Due to biodiversity loss being large as well as threatening ecosystem functions necessary for oursociety, the UN and EU have created regulations, strategies, and targets to improve biodiversity.Nationally in Sweden, and locally in Stockholm municipality, actions have also been taken. Oakhabitat is especially interesting for the municipality due to its high biodiversity values. This is whyin this study biodiversity connected to potential oak habitats was analysed by a GIS-basedconnectivity model; through which maps depicting possible movements by a model speciescomplex were created. An interview study was performed to investigate the use of GIS-basedplanning support tools for biodiversity, from the perspectives of professionals. Results suggestthat the methods for making choices regarding friction values need to be more transparent andbetter communicated, or standardised, both alternatives with the goal of facilitating interpretationof maps by physical planners. Also, depending on where in the planning process GIS-basedplanning support tools are used, they can be used in different ways. Early in the process, or evenbefore planning starts, they can act as decision support. After the implementation of a plan, theycan instead be beneficial for follow-up of biodiversity aspects. / Förlust av biologisk mångfald är problematisk och påverkar effektiviteten hos naturligaekosystem. De planetära gränserna för biologisk mångfald har sedan länge överskridits. Mål,lagar, och strategier från FN, EU och nationellt visar att frågor kopplade till biologisk mångfald ärbåde viktiga och aktuella. År 2020 antogs Stockholms stads första Handlingsplan för Biologisk Mångfald, vilken påverkarflertalet lokala åtgärder och mål. Ekar, som är en del av det svenska ädellövsbeståndet, ärprioriterade i Stockholms arbete med biologisk mångfald. I GIS-analyser har vissa skalbaggsarteranvänts som indikatorer för bedömning av naturvärden hos dessa bestånd. I denna studie genomfördes en litteraturstudie och fyra intervjuer för djupare insikt i relationenmellan GIS-baserade verktyg för planeringsstöd för biologisk mångfald, och fysisk planering, iStockholms stad. Ytterligare litteraturstudier genomfördes, inriktade på modellarter för biologiskmångfald i ekhabitat, samt tillvägagångssätt vid skapande av friktionsraster.Konnektivitetsanalyser av potentiella ekhabitat, i studieområdet Skarpnäck i södra Stockholm,genomfördes i ArcGIS och Linkage Mapper. Dessa fokuserade på analysens känslighet vidvariation av utvalda parametrar. Huvudsakliga resultat utgörs av kartor där korridorer och kostviktade avstånd beskrivermöjligheten till rörelse mellan habitat, samt hur dessa kan variera drastiskt av attparametervärden ändras. Den största skillnaden uppstod när större vägar betraktades sombarriärer. Det andra huvudsakliga resultatet består av en sammanställning av de intervjuer somutfördes. Där framgår att tidigt i planeringsprocessen, eller innan planprocessen påbörjas, kanGIS-baserade planeringsverktyg användas som beslutstöd. När planen genomförts kan de iställetvara användbara för uppföljning av konsekvenser för biologisk mångfald. Där dessa delar möts uppstår en diskussion om hur GIS-baserade verktyg kan utgöra ett stöd vidplanering för biologisk mångfald, hur det idag används på flertalet sätt och att användningen bådekan utökas och förbättras. Brister i transparens, och rättfärdigande av val av metod ochfriktionsvärden i konnektivitetsanalyser, ses i ljuset av möjligheten att som icke-professionellinom GIS kunna tolka kartor menade att användas som planeringsstöd.