No description available.

No description available.

This reportcommunicates the processes and results of my degree work in industrial design at candidate level at Umeå Institute of Design. During my degree work I had a cooperation with Svenska Jägareförbundet (Swedish Hunters Assosiation). The aim for my project has been to explore how I could make hunting a safer hobby and undertaking. Every year people get seriously injured and in average 2 people a year dies  due to hunting accidents. My goal is to identify problems within the hunters communication and approach. Through a creative design process I will find a valid  nd realistic solution to these problems. My project will be presented as a conceptual solution  hat will be based on currently existing technology. The degree work was carried out in the  pring semester 2012 with a presentation the tenth week and resulted in a full scale visual model, and oral presentation, discussion, argumentation and this report.

Vilka föreställningar om jakt ligger till grund för att den svenska jägaren jagade under senare hälften av 1930-talet? Den här undersökningens syfte är att försöka finna ett svar på detta och bidra till det historiska forskningsläget kring jakt. Jakten började förlora sin betydelse som försörjning under 1900‑talet och mellankrigstiden tycks varit en betydelsefull brytpunkt. När 1938 års jaktlagstiftning kom innebar den slutet för enmansjakterna, med fällor och giller som vanliga jaktmedel, och början till en jakt med ett mer viltvårdande syfte. Tidigare forskning beskriver naturupplevelsen, rekreationen och viltvården som de största anledningarna till jakt under slutet av 1970-talet. Även jaktens betydelse som försörjning och inkomst mellan åren 1920‑1940 har tidigare undersökts. Resultatet från den avhandlingen visar på att försörjningsaspekten av jakten fortfarande fanns kvar för allmogejägaren men att den börjat minska väsentligt efter den nya jaktlagstiftningen 1938. Forskningen jämförs med källmaterialet för att undersöka om motiven och föreställningarna kring jakten stämmer överens. Frågeställningarna är vilka synsätt, tankar och föreställningar kring jakt som återspeglas i jaktlagstiftningsutredningen 1936, riksdagstrycken och jaktlagen 1938, samt tidningarna Svensk Jakt och Jakt och Jägare under perioden 1936‑1940. En kvalitativ textanalys har använts i uppsatsen för att försöka ta reda på bakomliggande värderingar i ord, begrepp och formuleringar som använts i källmaterialet. Uppsatsens resultat skiljer sig till viss del från tidigare forskning då det viltvårdande motivet till jakt här kommer före naturupplevelsen och rekreationen. Jag har i materialet inte funnit något som styrker att jakten skulle spela någon större roll för jägarnas försörjning.

The purpose of this paper is to see which ethical content arguments have in the debate about wolfhunting, particularly with regard to the Svensk Jakt respective Tidningen Djurens Rätt's arguments. The method used in this paper is the analysis of arguments in which I investigate the pro and contra arguments of the four authors of the articles that I have chosen to study. I will avail myself of theories from Carruthers and Franklin. Analysis shows that the authors of the Swedish hunting above all have a ecocentric view of the wolf where it is an instrumental value for the ecosystem, and the authors of Djurens Rätt's has especially a biocentric view of the wolf where it may be an absolute value, but they can also extend to the that the wolf has instrumental value in the ecocentric perspective. The discussion has shown that Djurens Rätt's and Svensk Jakt has a common position that is an ecocentric perspective where the wolf has instrumental value, even though they believe that different actions are different law to protect the species and the ecosystem.

Avvägningen mellan det samhälleliga intresset av att förhindra missbruk av skjutvapen och enskildas möjlighet att inneha skjutvapen för legitima ändamål är en svår men viktig uppgift. För att motverka att skjutvapen missbrukas uppställer den svenska vapenlagstiftningen förhållandevis stora krav på den personliga lämpligheten för den som har för avsikt att inneha skjutvapen. Det är även av stor vikt att innehavet av särskilt farliga skjutvapen reduceras genom bestämmelser om vilka typer av vapen som får användas för olika ändamål. Kravet i 2 kap. 5 § 2 st VL om att ett vapen ska vara lämpligt för sitt ändamål har visats orsaka en rad problem vid tillämpningen av bestämmelsen och bristande förutsebarhet. Eftersom bestämmelsen om vapnets lämplighet för ändamålet inte samspelar med Naturvårdsverkets föreskrifter går det att ifrågasätta om regleringen är effektiv och bidrar till att risken för missbruk av skjutvapen minskar.

Examensarbetet handlar om samerna i Sverige och deras jakt- respektive fångstmetoder samt synen på björnen som andligt djur, vi har jämfört detta med andra arktiska urfolk på samma latitud som samerna. Vi har tittat på hur fördelningen av bytet sett ut mellan och inom grupper/familjer, alltså hur reciprociteten ser ut samt jämfört likheter och skillnader mellan de olika kategorierna och urfolk. Jämfört ritualer samt ceremonier mellan dessa urfolk och på vilket vis de skiljer sig åt. Syftet med detta examensarbete i samiska studier har varit att jämföra samerna i Sverige och andra urfolk på samma latitud när det gäller deras jakt- och fångstkultur ur ett reciprocitetssynsätt. Vi har försökt att begränsa oss i undersökningstexten när det gäller björnen, men det har varit svårt. Metoder som vi har använt oss av i examensarbetet är litteraturstudier, arkivstudier, artikelsök, en informant, samt egna erfarenheter, observationer och traditionell kunskap.  När vi har jämfört olika arktiska urfolk i detta examensarbete har det framkommit många likheter och skillnader när det gäller björnjakt, björnbegravning och björnceremonier bland urfolken. Fångstmetoder på smådjur, fisk och fågel uppvisar även likheter, de har fiskat med egengjorda benkrokar, använt flatstensfällor och använt snaror vid fågelfångst. Generationsöverföring av traditionell kunskap har förekommit och förekommer än idag bland urfolken.

Hunting for marine mammals, mainly the seal species found in the Baltic Sea has long been on Gotland. Much research has been done on how and when seals have been hunted, mainly in the cave Stora Förvar on Stora Karlsö off the west coast of Gotland and on Ajvide. Hunting for porpoises has also occurred, the only whale species that live in the Baltic sea, but not to the same extent as hunting for seals in the Baltic Sea. This master thesis aims to gain a deeper understanding of the relationship between animals and humans by studying the hunting of marine mammals in the Baltic sea from a long-term perspective. The questions for this thesis is to understand how hunting methods have changed, evolved and the economic purpose of hunting marine mammals. For this thesis, six case-studies have been chosen to enable discussion about the hunting in more depth. These six case-studies are from different places and time periods on the island of Gotland were bones from seals and whales have been deposited. The result shows that four seal species and one whale species were hunted during different time periods on the island of Gotland and these were the harp seal, ringed seal, harbour seal, grey seal and the porpoise. These mammals have been an important source for food especially during the stone age but also throughout the later time periods.

No description available.

No description available.