The fragmentation and reduction of deciduous forests in Sweden is threatening many species. Particularity worrying is the loss of broad-leaf trees, since a diversity of species is often associated to them. Today many deciduous trees are situated along the border between forested and open areas, and these small fragments can be important for biodiversity. The aim of this study is to analyze if wildlife management can affect the variation of deciduous trees and bushes in the landscape. In brochures and literature Svenska Jägareförbundet (the Swedish Association for Hunting and Wildlife Management) recommend hunters and landowners to promote deciduous trees – often broad-leaf trees – as wildlife management measures, while the Swedish forestry laws can be sensed as unclear regarding the treatment of these trees. Five properties in Södermanland, Sweden, were chosen as study areas and inventoried in respect of trees and bushes in September 2013. The landowners or game wardens were interviewed about how they manage the landscape to promote, or not promote, hunting. The landscapes’ tree and bush composition and richness in ten randomly selected plots on each property were compared and analyzed in relation to the landowners’ attitudes toward wildlife management and biodiversity. The interviewed landowners and game wardens who implemented wildlife management on their properties considered that they were promoting biodiversity in general, while the landowner who did not approve of wildlife management believed that game animals were threatening the biodiversity of the forest. The species inventories showed significant differences in species richness between the landscapes, where the property without wildlife management had the least amount of bush and tree species. No significant differences were found in respect of broad-leaf trees between the landscapes. The property with the least species also was the property with the lowest beta diversity, considered the variation between plots, and its species composition differed the most from that in the landscape where most species were found. The result of this study suggests that active wildlife management could increase deciduous trees and bushes in the landscape of Södermanland. Wildlife management could also create habitat corridors and possible stepping stones in the landscape, but to restore whole deciduous forests major actions are probably needed, including clearer regulations from Skogsstyrelsen (the Swedish Forest Agency) and development of alternative land use methods compared with today.

<p>Det här är en studie med syftet att ta reda på hur grävlingar reagerar på att vistas i fälla och om det kan påvisas att djuren upplever stress. Fällvistelserna har varit korta och långa, under dagtid samt nattetid. Grävlingarnas beteenden, hjärtfrekvens och kroppstemperatur har studerats. I materialet finns även en metod för insamling av underlag till stresshormon analys. Datainsamling har gjorts dels under vistelsen i fälla, men även under de närmast följande dygnen efteråt samt under en avslutande period av naturligt beteende. Grävlingarna i studien var fyra honor och uppfödda i hägn och var vad jag kallar människovana. För att studera beteende har grävlingarna filmats och materialet analyserats. För telemetri (hjärtfrekvens och kroppstemperatur) har utrustning med sändare inopererade i buken på grävlingarna använts. Min slutsats är att grävlingarna blev påverkade av vistelsen i fällan. Det yttrade sig i en ökad hjärtfrekvens och hög fysisk aktivitet. Ökad hjärtfrekvens uppmättes även hos grävlingar som till synes var lugna vilket visar att de var påverkade fast det inte syns på beteendet. Grävlingarna var något aktivare under nattbehandlingarna än under dagbehandlingarna. </p><p>Då resultaten i den här studien tyder på att djuren lider, bör reglerna för kontroll och användande av fälla undersökas närmare.</p>

