<p>Detta examensarbete har som syfte att bidra till en ökad kvalitetsmedvetenhet vid inköp av lövträd. Målet var att genom att studera litteratur, redovisa ett kunskapsunderlag där begreppet växtkvalitet vad gäller lövträd beskrivs översiktligt. Arbetet behandlar översiktligt innebörden av begreppen fysiologisk kvalitet, morfologisk kvalitet, genetisk kvalitet och sundhet. Dessa begrepp samverkar tillsammans inom det övergripande begreppet växtkvalitet. Detta kunskapsunderlag ligger sedan till grund för den urvalsprocess i vilket författaren har prioriterat vilka delar som en privatkund, intresserad av att köpa av lövträd, bör känna till. Utifrån detta urval har sedan ett förslag på en broschyr utformats. Broschyren syftar till hjälpa kunden att ta hänsyn till växtkvalitet samt vägleda konsumenten till för kunden bra inköp, utifrån olika faktorer inombegreppet växtkvalitet.</p>

Detta examensarbete har som syfte att bidra till en ökad kvalitetsmedvetenhet vid inköp av lövträd. Målet var att genom att studera litteratur, redovisa ett kunskapsunderlag där begreppet växtkvalitet vad gäller lövträd beskrivs översiktligt. Arbetet behandlar översiktligt innebörden av begreppen fysiologisk kvalitet, morfologisk kvalitet, genetisk kvalitet och sundhet. Dessa begrepp samverkar tillsammans inom det övergripande begreppet växtkvalitet. Detta kunskapsunderlag ligger sedan till grund för den urvalsprocess i vilket författaren har prioriterat vilka delar som en privatkund, intresserad av att köpa av lövträd, bör känna till. Utifrån detta urval har sedan ett förslag på en broschyr utformats. Broschyren syftar till hjälpa kunden att ta hänsyn till växtkvalitet samt vägleda konsumenten till för kunden bra inköp, utifrån olika faktorer inombegreppet växtkvalitet.

The forests of Sweden are constantly changing. Map studies indicate that the amount of deciduous trees in Sweden has decreased in recent years in favor of the coniferous trees. The National Forest Inventory has since the early 1920s monitored the Swedish forests and in recent years has made the old data digitally available. In the present project, we have investigated how the numbers of stems in different diameter classes have changed for birch and other deciduous trees. The inventory was conducted in the same manner as in the first forest inventory. Ten meters wide transects, each two kilometers long, were inventoried from west to east in oak woodland south of Linköping. All trees breast-height diameter were measured in the transect and placed in nine diameter classes. The total number of stems per hectare for both birch and other deciduous trees had increased in area. The results of the inventory also show that the proportion of deciduous trees against conifers had increased by about ten percent for all diameter classes. The increased stem number, here documented in a small spatial scale, is in accordance with previous studies in Sweden. However, the other result differs from the hypothesis that deciduous trees should have decreased and pine trees increased. Based on previous studies in Sweden, conifers and especially spruce has increased. The increase of deciduous trees may be due to the investigation area that has historically been characterized by large areas of meadows and pastures. In the study area, there are a small number of landowners with large estates, who have been able to preserve the deciduous forest.

The fragmentation and reduction of deciduous forests in Sweden is threatening many species. Particularity worrying is the loss of broad-leaf trees, since a diversity of species is often associated to them. Today many deciduous trees are situated along the border between forested and open areas, and these small fragments can be important for biodiversity. The aim of this study is to analyze if wildlife management can affect the variation of deciduous trees and bushes in the landscape. In brochures and literature Svenska Jägareförbundet (the Swedish Association for Hunting and Wildlife Management) recommend hunters and landowners to promote deciduous trees – often broad-leaf trees – as wildlife management measures, while the Swedish forestry laws can be sensed as unclear regarding the treatment of these trees. Five properties in Södermanland, Sweden, were chosen as study areas and inventoried in respect of trees and bushes in September 2013. The landowners or game wardens were interviewed about how they manage the landscape to promote, or not promote, hunting. The landscapes’ tree and bush composition and richness in ten randomly selected plots on each property were compared and analyzed in relation to the landowners’ attitudes toward wildlife management and biodiversity. The interviewed landowners and game wardens who implemented wildlife management on their properties considered that they were promoting biodiversity in general, while the landowner who did not approve of wildlife management believed that game animals were threatening the biodiversity of the forest. The species inventories showed significant differences in species richness between the landscapes, where the property without wildlife management had the least amount of bush and tree species. No significant differences were found in respect of broad-leaf trees between the landscapes. The property with the least species also was the property with the lowest beta diversity, considered the variation between plots, and its species composition differed the most from that in the landscape where most species were found. The result of this study suggests that active wildlife management could increase deciduous trees and bushes in the landscape of Södermanland. Wildlife management could also create habitat corridors and possible stepping stones in the landscape, but to restore whole deciduous forests major actions are probably needed, including clearer regulations from Skogsstyrelsen (the Swedish Forest Agency) and development of alternative land use methods compared with today.

