Spelling suggestions: "subject:"gräsmarker"" "subject:"gräsmatta""
1 |
Potential för produktion i kantzoner att gynna både miljön och människan : En litteraturstudie med fokus på kolinlagring, näringsläckage och biologisk mångfald / The potential for production in field margins to benefit both the environment and humans : A literature review focusing on carbon sequestration, nutrient leaching and biodiversity lossKarlsson, Lisa January 2014 (has links)
Kantzoner har en lång tradition i odlingslandskapet och används i dag som en miljöåtgärd som finansieras med ersättningar för att minska näringsläckage från åkrarna och bevara biologisk mångfald. Behovet av denna typ av åtgärder är en konsekvens av människans utnyttjande av naturen, där denna formats för att anpassa mänskliga behov med begränsad hänsyn för hur naturen påverkas av detta. Metoder för hållbar utveckling efterfrågas och med detta i åtanke tillägnas fokus i denna litteraturstudie kantzonernas potential att bidra med värden för både miljö och människa. Studien riktar sig mot möjligheten att skapa naturliga habitat där de mänskliga insatserna bidrar med positiva värden för naturen, samtidigt som hon kan ta del av de värden som produceras i kantzonen. Resultatet visar på att det finns en god möjlighet att producera biomassa samtidigt som produktionen i sig gynnar inbindningen av kol, minskar näringsläckage och ökar den biologiska mångfalden. Potentialen för kolinbindning beräknas vara 31% högre i gräsmarker jämfört med åkermark vilket genererar en möjlig kolinlagring på 95 ton/hektar. Kantzonerna kan även minska näringsläckagen då de uppmätts kunna bromsa 60-80% av det fosfor och 40-80% av det kvävet som passerar kantzonen. Vad gäller den biologiska mångfalden så kan kantzoner erbjuda habitat som kan härbärgera fler arter samt fler individer inom arterna.
|
2 |
Grön infrastruktur och naturvärden i tätortsnära skog : Analys och åtgärdsförslag för Hallaholm i ÅtvidabergKraft, Veronica January 2021 (has links)
Trenden för biologisk mångfald i världen är negativ och skogslevande arter är inget undantag. I denna studie undersöks den tätortsnära, kommunägda skogen Hallaholm i Åtvidaberg, Östergötland. Studien fastställer vilka naturtyper som finns i skogens olika delar och delområdena bedöms utifrån förekomst av de rödlistade arterna ekticka och tallticka samt av fasta strukturer som död ved, lavbeväxta träd, vedsvampar och hålträd. Därtill görs en bedömning av vilken betydelse områdets olika naturtyper har för regionens gröna infrastruktur. Naturtyperna är huvudsakligen ädellöv, triviallöv, tall, gran och gräsmark och studien visar att de högsta naturvärdena och även största betydelsen för grön infrastruktur finns bland ädellöv, triviallöv och gräsmark, till viss del även bland tall och de lägsta värdena finns bland gran. Fem förekomster av tallticka och tre fynd av ekticka är funna. Grundat på resultaten och den inhämtade kunskapen om Hallaholm föreslås åtgärder för att främja den biologiska mångfalden och områdets betydelse för närboendes rekreation. / The global trend for biological diversity is negative and that goes also for species living in the forest. This study is investigating the urban forest Hallaholm in Åtvidaberg, Östergötland, which is owned by the municipality. The study concludes the different habitat types which are present in different parts of the forest. The parts are assessed based on the presence of Fomitiporia robusta, Porodaedalea pini and of structures such as dead trees, lichen on trees, poroid fungi and hollow trees. There is also an assessment of the importance of the different habitat types for the green infrastructure in the region. The habitat types are mainly deciduous and broad-leaved deciduous forest, pine, spruce and grassland. This study shows that the highest ecological values and the greatest importance for green infrastructure is found among deciduous forest, broad-leaved deciduous forest and grassland, also partly among pine and the lowest values are found among spruce. New records of Fomitiporia robusta and Porodaedalea pini were noted. Measures on how to increase the biological diversity and the importance of the forest for recreational activities are suggested based on the results and on the collected knowledge of the forest.
|
3 |
Makrofossilanalys som ekologiskt verktyg : En metodutvärderingPettersson, Siri January 2017 (has links)
Approximately 50 percent of all endangered species in Scandinavia are associated with old agricultural landscapes. During the agricultural industrialization of the past century the traditional practices and methods that created these environments have been phased out. This has brought on a serious decline and fragmentation of biomes that many endangered species depend on. Knowledge of traditional agricultural landscapes and their species dynamics is needed to make well informed decisions regarding their care and restoration. One way to acquire such knowledge is to study fossil plant remnants from old agricultural contexts. In this study sub-fossil Cyperaceae achenes were analyzed in an attempt to identify them. The achenes had been preserved in three Iron Age wells (80-980 AD) at the Gilltuna settlement in central Sweden and were found during an archeological investigation in 2010. The purpose of this study was to identify the achenes to species level, make conclusions about the ecology of the surrounding landscape, and construct simple species identification key as well as evaluate archaeobotany as an ecological tool. The identification attempt resulted in 14 determined species, which were in consistency with previous landscape analyses made using ecological species distribution. The resulting identification key is a suggestion, to be expanded in the future. This method can undoubtedly provide further knowledge of prehistoric and historical biomes, but in order to draw useful conclusions the identification technique further as well as knowledge of present regional ecology must be developed, especially concerning different Cyperaceae species‟ response to different kinds of stress.
|
Page generated in 0.0466 seconds