<p>Jakttraditionen är ett exempel på speciesism – diskriminering av en individ på grund av dess arttillhörighet. Jakten rättfärdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma värde som människans. Men jakten är också ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fält. Denna text är en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat på en undersökning av språket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.</p><p>Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrån kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, våldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhållningssätt, och som därmed är förutsättningar för jaktens varande och rättfärdigande. I dessa kategorier har jag så letat efter paralleller till heteronormativa och androcentriska traditioner.</p><p>Parallellerna visade sig vara många och ofta tydliga, och fanns inom samtliga de undersökta områdena – alla de undersökta områden som möjliggör jakttraditionen, är också grundläggande för en androcentrisk samhällsstruktur och för ett fortsatt förtryck av icke-heteronormativa personer.</p><p>Slutsatsen blir att traditioner som gynnar förhärskande strukturer och som leder till förtryck och ofrihet för en grupp också riskerar att automatiskt drabba andra förtryckta grupper. Och omvänt, kan därmed vunna rättigheter för en förtryckt grupp försvaga de förhärskande strukturerna överlag, och på det sättet också ge ökade möjligheter för andra förtryckta grupper att hävda sin rätt.</p> / <p>The hunting tradition is an example of speciesism – discrimination of an individual on the grounds of to which species it belongs. Hunting is justified by the presumption that the life of an animal is of a lesser value than the life of human being. But hunting is also a seemingly very male dominated and hetero-normative field. This text is a discussion around the parallels between hetero-normative structures and the hunting tradition, based on an examination on the language and attitudes in hunting magazines, and analyzed from a queer theoretic and antispeciesist perspective.</p><p>The examination of the texts are made from the categories of control, objectification and categorization, masculinity standardization, glorification of violence, and hierarchic structuring, which are all of them contributing to a speciesist view, and by such are crucial for the being and justification of hunting. Within these categories, I have then looked for parallels with hetero-normative and androcentric traditions.</p><p>The parallels proved to be many and often obvious, and were found within all of the examined fields – all of the examined fields which give possibility for the hunting tradition, are also fundamental for an androcentrically structured society and a continued oppression of non-hetero-normative persons.</p><p>In conclusion, traditions which are favouring predominant structures and which leads to oppression and lack of freedom for one group also risk to automatically affect other oppressed groups. And in reverse, rights won for one oppressed group may weaken the predominant structures overall, and by such also bring increased opportunities for other oppressed groups to claim their rights too.</p>

Jakttraditionen är ett exempel på speciesism – diskriminering av en individ på grund av dess arttillhörighet. Jakten rättfärdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma värde som människans. Men jakten är också ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fält. Denna text är en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat på en undersökning av språket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv. Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrån kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, våldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhållningssätt, och som därmed är förutsättningar för jaktens varande och rättfärdigande. I dessa kategorier har jag så letat efter paralleller till heteronormativa och androcentriska traditioner. Parallellerna visade sig vara många och ofta tydliga, och fanns inom samtliga de undersökta områdena – alla de undersökta områden som möjliggör jakttraditionen, är också grundläggande för en androcentrisk samhällsstruktur och för ett fortsatt förtryck av icke-heteronormativa personer. Slutsatsen blir att traditioner som gynnar förhärskande strukturer och som leder till förtryck och ofrihet för en grupp också riskerar att automatiskt drabba andra förtryckta grupper. Och omvänt, kan därmed vunna rättigheter för en förtryckt grupp försvaga de förhärskande strukturerna överlag, och på det sättet också ge ökade möjligheter för andra förtryckta grupper att hävda sin rätt. / The hunting tradition is an example of speciesism – discrimination of an individual on the grounds of to which species it belongs. Hunting is justified by the presumption that the life of an animal is of a lesser value than the life of human being. But hunting is also a seemingly very male dominated and hetero-normative field. This text is a discussion around the parallels between hetero-normative structures and the hunting tradition, based on an examination on the language and attitudes in hunting magazines, and analyzed from a queer theoretic and antispeciesist perspective. The examination of the texts are made from the categories of control, objectification and categorization, masculinity standardization, glorification of violence, and hierarchic structuring, which are all of them contributing to a speciesist view, and by such are crucial for the being and justification of hunting. Within these categories, I have then looked for parallels with hetero-normative and androcentric traditions. The parallels proved to be many and often obvious, and were found within all of the examined fields – all of the examined fields which give possibility for the hunting tradition, are also fundamental for an androcentrically structured society and a continued oppression of non-hetero-normative persons. In conclusion, traditions which are favouring predominant structures and which leads to oppression and lack of freedom for one group also risk to automatically affect other oppressed groups. And in reverse, rights won for one oppressed group may weaken the predominant structures overall, and by such also bring increased opportunities for other oppressed groups to claim their rights too.

