhållningssätt till investeringar på mark de arrenderar. / Leasing land is today in Sweden a right to use land for different kinds of use. In Swedish law there is four different forms of lease, this study deals with lease of land for agriculture and leaseholders of agricultural land. The current legal regulations in this study is the possession protection, the preemption right, the obligation to invest in the real property they lease and the security leaseholders have for their investments. Some scientists think that land degradation is increased when land is leased. The researchers mean that a farmer cultivates the soil different if he is leasing the land than if he is the owner of the land. This problem is interesting to study because in lots of countries the amount of land that is leased is big. This study has a focus on agricultural leaseholders and how they relate to the real property that they lease. It is also studying the leaseholders attitude to their investments in relation to their legal rights. Data for this study is based on questionnaires and interviews of various agricultural leaseholders. It was 21 leaseholders that responded on the questionnaires and five leaseholders were interviewed. The legal rights of the possession of protection affects the majority of the participants to carry out larger and long-term investments. The approach that agricultural leaseholders have about the investments are different from leaseholder to leaseholder. The approach differs depending on what kind of investment it is. Factors such as cost, scale and time-consuming investments is affecting leaseholders approach to investments on the real property they lease.

Page generated in 0.0466 seconds