Global ETD Search

1	Past environmental and climate changes in northern Tanzania : vegetation and lake level variability in Empakaai Crater / Ryner, Maria, January 2007 (has links) Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser. Paleoekologi. Paleoklimatologi.
2	Finns det paleoekologiska spår av en vikingatida storgårdsetablering i Finja, Norra Skåne? : – En pollenanalytisk vegetationsundersökning av Vånga mosse, från yngre järnålder till sen medeltid. Drougge, Diana January 2014 (has links) Syftet med uppsatsen är att studera vegetationsutvecklingen och dess förändringar i Finja med hjälp av pollenanalys. De frågor jag önskade få svar på var om det fanns några spår av en vikingatida storgård i Finja, samt eventuella spår av betydande djuruppfödning i området. Finja är rik på fornlämningar från brons-, järnålder och meddeltid, som bekräftar min tes om att Finja/ Mölleröd haft en betydande roll i området runt Finja sjön, troligtvis med odling och handel längs Almaån. En paleoekologisk analys genomfördes från en lagerföljd från Vånga mosse, Finja. Totalt togs fyra meter torvprov upp ur mossen. I den översta metern plockades fjorton prover ut till analys. Två 14C dateringar visade vilket tidsspann proven befann sig i. Cirka 600 pollen räknades från varje prov som sedan sammanställdes i olika pollendiagram som visar förändringarna i vegetationen mellan 660 e.Kr. – 1587 e.Kr. Vånga mosse visar på kontinuerlig markanvändning under hela den undersökta perioden. Stora förändringar kan ses i pollenkurvorna för odlingsindikatorerna från provets början som ökar till höga värden vid mitten av 700 talet e.Kr. med Secale (råg) som största indikator. Förändringen visar att området haft en betydande odlingsverksamhet i cirka 150 år under vikingatiden, vilket styrker tesen om en storgårdsetablering i Finja under denna period. Efter odlingsuppgången minskar aktiviteterna i området, dock med fortsatt kontinuitet i både odling- och betesmarker. Området runt Vånga mosse genomgår en kraftig röjning från tidigt 1000 tal e.Kr. till cirka 1200 e.Kr., tillsammans med en expansiv nyodlingsperiod från 1000 e.Kr., som kan ses i båda sädesarterna i diagrammen. Detta resultat tillsammans med andra historiska indikatorer visar på en permanent etablering i Finja vid slutet av 900 e.Kr. Under de nästkommande århundrandena kan ytterligare två nyodlingstoppar ses, en vid mitten av 1000 talet e.Kr. som eventuellt kan kopplas samman med upprättandet av kyrkan, och en vid början av 1200 talet e.Kr. Paleoekologi pollenanalys C14 datering Finja landskapsvetenskap
3	Makrofossil som redskap för miljöbeskrivning av Lina myr på Gotland Hanström, Yrla January 2016 (has links) Syftet med det här projektet är att göra en paleoekologisk studie för att utvärdera om makrofossilanalys kan användas som självständigt redskap för att göra en miljöbeskrivning av sedimentborrkärnan från Lina myr, samt att se om det finns tillräckligt material i borrkärnan för att göra kol-14 dateringar. Makrofossil är alla spår av djurliv och växtliv i jordlagren som man kan observera okulärt, exempelvis fröer, benrester och träkol. Genom att studera makrofossil så är det möjligt få en bild av resursutnyttjandet i ett område eller se spår av biologiskt liv. Projektet baseras på material som kommer från Lina myr som ligger på den östra delen av Gotland. Området är ca 900 hektar stort och ligger på en kalkstensgrund. Under hösten 2016 påbörjades ett projekt med syfte att undersöka landskapets och människans interaktion i området med fokus på Lina myr där landskapsförändringar som skett under 8 000 år ska studeras med hjälp av olika metoder. Studierna kombinerar paleoekologiska, arkeologiska och samhällsgeografiska perspektiv. Genom våtsiktning och med hjälp av mikroskop studerades material från borrkärnan tagen vid Lina myr. Ett fåtal fröer hittades tillsammans med en del insektsdelar och molluskskal. Förhoppningen var