Det här är en studie med syftet att ta reda på hur grävlingar reagerar på att vistas i fälla och om det kan påvisas att djuren upplever stress. Fällvistelserna har varit korta och långa, under dagtid samt nattetid. Grävlingarnas beteenden, hjärtfrekvens och kroppstemperatur har studerats. I materialet finns även en metod för insamling av underlag till stresshormon analys. Datainsamling har gjorts dels under vistelsen i fälla, men även under de närmast följande dygnen efteråt samt under en avslutande period av naturligt beteende. Grävlingarna i studien var fyra honor och uppfödda i hägn och var vad jag kallar människovana. För att studera beteende har grävlingarna filmats och materialet analyserats. För telemetri (hjärtfrekvens och kroppstemperatur) har utrustning med sändare inopererade i buken på grävlingarna använts. Min slutsats är att grävlingarna blev påverkade av vistelsen i fällan. Det yttrade sig i en ökad hjärtfrekvens och hög fysisk aktivitet. Ökad hjärtfrekvens uppmättes även hos grävlingar som till synes var lugna vilket visar att de var påverkade fast det inte syns på beteendet. Grävlingarna var något aktivare under nattbehandlingarna än under dagbehandlingarna. Då resultaten i den här studien tyder på att djuren lider, bör reglerna för kontroll och användande av fälla undersökas närmare.

No description available.

The Sami has lived of reindeer husbandry for more than a thousand years, but the reindeer has also been an important prey for predators as wolverines, bears, lynx’ and wolfs. For the reindeer and their own survival, the Sami therefor have developed a unique knowledge regarding predators they must avoid, of which the wolf is the worst of them all. This thesis attempts to point out in which ways the wolf has effected the reindeer husbandry in Sweden, and how the problems has been presented through three periods during the last hundred years, in one of the Sami’s own media channels, the magazine called Samefolket. The thesis also attempts to clarify the implemented and proposed solutions, and the changing of them, and even to find out how the reindeer herder’s, and people in general, have looked at the occurrence of wolves, now and then. The Swedish wolf population has increased considerably during the last hundred years, but the occurrence of wolves has been a significant problem for the reindeer husbandry during all the treated periods. The wolves chases, sores, aches and kills all kinds of reindeers, and spreads the reindeer herds, and scares them and makes them difficult to work with. In addition, this create great frustration, stress and a lot of extra work for those who work with the reindeers. Several measures to solve the problem has been proposed, and with different results. In previous years, hunting with different methods was common, and good hunting performances was prized. From 1966, killing wolves is illegal. The development of good compensation systems is therefore one of the tried solutions of the problems after that. In recent years, it has also been decided that the wolf population should not exceed a particular number of individuals in the reindeer pastry areas.

