De ädla lövträden har genom historien varit värdefulla för Sverige och det har funnits lagstiftning om dessa sedan 1200-talet. Syftet med denna studie var att undersöka de privata enskilda skogsägarnas uppfattning om ädellövskogslagen och om den hämmar nyetablering av ädellövskogsbestånd. I denna studie har två metoder använts för att belysa frågeställningarna ur olika perspektiv: enkätundersökning till skogsägare och intervjuer med utvalda personer ifrån skogsnäringen. Enkätrespondenternas huvudskäl till att inte vilja anlägga en ny ädellövskog var ekonomi och ädellövskogslagen. Troligtvis behövs det en lagstiftning för att skydda arealen med ädellövskog men för att skapa ett intresse för att nyetablera ädellövskog hade det lagliga skyddet behövts göras mer flexibelt samt att kunskapsmässigt stöd hade erbjudits.

Sett över hela landet växer ädellövskog endast på en procent av den produktiva skogsmarken. I det studerade området Dalsland utgörs virkesförrådet uppskattningsvis av tre procent ädla lövträd. Dess förekomst är därför att betrakta som relativt sällsynt. Denna studie hade för avsikt att intervjua markägare som har valt att nyetablera med ädellövskog och genom det förstå vad det är som bidragit till att de föryngrat med dessa trädslag. Undersökningen utfördes genom att sex individer som nyetablerat med ädellövskog intervjuades. Resultatet sammanställdes därefter genom att se på gruppen som en helhet och lyfta fram samtliga påverkande faktorer. Utifrån resultatet kunde 13 faktorer identifieras som bidragande och en förståelse kring dem redogöras för.  Det kan konstateras att ett flertal faktorer påverkat markägarna i valet att plantera ädellövskog.

Trenden för biologisk mångfald i världen är negativ och skogslevande arter är inget undantag. I denna studie undersöks den tätortsnära, kommunägda skogen Hallaholm i Åtvidaberg, Östergötland. Studien fastställer vilka naturtyper som finns i skogens olika delar och delområdena bedöms utifrån förekomst av de rödlistade arterna ekticka och tallticka samt av fasta strukturer som död ved, lavbeväxta träd, vedsvampar och hålträd. Därtill görs en bedömning av vilken betydelse områdets olika naturtyper har för regionens gröna infrastruktur. Naturtyperna är huvudsakligen ädellöv, triviallöv, tall, gran och gräsmark och studien visar att de högsta naturvärdena och även största betydelsen för grön infrastruktur finns bland ädellöv, triviallöv och gräsmark, till viss del även bland tall och de lägsta värdena finns bland gran. Fem förekomster av tallticka och tre fynd av ekticka är funna. Grundat på resultaten och den inhämtade kunskapen om Hallaholm föreslås åtgärder för att främja den biologiska mångfalden och områdets betydelse för närboendes rekreation. / The global trend for biological diversity is negative and that goes also for species living in the forest. This study is investigating the urban forest Hallaholm in Åtvidaberg, Östergötland, which is owned by the municipality. The study concludes the different habitat types which are present in different parts of the forest. The parts are assessed based on the presence of Fomitiporia robusta, Porodaedalea pini and of structures such as dead trees, lichen on trees, poroid fungi and hollow trees. There is also an assessment of the importance of the different habitat types for the green infrastructure in the region. The habitat types are mainly deciduous and broad-leaved deciduous forest, pine, spruce and grassland. This study shows that the highest ecological values and the greatest importance for green infrastructure is found among deciduous forest, broad-leaved deciduous forest and grassland, also partly among pine and the lowest values are found among spruce. New records of Fomitiporia robusta and Porodaedalea pini were noted. Measures on how to increase the biological diversity and the importance of the forest for recreational activities are suggested based on the results and on the collected knowledge of the forest.

Due to biodiversity loss being large as well as threatening ecosystem functions necessary for oursociety, the UN and EU have created regulations, strategies, and targets to improve biodiversity.Nationally in Sweden, and locally in Stockholm municipality, actions have also been taken. Oakhabitat is especially interesting for the municipality due to its high biodiversity values. This is whyin this study biodiversity connected to potential oak habitats was analysed by a GIS-basedconnectivity model; through which maps depicting possible movements by a model speciescomplex were created. An interview study was performed to investigate the use of GIS-basedplanning support tools for biodiversity, from the perspectives of professionals. Results suggestthat the methods for making choices regarding friction values need to be more transparent andbetter communicated, or standardised, both alternatives with the goal of facilitating interpretationof maps by physical planners. Also, depending on where in the planning process GIS-basedplanning support tools are used, they can be used in different ways. Early in the process, or evenbefore planning starts, they can act as decision support. After the implementation of a plan, theycan instead be beneficial for follow-up of biodiversity aspects. / Förlust av biologisk mångfald är problematisk och påverkar effektiviteten hos naturligaekosystem. De planetära gränserna för biologisk mångfald har sedan länge överskridits. Mål,lagar, och strategier från FN, EU och nationellt visar att frågor kopplade till biologisk mångfald ärbåde viktiga och aktuella. År 2020 antogs Stockholms stads första Handlingsplan för Biologisk Mångfald, vilken påverkarflertalet lokala åtgärder och mål. Ekar, som är en del av det svenska ädellövsbeståndet, ärprioriterade i Stockholms arbete med biologisk mångfald. I GIS-analyser har vissa skalbaggsarteranvänts som indikatorer för bedömning av naturvärden hos dessa bestånd. I denna studie genomfördes en litteraturstudie och fyra intervjuer för djupare insikt i relationenmellan GIS-baserade verktyg för planeringsstöd för biologisk mångfald, och fysisk planering, iStockholms stad. Ytterligare litteraturstudier genomfördes, inriktade på modellarter för biologiskmångfald i ekhabitat, samt tillvägagångssätt vid skapande av friktionsraster.Konnektivitetsanalyser av potentiella ekhabitat, i studieområdet Skarpnäck i södra Stockholm,genomfördes i ArcGIS och Linkage Mapper. Dessa fokuserade på analysens känslighet vidvariation av utvalda parametrar. Huvudsakliga resultat utgörs av kartor där korridorer och kostviktade avstånd beskrivermöjligheten till rörelse mellan habitat, samt hur dessa kan variera drastiskt av attparametervärden ändras. Den största skillnaden uppstod när större vägar betraktades sombarriärer. Det andra huvudsakliga resultatet består av en sammanställning av de intervjuer somutfördes. Där framgår att tidigt i planeringsprocessen, eller innan planprocessen påbörjas, kanGIS-baserade planeringsverktyg användas som beslutstöd. När planen genomförts kan de iställetvara användbara för uppföljning av konsekvenser för biologisk mångfald. Där dessa delar möts uppstår en diskussion om hur GIS-baserade verktyg kan utgöra ett stöd vidplanering för biologisk mångfald, hur det idag används på flertalet sätt och att användningen bådekan utökas och förbättras. Brister i transparens, och rättfärdigande av val av metod ochfriktionsvärden i konnektivitetsanalyser, ses i ljuset av möjligheten att som icke-professionellinom GIS kunna tolka kartor menade att användas som planeringsstöd.