att hitta material för en kol-14 datering, men endast mycket små delar träkol hittades och de flesta av fröerna var inte lämpliga för datering. Tolkningen av de artbestämda fröernas ekologi resulterade i slutsatsen att det funnits vatten i området länge som varit sött och/eller bräckt. Detta antagande stärktes av fynd av Chara som återfanns i prover från nästan alla lager. Dock fanns det för lite material för att göra en miljöbeskrivning av området. En rekommendation var att även utföra en diatoméanalys och eventuellt även en pollenanalys, för att få en tydligare bild av landskapsutvecklingen. Makrofossil paleoekologi Lina myr kol-14 datering landskapsutveckling
4	Markanvändning och skogshistoria i mellersta Skåne : en paleoekologisk undersökning i Hjällens naturreservat, Södra Rörum socken Ottosson, Lena, Widén, Malin January 2012 (has links) Syftet med undersökningen var att undersöka markanvändning och skogshistoria i ett område imellanskåne på gränsen mellan skog och slätt. Frågor som behandlas rör den medeltidaagrarexpansionen och den senmedeltida agrarkrisen, samt förändringar i trädslagsammansättningen.För att besvara frågorna har vi använt paleoekologisk metodik, fr. a. pollenanalys och C14-datering,men också flygbilder, historiska kartor och skriftligt källmaterial. Våra resultat visar på enodlingskontinuitet i området från tidigmedeltid till 1600-tal med en tydlig expansion av åker ochgräsmarker under tidig medeltid och en lika tydlig regression under senmedeltid.Trädslagssammansättningen har under lång tid dominerats av ek, bok och tall. Det är först under desenaste 200-300 åren som bok varit lika dominerande som i dag. Paleoekologi C14-datering pollenanalys medeltid digerdöden agrarkris bokskog ekskog tallskog fossil åkermark landskapsvetenskap
5	De Osynliga Ängarna : En studie av möjlig synergi mellan retrogressiv kartanalys och paleoekologisk profilering, applicerade på gårdar kring Sigtuna / The Unseen Meadows Pettersson, Siri January 2020 (has links) A test of combining retrogressive analysis of historic maps of the Sigtuna area villages Billby, Bärmö, Eneby, Til and Venngarn from the seventeenth century with archaeobotanical results pertaining to the tenth, eleventh and twelfth century. The study examines meadow distribution and character while aiming to determine to what extent retrogressive and archaeobotanical methods can compliment each other. Through the combination of methods, landscape change is discussed. I explore how these meadows changed from the eleventh century to the seventeenth, which meadows could reasonably be presumed to have originated in prehistoric or early historic times and whether the hypothetical habitats produced by a previous archaeobotanical study of Sigtuna macrofossils could be tied to the meadows. The study shows that the grassland was generally wetter in the eleventh century, and that thirteen out of twenty meadows may have originated already in prehistoric time and been more or less continually mowed until at least late seventeenth century. Wet meadows, calcareous wet meadows, water meadows and potentially calcareous fens could be detected in the investigated area. The study shows that the multi-disciplinary approach as well as source pluralism indeed results in a beneficial analysis synergy and that the meadows in question are possible points of origin for the macrofossils from some of Sigtuna’s oldest strata. retrogressiv metod historiska kartor Sigtuna järnålder medeltid 1600-tal arkeobotanik käll-pluralism arkeologi kartanalys paleoekologi äng historiskt ängsbruk ekonomi resurshantering resursekonomi hö yngre järnålder Archaeology Arkeologi