The purpose of this study is to understand how increased hunting tourism can affect a long-existing hunting culture in a region. To answer the purpose, the region of Värmland was chosen and then the research questions were designed; What is the existing hunting culture like in Värmland? And what impact can hunting tourism have on the existing hunting culture in the region of Värmland?  The study is based on social constructivism as a science theoretical focus. To answer the questions, a qualitative method was used, where interviews with seven different respondents took place. The respondents selected for the study integrate with hunting or commercialization of hunting in their spare time or through work. The data from the interviews have been analyzed through a thematic analysis model to achieve results. The study follows three topics that can be discerned in theory, result and analysis. These topics on which the study is mainly based on are hunting culture, hunting tourism and ethics. To create an understanding of hunting culture and tourism, sections on the impact of tourism on culture, commodification, authenticity, hunting, nature tourism and VFR have been added to the theoretical framework. The results of the study show that Värmland has a long traditional and well-known hunting culture in the county, but hunting tourism is virtually non-existent for the moment. A major obstacle that has emerged during the study is the wolf issue, and the problem that it entails when hunting with dogs. The wolf is seen as a major threat in the establishment of hunting tourism in the region. In addition to the problem with the wolf, the study's respondents generally are in favor of hunting tourism if it is handled in such a way that the entire area in which tourism operates is promoted by it. The study analyses the challenges and potential positive outcomes of hunting tourism, and the impact they have or will have on the hunting culture. It also analyses the importance of ethics and ethical dilemmas, both in hunting and hunting tourism. The study's conclusion presents the answers to the research questions and indicates that hunting tourism has a possible chance to emerge and promote a hunting culture in Värmland, rather than inhibiting it. Since the wolf is still a major problem, hunting tourism aimed at wild boar or beavers is therefore proposed as a potential market that can emerge. Linked to the results of the study, the conclusion also presents the importance of entrepreneurship in rural areas, what opportunities exist and which in turn can benefit the regional hunting culture both economically and socially. / Studien syftar till att skapa förståelse för hur en ökad jaktturism kan påverka en sedan länge existerande jaktkultur i en region. För att besvara syftet valdes region Värmland och därefter utformades frågeställningarna; Hur ser den befintliga jaktkulturen ut i Värmland? Samt vilken påverkan kan jaktturism ha på den befintliga jaktkulturen i region Värmland? Studien baseras på social konstruktivism som vetenskapsteoretiska inriktning. För att besvara frågeställningarna valdes en kvalitativ metod i studien, där intervjuer med sju olika respondenter ägt rum. Respondenterna som valts ut för studien integrerar med jakt eller kommersialisering av jakt på fritiden eller genom arbete. Insamlade data från intervjuer har analyserats genom en tematisk analysmodell för att nå resultat. Studien följer genomgående tre teman som går att urskilja i teori, empiri och analys. Dessa teman som studien huvudsakligen bygger på är jaktkultur, jaktturism och etik. För att skapa förståelse för jaktkultur och jaktturism har avsnitt om kultur, kommodifiering, autenticitet, jakt, naturturism, VFR och fritidshusturism lagts till i det teoretiska ramverket.  Resultatet i studien visar på att Värmland har en sedan länge traditionsenlig och stadig jaktkultur i länet men att jaktturismen är i princip obefintligt i dagsläget. Ett stort hinder som framkommit under studiens gång är vargen, och den problematik som den medför vid jakt med hund. Därför ses vargen som ett stort hot vid etablering av jaktturism i länet. Utöver problematiken med vargen ställer sig studiens respondenter generellt positiva till jaktturism om den hanteras på så sätt att hela bygden som turismen verkar i främjas av den. I studien analyseras jaktturismens utmaningar och potentiella positiva utfall, och vilken påverkan dessa har eller kommer kunna ha på jaktkulturen. Således analyseras även vikten av etik och etiska dilemman, både inom jakt och jaktturism. I studiens slutsats presenteras svaren på frågeställningarna och indikerar på att jaktturismen har en möjlig chans att växa fram och gynna en jaktkultur i region Värmland, snarare än att hämma den. Då vargen fortfarande är ett stort problem föreslås därför jaktturism inriktad mot vildsvin eller bäver som en potentiell marknad som kan växa fram. Kopplat till studiens resultat presenterar även slutsatsen vikten av entreprenörskap som sker på landsbygd, vilka möjligheter som finns och som i sin tur kan gynna den regionala jaktkulturen både ekonomisk och socialt.

Denna text är en uppsats om min konst. En kollage-artad sammanställning bestående av olika koncentrat, eller ska jag kalla det för koncentrerade förklaringar, tankelekar och processer. Text och bild består av de arbeten jag hittills odlat fram under min tid här på Konstfack, tillsammans med den mylla som dessa är sprungna ur.

Debatten kring jakt är alltjämt relevant ur en samtida svensk kontext där olika värden såsom biologisk mångfald, jordbruket med sina ekonomiska, kulturella och djuretiska aspekter, omsorg om vilda djur samt jaktformers kulturhistoriska arv bland lokalbefolkningen företräds. I Sverige finns yrkesjägare, jaktkritiker, fritidsjägare, människor som vuxit upp med jakt och människor som inte har någon egentlig relation till eller medvetenhet om jakt samt det mesta däremellan. Denna uppsats genomför en innehållsmässig idéanalys av Jägareförbundets utbildningsmaterial för jägarexamen Jägarskolan utifrån etiska och miljöetiska teorier med syfte att tolka vilka idéer om värde och moraliska skyldigheter som görs i materialet. Uppsatsen finner att materialet kan anses uttrycka en svagt ekocentrisk dygdetik där arter och ekosystem samt i viss mån icke-mänskliga djur kan anses ha ett egenvärde samt att odlandet av vissa egenskaper och färdigheter är nödvändiga för en etiskt korrekt förståelse och handlande.