Denna studie genomfördes längs med Nissans vattensystem i Jönköpings län mellan januari och april år 2023. Fältabetet utfördes i 19 lokaler på Sveaskogs mark som omfattas av Jönköpings Länsstyrelses nya vattenvårdsavtal. Ett av avtalets huvudmål är att utveckla och bevara ekologiskt funktionella kantzoner, det område av vattendragsfåran mellan lägsta och högsta vattenstånd samt övrig mark med direkt påverkan på vattendragets ekologi. Syftet i detta arbete har varit att följa upp ett delmål som syftar till att främja återväxten av lövträd i de skyddade kantzonerna. I denna studie har uppkommande trädplantor mellan 30-100 centimeter noterats i cirkelprovytor i de 19 lokalerna. Statistiska analyser utfördes sedan på den insamlade datan för att bedöma eventuella skillnader mellan de 11 lokaler som åtgärdats enligt avtalet jämfört med 8 som inte åtgärdats ännu. Även virkesvolymen för de olika områdena mättes som ett sätt att bedöma skillnaderna i ljusförhållanden.Resultaten av de statistiska analyserna visar att det kommer upp ett större antal lövträd i de åtgärdade lokalerna än i de oåtgärdade. Tidigare forskning tyder på att detta beror på den ökade ljustillgången.

Sett över hela landet växer ädellövskog endast på en procent av den produktiva skogsmarken. I det studerade området Dalsland utgörs virkesförrådet uppskattningsvis av tre procent ädla lövträd. Dess förekomst är därför att betrakta som relativt sällsynt. Denna studie hade för avsikt att intervjua markägare som har valt att nyetablera med ädellövskog och genom det förstå vad det är som bidragit till att de föryngrat med dessa trädslag. Undersökningen utfördes genom att sex individer som nyetablerat med ädellövskog intervjuades. Resultatet sammanställdes därefter genom att se på gruppen som en helhet och lyfta fram samtliga påverkande faktorer. Utifrån resultatet kunde 13 faktorer identifieras som bidragande och en förståelse kring dem redogöras för.  Det kan konstateras att ett flertal faktorer påverkat markägarna i valet att plantera ädellövskog.

Denna studie undersöker de estetiska värderingarna av materialet trä i möbelproduktion och hur det påverkar materialåtgången. Tidigare forskning har främst undersökt träslaget furu och det estetiska urvalet som händer redan i träproduktion. Resultat i denna studie har visat att ett så homogent material som möjligt är att föredra, utan kvistar, färgförändring och ojämn fiberriktning. Större produktionsbolag ser till att spillmaterial som blir över efter sortering blir pappersmassa eller spån. Möbeltillverkare har inte resurser för att ge sitt spill ett andra liv utan eldar upp det. Liknande studier har kommit fram till att det finns estetiska preferenser på trä men inte hur man kan påverka konsumentens val. Hur kan man genom design förändra den estetiska värderingen kring valet av material och förhindra onödigt svinn? Syftet med detta projekt är att genom kritisk design belysa problematiken kring hur vi konsumerar material utifrån estetiska värderingar och konsekvenserna det medför. Kvalitativa metoder i form av expertintervjuer har gjorts för att samla information om hur möbelproducenter väljer sitt material utifrån estetiska preferenser. Resultatet påvisar att en möbel kan generera spill på upp till 70 procent av en planka. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att visa på de negativa följderna som kommer av att välja bort ett värdefullt material för att det inte är estetiskt tilltalande. / This study examines the aesthetic values of the material wood in furniture manufacturing and how it affects material consumption. Previous research has mainly examined the wood species pine and the aesthetic selection that occurs in wood production. Results in this study have shown that a homogeneous material as possible is preferable, without knots, irregular coloration, and uneven grain. Larger production companies ensure that waste material that remains after sorting becomes pulp or flakes. Furniture manufacturers do not have the resources to give their waste another life, instead they burning the wood for heat. Similar studies have concluded that there are aesthetic preferences on wood but not how to influence consumer choice. How can design change the aesthetic value of the choice of material and prevent unnecessary waste? The purpose of this project is to shed light on the problem of how we consume materials based on aesthetic values and the consequences it has through a critical design perspective. Qualitative methods in the form of expert interviews have been made to gather information on how furniture manufacturers choose their materials based on aesthetic preferences. The results show that a piece of furniture can generate wood waste up to 70 percent of a plank. From a sustainability perspective, it is important to point out the negative consequences that will opt out of a valuable material because it is not aesthetically pleasing.