6	Etableringen av Ebbjörnarp : En paleoekologisk studie av torpetablering under tidig medeltid på Göingeåsen, Skåne / The establishment of Ebbjörnarp : A paleoecological study of crofts establishment during the early Middle Ages on Göingeåsen, Skåne Olsson, Pontus, Walfridsson, Alexander January 2019 (has links) När en bebyggelse etablerades i ett område är svårt att läsa av de människoskapade landskapselementen. Dock kan ortnamnet ge en indikation om under vilken tidsperiod det kan ha uppstått bebyggelse. Perioden då ortnamn med efterledet -torp blir vanligt är också en tid av omfattande samhällsförändringar. Syftet med denna studie var att med paleoekologisk metodik datera när ett bebyggelsenamn med suffixet -torp etablerades vid en specifik lokal på Linderöds, Nävlinge- eller Göingeåsen. Med GIS-analys och fältarbete kunde en lämplig undersökningslokal hittas och två torvkärnor borras upp för vidare pollenanalys. Lagerföljden kunde genom 14C-metoden dateras till 727 e.Kr. ± 50 år på 96,5 centimeters djup. Med pollendiagrammet gjordes tolkningen att Ebbjörnarp etablerades under andra hälften av 1100-talet. Detta grundar sig på en uppgång av kolfragment som föregicks av en lång period med låg och jämn nivå. Etableringen skedde då fler trälar kom att friges. Om det rörde sig om en träl för Ebbjörnarps del låter vi vara osagt då det även kunde vara en vanlig bonde som tog chansen till ett arrende. Landskapet tiden före Ebbjörnarp var dels ett öppnare kulturlandskap med tydlig mänsklig närvaro, och dels senare ett mer beskogat landskap med lägre aktivitet. Ortnamn Paleoekologi Göingeåsen Tidigmedeltid Torpetablering Markanvändning C14-datering Landskapsvetenskap Social Sciences Samhällsvetenskap History Historia Biological Sciences Biologiska vetenskaper Earth and Related Environmental Sciences Geovetenskap och miljövetenskap Other Natural Sciences Annan naturvetenskap
7	Makrofossilanalys som ekologiskt verktyg : En metodutvärdering Pettersson, Siri January 2017 (has links) Approximately 50 percent of all endangered species in Scandinavia are associated with old agricultural landscapes. During the agricultural industrialization of the past century the traditional practices and methods that created these environments have been phased out. This has brought on a serious decline and fragmentation of biomes that many endangered species depend on. Knowledge of traditional agricultural landscapes and their species dynamics is needed to make well informed decisions regarding their care and restoration. One way to acquire such knowledge is to study fossil plant remnants from old agricultural contexts. In this study sub-fossil Cyperaceae achenes were analyzed in an attempt to identify them. The achenes had been preserved in three Iron Age wells (80-980 AD) at the Gilltuna settlement in central Sweden and were found during an archeological investigation in 2010. The purpose of this study was to identify the achenes to species level, make conclusions about the ecology of the surrounding landscape, and construct simple species identification key as well as evaluate archaeobotany as an ecological tool. The identification attempt resulted in 14 determined species, which were in consistency with previous landscape analyses made using ecological species distribution. The resulting identification key is a suggestion, to be expanded in the future. This method can undoubtedly provide further knowledge of prehistoric and historical biomes, but in order to draw useful conclusions the identification technique further as well as knowledge of present regional ecology must be developed, especially concerning different Cyperaceae species‟ response to different kinds of stress. macro fossil analysis cyperaceae sedge seed archaeobotanic paleo ecology sweden conservation makrofossilanalys arkeobotanik paleoekologi växtekologi ekologi historisk ekologi cyperaceae halvgräs makrofossil subfossil achen nöt frukt frö metodutvärdering artidentifiering identifiering järnålder vikingatid romersk järnålder Gilltuna västerås län naturvård äng ängsmark hage gräsmark Ecology Ekologi Botany Botanik Archaeology Arkeologi

1

Page generated in 0.0578 seconds